Hälsotips för Bättre Hälsa
Hem / Hälsotips för Bättre Hälsa

Hälsotips

Vinterhälsa: 10 tips för en frisk och glädjefylld säsong

Vinterhälsa: 10 tips för en frisk och glädjefylld säsong

När vintern sveper in över landet med ett stilla täcke av snö, medför det särskilda utmaningar för vårt välmående. Kyligare temperaturer, mindre dagsljus och ökad risk för säsongsinfluensa kan påverka både vår fysiska och mentala hälsa. Men med en god inställning och några justeringar i livsstilen kan du med lätthet navigera dig genom vintermånaderna och upprätthålla ditt välbefinnande. Här får du några praktiska tips för att hjälpa hålla dig frisk och glad under vintermånaderna.

1. Stärk immunsystemet: Att bygga upp ditt immunsystem är avgörande under vintern. Ät en balanserad kost rik på frukt, grönsaker, fibrer och protein. Se till att du får tillräckligt med vitaminer och mineraler, särskilt C, D och zink, eftersom de bidrar till att bibehålla ett normalt immunsystem.
2. Drick tillräckligt: Det är lätt att glömma bort vätskeintaget under de kalla månaderna, men det är ändå viktigt att bibehålla rätt vätskenivå. Den torra vinterluften kan lätt göra att man känner sig torr i både hud och slemhinnor. Drick tillräckligt med vatten, och passa på att njuta av varma örtteer och soppor för att hålla dig hydrerad och stödja din övergripande hälsa.

3. Håll igång: Låt inte det kalla vädret vara en ursäkt till att stanna inne. Regelbunden motion är en naturlig humörhöjare och stärker immunsystemet. Delta i inomhusaktiviteter som till exempel dans. Om vädret tillåter, klä på dig ordentligt och ta en uppiggande promenad utomhus för att njuta av den friska luften och få blodet att cirkulera.

4. Prioritera sömnen: Vinterns längre nätter ger en utmärkt möjlighet att fokusera på din sömn. Se till att du får 7–9 timmars kvalitetssömn varje natt. Skapa en mysig sömnmiljö med ett svalt, mörkt och tyst sovrum.
5. Hantera stress: Vintersäsongen kan medföra extra stress, och mörkret kan göra att arbetsdagarna känns extra långa. Unna dig tid till avkopplande aktiviteter för att minska stress. En promenad eller en pratstund med en vän kan göra gott för både kropp och själ. Tid för egenvård är avgörande för både fysisk och mental hälsa.

6. Håll god hygien: När förkylningar och influensa blir vanligare under vintern, är det klokt att ägna lite extra uppmärksamhet åt sina hygienrutiner. Tvätta händerna regelbundet, undvik att röra dig i ansikte och undvik kontakt med sjuka personer.

7. Klä dig rätt: Skydda dig mot kylan genom att klä dig i varma, gosiga lager. Använd mössa, handskar och en varm jacka när du är utomhus. Rätt klädsel håller dig inte bara bekväm utan hjälper också till att förhindra sjukdomar relaterade till exponering för kyla.

8. Håll kontakten: Under de kallaste månaderna kan man ibland känna sig mer ensam. Håll kontakten med vänner och familj. Sociala interaktioner bidrar betydligt till mentalt välbefinnande och kan hjälpa till när vintern känns lång och mörk.
9. Lägg till värme i din miljö: Skapa en mysig och inbjudande atmosfär i ditt hem med filtar, mattor och mjuk belysning. Detta kan positivt påverka ditt humör och göra vintern mer njutbar.

10. Njut av vinteraktiviteter: Omfamna de unika möjligheterna som vintern erbjuder, vare sig det är skidåkning, skridskoåkning eller att bygga en snögubbe. Utomhusaktiviteter kan vara både roliga och bra för hälsan. Solens låga strålar gör det extra viktigt att komma ut under de soltimmar vi har.

Genom att följa dessa tips för vinterhälsa kan du navigera säsongen med motståndskraft för att bibehålla både fysisk och mental hälsa. Kom ihåg att lyssna på din kropp, göra hälsosamma val och njuta av skönheten och glädjen som vintern kan föra med sig. Håll dig frisk, håll dig varm och omfamna säsongens magi!
Ljusterapi - rött ljus för bättre energi och hälsa

Ljusterapi - rött ljus för bättre energi och hälsa

Ljusterapi
Ljusterapi har blivit en stor sak inom hälsovården såväl som inom sjukvården. Ljus är en kraftig stimulant för kroppen. De flesta moderna span, hudterapeuter och fysioterapeuter har idag en avdelning för ljusterapi. Det finns även ljusplattor för hemmaterapi för olika ändamål. Vi skall gå igenom hur ljusterapi fungerar och hur olika slags ljus påverkar vårt hälsotillstånd.

Korta fakta:

  • Rött och Nära Infrarött ljus (NIR) är "bioaktiva" våglängder av ljus. Det vill säga, de kan påverka levande vävnad.
  • Människokroppen är biologiskt designad för att behöva dessa typer av ljus, på samma sätt som näring, då de har djupgående effekter på cellulär och hormonell hälsa.
  • Forskare har funnit att rött och NIR-ljus kan påverka många olika fysiologiska och biokemiska mekanismer; där cellulär energiproduktion utan tvekan är ett av de det viktigaste.
  • Genom att få lämpliga doser av rött ljus och NIR-ljus kan man hjälpa sin kropp att återhämta sig.
  • Gult ljus är lämpligt vid olika hudproblem.
Vad är rött och NIR-ljus?
Ljus består av våglängder som visar sig i olika färger. Färgen avgör vilken våglängd det är. Det naturliga, nästan vita, solljuset innehåller alla färger av det synbara spektret. Det mesta ljuset runt oss är osynligt för ögat. Vi ser bara en mycket liten del av allt ljus. Världen skulle se helt annorlunda ut annars. Att vi överhuvudtaget ser färger beror på att ljuset absorberas och/eller reflekteras från olika föremål. Att ett blad är grönt beror på att de övriga färgerna absorberas och det gröna reflekteras.

Spektrum för synligt ljus innehåller alla våglängder från 400 nm (violett) till 760 nm (rött). En nm (nanometer) är en miljarddels meter. Våglängder utanför detta område kan vi inte se. Kortare våglängder än violett kallas ultraviolett (UV). Där ligger t.ex. den osynliga strålning som ger oss solbränna. Längre våglängder än rött kallas infrarött (från infra, senare). Där ligger t.ex. den osynliga värmestrålningen i infraröd bastu. Du märker det också på infraröda värmekällor på utomhusserveringar, vilket ger värme men inget synbart ljus.

Det finns även något som kallas nära infrarött ljus (NIR), då når våglängderna bara fram till den punkt att de framkallar värme. Infrarött ljus (IR) kommer precis efter det ljus vi ser med blotta ögat. Man skall inte förväxla IR-ljus med UV-ljus (ultraviolett) som befinner sig på andra sidan av ljusspektrumet, med korta våglängder, och är det ljus vi blir bruna av men är skadligt i för höga doser. Infrarött ljus från solen är inte skadligt i sig men artificiellt IR-ljus kan bli obehagligt genom värmeutvecklingen om våglängderna blir för långa. Svetslågor och laserljus är skadliga för ögat. Nära infrarött ljus, NIR, är inte skadligt, utan tvärtom, välgörande. Man använder båda inom sjukvården.
Rymdforskning
NASA började använda ljusterapi för muskelregenerering i början på 2000-talet. Rymdfarare tappar snabbt muskelmassa när de är viktlösa. Varmt ljus från LED-lampor kunde stimulera och höja den naturliga energiprocessen i mitokondrien i varje cell av kroppen. Astronauter fann också att rödljusterapi kunde minska smärta, påskynda sårläkning och förhindra muskel- eller benatrofi (försämring av benkvaliteten). (1) Under årens lopp kunde NASA-forskare ta denna rymdteknik vidare för att anpassa den för medicinska applikationer, såsom läkande av tumörer, hudsår, allvarliga brännskador och orala slemhinneirritationer. Det finns nu över 3 000 förstudier som illustrerar det röda ljusets till synes magiska förmåga att läka hud och kropp. (2)
Varför är rött och NIR-ljus så viktigt?
Rött och NIR-våglängder av ljus är "bioaktiva", vilket betyder att de påverkar hur våra celler fungerar. Precis som våra kroppar behöver näringsämnen från maten för att överleva, är naturligt solljus ett viktigt näringsämne som gör att våra celler kan fungera bra. Rött ljus och NIR är särskilt unika eftersom de har en djupare penetrationsnivå än andra ljusvåglängder. De kan nå djupt in i din muskelvävnad och till och med ända in till dina ben. Detta kan hjälpa till att stimulera en lång rad positiva hälsofördelar, inklusive men inte begränsat till bättre blodcirkulation, snabbare muskelåterhämtning, hormonreglering och strålande hud. Med andra ord, rött ljus och NIR-ljus kan hjälpa oss att förbättra vår hälsa inifrån och ut.

Observera att när du inte får i dig tillräckligt med de rätta "näringsämnena" från ljus upplever du ”belysnings-brist” (på samma sätt som näringsbrist när din kost saknar viktiga näringsämnen). Felaktig belysning påverkar direkt dygnsrytmer som styr din aptit, energi, humör, sömn, libido och andra kropps- och sinnesfunktioner. (3) Dygnsrytmstörningar kan sedan leda till andra negativa hälsotillstånd också, såsom:

Trötthet
Viktökning
Depression och ångest
Sömnstörningar
Humörstörningar
Dåligt immunförsvar
(och mer)

VILKA ÄR NYCKELMEKANISMERNA SOM RÖTT LJUS OCH NIR-LJUS PÅVERKAR?
Det finns nu över 3 000 expertgranskade vetenskapliga studier som illustrerar de kraftfulla hälso- och anti-age fördelarna med rött och NIR-ljus. (5) Vetenskapen visar att dessa våglängder förändrar många biologiska vägar – en serie åtgärder som utlöser förändringar i en cell. (3) Med det sagt finns det två nyckelmekanismer som utan tvekan är de viktigaste att lyfta fram som vi skall gå igenom: cellulär energiproduktion och hormesis (förklaring kommer längre ner).
Stimulerar cellulär energiproduktion
När röda och NIR-våglängder tränger in i våra celler, aktiverar ljuset en speciell ljusreceptor i våra mitokondrier (cellens kraftverk). Denna ljusreceptor är en del av andningsmekanismen som är ansvarig för att producera ATP (cellulär energi). När fotoner av rött och NIR-ljus träffar ljusreceptorn, hjälper det mitokondrierna att använda syre mer effektivt för att producera ATP. (4)
Mitokondrier omvandlar energin i födoämnen till former av energi som kroppens celler kan utnyttja. Efter att maten först har brutits ned i tarmen förbränns den tillsammans med syre i mitokondrien. Utan tillräckligt med syre ingen energi.
Detta är viktigt eftersom mitokondrier är viktiga aktörer i hälsa, för förebyggande av sjukdomar och livslängd. Att hjälpa våra mitokondrier att skapa mer energi kan hjälpa till att hålla våra celler, organ och kropp friska och prestera bättre, vilket gör att vi mår bättre.

Hormesis
Den andra nyckelmekanismen för hur rött och NIR ljus påverkar våra biologiska funktioner kallas hormesis (grekiska för ”snabb rörelse”) och är ett samlingsnamn för en rad biologiska processer som startas då en organism utsätts för skadliga ämnen i mindre koncentration. Men istället för en negativ reaktion på celler har den en positiv effekt. Många växtämnen, såsom flavonoider har den effekten. De skapar en metabolisk process i mitokondrien som blir stressad och skickar iväg signaler till kärnan (nucelus) i cellen som innehåller DNA som bestämmer vilka gener som skall uttrycka sig. Dessa signaler får kroppen att anpassa sig genom att bland annat förbättra blodcirkulationen till musklerna, bättre hormonell balans och en mer effektiv mitokondrie.
Gul ljusterapi
Huden är kroppens största organ och är ett av de mest utsatta organen och behöver skyddas lika mycket som den skyddar dig. Det finns nu även gul och orange ljusterapi med en våglängd på 570-620 som inte går så djupt in i vävnaderna utan inriktar sig direkt på huden och kan hjälpa vid olika slags hudirritationer, såsom UV-skador, rosacea och ådernät. Gul ljusterapi stimulerar produktionen av röda blodkroppar, som spelar en viktig roll i hudläkning och hudcellsföryngring. Vid psoriasis kan man även få medicinsk ljusbehandling. (5)

Energi i värmen

Energi i värmen

Under varma sommardagar kan det vara extra viktigt att tänka på vätskebalansen. Solen och ljuset ger mycket energi men efter en lång dag ute i värmen eller efter fysisk ansträngning är det vanligt att känna sig lite trött och orkeslös. Det är viktigt att dricka tillräckligt med vatten för att ersätta det du svettas ut – men dricker du mycket vatten kan det vara bra att även tänka på att upprätthålla elektrolytbalansen. Elektrolyter är mineraler såsom kalium och natrium som utsöndras när vi svettas, samt magnesium och kalcium. Dessa mineraler är viktiga för oss eftersom de bidrar till bibehållandet av vätskebalansen, till normala energinivåer samt normal nerv- och muskelfunktionen. När du svettas eller förlorar vätska genom exempelvis diarré kan elektrolytbalansen i kroppen rubbas och du kan känna dig trött och urlakad.

Här är några tips på när det kan vara bra att ta elektrolyter:

Vätskebalans: Elektrolyter, såsom natrium och kalium, hjälper till att upprätthålla rätt mängd vätska i kroppen. De bidrar till att reglera vätskeflödet in och ut ur cellerna, vilket är avgörande för att bibehålla en ordentlig vätskebalans. Magnesium bidrar till elektrolytbalansen.

Muskelfunktion: Elektrolyter är inblandade i överföringen av nervimpulser och muskelkontraktioner. Natrium, kalium, kalcium och magnesium är exempel på elektrolyter som behövs för att musklerna ska fungera korrekt. Vid brist på elektrolyter kan muskelkramper och svaghet uppstå. Kalcium och magnesium bidrar till normal muskelfunktion.

Nervfunktion: Elektrolytbalansen spelar en central roll i överföringen av nervimpulser genom kroppen. De hjälper till att upprätthålla rätt elektrisk laddning i nervcellerna, vilket är nödvändigt för en optimal kommunikation mellan nervcellerna. Kalium och magnesium bidrar till nervsystemets normala funktion.

Återhämtning efter fysisk aktivitet: Under träning och fysisk ansträngning förlorar kroppen elektrolyter genom svettning. Att dricka tillräckligt och ersätta elektrolyterna är viktigt för att återställa vätskebalansen och främja snabbare återhämtning. Magnesium bidrar till normal energiomsättning samt till att minska trötthet och utmattning.
Elektrolyter bör tas i rätt proportioner och i enlighet med individuella behov. För personer som inte är involverade i intensiv fysisk aktivitet eller inte förlorar stora mängder elektrolyter genom svett eller andra faktorer, kan en balanserad kost ofta tillhandahålla tillräckliga mängder elektrolyter. Men under varma sommardagar, vid fysisk ansträngning, och vid vissa tillstånd, såsom svår diarré eller kräkningar, kan det vara en god idé att komplettera med elektrolytlösningar för att upprätthålla normal vätske- och elektrolytbalans.
Sitter hälsan i tarmen?

Sitter hälsan i tarmen?

Att ha olika typer av magåkommor är väldigt vanligt idag och många lider av detta. Detta är ett stort hälsoproblem med olika former av problematik bakom sig. Överkänslighet, inflammationer och irritationer i tarmen är idag väldigt vanligt. Kanske har du tex hört talas om IBS, dvs Irritable Bowel Disease. I Sverige uppskattas cirka 10–15 procent av befolkningen ha IBS.

Har all hälsa sitt ursprung i vår tarm?  Vår tarm har många viktiga funktioner och att tarmen funkar som den ska är därmed centralt för vår hälsa. Men dålig tarmhälsa i kombination med utmaningar i det moderna livet och vår komplexa miljö, kan ofta få oss att känna oss obekväma och känsliga för livsmedel. Hur kan vi optimera vår tarmhälsa så att vi kan vara naturligt friska och få den näring vi behöver?

Maghälsokris?
För mer än 2000 år sedan sa Hippokrates att "all sjukdom börjar i tarmen". Men först nu börjar vi förstå hur matsmältningssystemet är involverat i ett system som förmedlar många funktioner och är därmed centralt för hälsa eller start på ohälsa. Mag- och tarmsystemet har många funktioner så som att bearbeta mat för att ge kroppen näring och även till för utsöndring av avfallsämnen från matsmältningen och andra processer och är dessutom en defensiv barriär mot främmande ämnen. Dålig tarmhälsa kan ha förödande effekter i alla kroppssystem, vilket kan göra oss undernärda och påverkar hälsan i stort, till exempel med immunitet eller mentalt välbefinnande.

Våra matvanor har förändrats avsevärt under de senaste decennierna. Våra måltider innehåller många gånger höga halter av dåliga fetter och raffinerade kolhydrater samt är ofta fulla av potentiella allergener så som mejeri eller gluten. För den med nedsatt matsmältning och känslighet utgör detta en stor utmaning.

Tarmens funktioner
Tarmfunktionen är komplex och beroende av inbördes relaterade faktorer; balans mellan matsmältning och tarmrörlighet är viktigt. Kroppen behöver dessa delar för att fungera i harmoni. Olika delar av mag-tarmkanalen har olika funktioner;

  • Magen, bukspottkörteln och levern producerar matsmältningsenzymer och galla. De hjälper oss att bryta ner livsmedel i små komponenter för att möjliggöra absorption.
  • För att absorbera näringsämnen och skydda oss behöver vi en stark inre slemhinna som är beroende av bindväv av god kvalitet och ett antal näringsämnen som stöder vävnadens struktur och reparation.
  • Slutligen är en god rörlighet av tarmen viktig för att säkerställa att maten rör sig genom tarmen med lämplig hastighet. För snabbt skulle orsaka näringsbrister och för långsamt skulle orsaka jäsning av mat i tarmen, vilket påverkar bakteriebalansen och orsakar obehagliga symtom.

Vi kan ha problem inom en eller fler av tarmens olika funktioner. Det handlar egentligen om balans och att stödja vår kropp på bästa möjliga sätt. 

Huden är vårt ansikte utåt - ta hand om den

Huden är vårt ansikte utåt - ta hand om den

Huden är vårt största organ och i genomsnitt motsvarar det cirka 15% av vår totala vikt. Den täcker hela vår kropp och fungerar som en skyddande sköld. Hudvård idag handlar mycket om kosmetika och yttre vård, men det är viktigt att komma ihåg att hudvård också kommer inifrån.

Många faktorer kan påverka vår huds hälsa, till exempel uttorkning, högt intag av socker och alkohol, väder och sol. Att ge näring till våra kroppar med rätt ämnen, i tillräckliga mängder, kan vara en nyckel till att stödja vår hudhälsa. Vi skall titta på några av de viktigaste.

Men låt oss först se varför det är så. För även om huden verkar smidig för ögat, så består huden av flera skikt. I det hela så består huden av tre distinkta lager – epidermis, dermis och hypodermis. Varje skikt är unikt inom dess egna cellulära sammansättning och fysiologiska funktion.

Epidermis (yttersta lagret), även kallad hornlagret eller överhuden, består av keratin som stärker huden, och melanin som ger huden dess färg och skyddar mot UV-strålning. Epidermis ger skydd mot främmande miljöämnen. Epidermis fungerar som det främsta hindret mot den yttre miljön.

Dermis ligger direkt under epidermis, och kallas även läderhuden, den ger huden dess styrka och stöd. Till skillnad från överhuden innehåller dermis nerver, blodkärl och fibroblaster (den vanligaste cellen i dermis som bygger upp bindväven), och sensoriska receptorer. Det är i detta hudlager vi finner mycket kollagen. Dermis levererar näringsämnen och upprätthåller den strukturella grunden för huden, samt innehåller komplexa kolhydrater som när de kombineras bildar en cementerande och gelbildande bas som binder fukt. Samtidigt som tillåter de näringsämnen och syre in i hudvävnaderna för att skydda dermis, strukturlagret. Nya celler bildas som trycks mot det yttre lagret, epidermis, och slätar ut huden.

Hypodermis är det tjockaste lagret som ligger underst och formar basen för epidermis samt dermis och består i huvudsak av bindväv och fettvävnad, men även nerver och blodkärl. Den är i huvudsak isolerande. Där ligger även hårsäckar och svettkörtlar.

Här presenterar vi de näringsämnen som kan stödja en frisk hud.

Zink
bidrar till att bibehålla normal hud, men även naglar och hår.
C-vitamin bidrar till normal kollagenbildning som har be­ tydelse för hudens normala funktion samt till att skydda cellerna mot oxidativ stress.
E-vitamin bidrar till att skydda cellerna mot oxidativ stress.
A-vitamin bidrar till att bibehålla normal hud.
B-vitaminer – B3-vitamin, även kallat niacin eller niacinamid bidrar till att bibehålla normal hud. B12 har en roll i celldelningsprocessen. Biotin bidrar till att bibehålla normal hud och normala slemhinnor, men även till att bibehålla normalt hår.

NAD+, spännande ämne som forskas på

NAD+, spännande ämne som forskas på

Spännande kosttillskott
NAD+ är ett kosttillskott som blivit extremt populärt på senare tid, och är ett av de mest studerade kosttillskotten. (1) Det finns flera anledningar till det.

Kortfattat: NAD+ bidrar till energi och minskad trötthet, samt den mentala hälsa vi ibland kan behöva stöd för, t.ex. när vi ska utföra olika vardagliga uppgifter. Detta är ett koenzym som deltar i kroppens energiomsättning.
NAD+ skapas av en form av vitamin B3 som heter nikotinamid ribosid. Det finns två andra former: nikotinamid och nikotinsyra. Men nikotinamid ribosid (NR) är den mest verksamma formen som bäst omvandlas till NAD+ i kroppen.

Många undrar kanske vad pluset (+) står för, men det betyder helt enkelt att molekylen är positivt laddad. Det finns en spegelbild av NAD+ som heter NADH, den har en väteatom (H) kopplad till sig och är neutral. De utför i princip samma sak, men i och med deras olika laddning utför de ”motsatta” saker, ungefär som två sidor av samma mynt. Man pratar mest om NAD+ inom hälsobranschen och NADH inom kemin. Nåja, bägge är lika viktiga. (2)
Det finns flera sätt att öka NAD+, inklusive tidsbegränsad ätning och motion under fasta. Ett tillskott med NAD+ kan också vara användbart. Stor forskning pågår runt NAD+. Nikotinamid ribosid (NR) har en potential att stödja energinivåer, nervsystem och psykologisk funktion.

Vidare visade en studie publicerad i Nature Communications, att när alla tre formerna av vitamin B3, niacin, nikotinamid och NR testades, så var NR den mest effektiva för att öka NAD+ nivåerna. De andra formerna leder till detta också men har i sig egna egenskaper som är nödvändiga för kroppen.

Forskning om NAD+ är fortfarande i sin linda, men James Clement, författare till boken "The Switch: Ignite Your Metabolism with Intermittent Fasting, Protein Cycling, and Keto" (3), utförde sin egen forskning, inledande med en klinisk prövning som testade NAD+ hos äldre. Du kan själv läsa vidare om hans resultat och erfarenhet.

Nikotinamid ribosid som är en form av niacn, bidrar till normal energiomsättning och till att minska trötthet och utmattning. Det bidrar även till nervsystemets normala funktion och till normal psykologisk funktion. 

Referenser
(1) https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32486488/
(2) https://www.elysiumhealth.com/en-us/science-101/whats-the-difference-between-nad-and-nadh
(3) https://www.amazon.com/Switch-Metabolism-Intermittent-Fasting-Protein/dp/198211539
Jättenattljusolja för hormonbalansen och huden

Jättenattljusolja för hormonbalansen och huden

GLA är en förkortning av gammalinolensyra, (engelska, Gamma Linolenic Acid). Det är en viktig omättad fettsyra i gruppen omega-6.

Man utvinner GLA från fröna i bland annat jättenattljusolja. Jättenattljusolja har flera viktiga kroppsfunktioner, men främst är kanske att den bidrar till hormonell reglering och till huden, som vi kommer prata mer om nedan.

Huden
Jättenattljusolja, som innehåller GLA, bidrar med fleromättade fetter som behövs för viktiga fysiologiska processer, vilka inkluderar normal hud och är därför viktigt för en frisk, problemfri hy. GLA kan användas direkt på huden eller som kosttillskott.

I en studie av 45 kvinnor med torr och känslig hud förbättrade tillskott av GLA från jättenattljusolja i en dos på cirka 2 gram om dagen hudens återfuktning, strävhet och fjällning. (1) Detta kan delvis bero på dess förmåga att återställa huden till sin naturliga pH-nivå. Ett korrekt pH-värde gör att rätt mikrober kan frodas på hudens yta. När hudmikrobiomet kommer ur balans kan hudtillstånd och störningar uppstå.
Menstruella besvär
För kvinnor som som har besvär med PMS och menstruella smärtor kan det vara värt att testa jättenattljusolja, vilket hjälper till att bibehålla hormonbalansen. Ett intag av jättenattljusolja gör att du får i dig fleromättade fetter som stödjer en normal, hälsosam attityd under menstruationscykeln. Fettsyrorna i jättenattljusolja bidrar även till bibehålla en optimal bekvämlighet under menstruationen.



 

Referenser:

(1) Henz, B. M. et al. “Double-blind, multicentre analysis of the efficacy of borage oil in patients with atopic eczema.” The British journal of dermatology. 1999.
Grice, Elizabeth A, and Julia A Segre. “The skin microbiome.” Nature reviews. Microbiology. 2011.

Rent vatten - en bristvara?

Rent vatten - en bristvara?

Rent vatten - en bristvara?
Få kan njuta av ett kristallklart glaciärvatten eller källvatten, fritt från läkemedelsrester, tungmetaller, pesticider, virus och andra mikroorganismer.

Har vi världens renaste vatten?
I Sverige har vi ofta idén att vi har ett av världens renaste dricksvatten, men många jämförande tester visar att vi inte ligger speciellt bra till. Ett test utfört av Stockholms läns landsting visade att dricksvattnet i Stockholm var sämre än i städer som Amsterdam, New York och Hongkong. Det innehåller bland annat alltför höga nivåer av medicinrester. I sjövatten runt Stockholm (som dricksvattnet kommer från) orsakar detta hormonrester som till och med gör att fiskar ändrar kön!

Mikrospiralfilter - sex reningsmetoder i ett filter.
Det är svårt att rena vattnet helt i reningsverk, men nu kan du enkelt göra det i ditt eget kök med hjälp av ett Mikrospiralfilter; du kan skapa ditt eget kristallklara glaciärvatten, fritt från oönskade belastande gifter men med de livsnödvändiga mineralerna kvar i vattnet.

Hur fungerar Mikrospiralfiltrets reningsteknik?
Filtermaterialet är helt unikt och det finns ingen annan teknik som liknar mikrospiral-materialets funktion. I en enda patron kombineras sex olika tekniker som innebär att föroreningar fastnar i filtermaterialet och kan inte, till skillnad mot många andra tekniker, plötsligt frigöras igen. Däremot passerar hälsosamma mineraler och salter igenom: Elektroadsorption innebär att materialet har en motsatt laddning mot virus och fångar upp och eliminerar dessa. (Testat av exempelvis Pasteur Institutet på legionella, salmonella, polio, rotavirus, hepatit).

Mekanisk rening innebär att porerna i filtret fungerar som en barriär mot partiklar större än 0,05μm, dvs effektivt mot mikroplaster, bakterier, parasiter (som har en storlek på mer än ca 1μm).

Sorption innebär att filtrets porer (vilka skulle täcka en fotbollsplan om de placerades på en plan yta) tar upp ämnen som klor och de mycket giftiga klorföreningarna till 100%, samt pesticider, biocider etcetera.

Jonbyte innebär att exempelvis tungmetaller reagerar med biokemiska ämnen i filtret. Även radioaktiva ämnen (som cesium-137, strontium-90) och uran hanteras genom en kombination av teknikerna.

Teknik för ett gradvis mjukgörande innebär att de kalciumpartiklar i vattnet som fäster på ledningar och kokkärl, och som orsakar njursten etcetera (kalcit) omvandlas till den mer hälsosamma aragonitformen. Bakterieostatisk metod innebär att man integrerat rent silver i filtermaterialet och detta hindrar tillväxten av virus och bakterier på̊ ytan. Det är alltså̊ helt integrerat och fast i materialet och kommer inte ut i vattnet. Ett virus fångas upp av en spiralformad struktur med ca 40.000 laddade porer. Filtret har en enorm inre ytstruktur, upp till 500 m2/gram.


Ovan ser du en kraftig förstoring av det unika filtermaterialet: mikroporer med spiralformade, avsmalnande kanaler.

Vilka vattenrenare har Mikrospiralfilter?

Det finns några som kan kopplas in på kökskranen och stå på diskbänken eller sitta direkt på kranen:


G1 vattenrenare är den populäraste, via slang till kökskranen. Ca 33 cm hög.


Geysir vattenrenare - Exklusivast, helt i rostfritt, via slang till kökskranen (Filterpatron ses till höger) Ca 30 cm hög.


Euro vattenrenare för kran – Billigast, samma filtermaterial men begränsad kapacitet. Sätts direkt på kökskranen. Ca 12 cm hög.
ARTIKEL 1-8 9.1 2  Nästa »  | Visa alla