Hälsotips för Bättre Hälsa
Hem / Hälsotips för Bättre Hälsa

Hälsotips

Fokus och koncentration i julstressen

Nu är det mörk vintertid och många av oss känner julstressen komma krypande. Vinter och tidig vår är vanliga säsonger för utmattning. Solens frånvaro och låga D-vitaminnivåer kan vara bidragande faktorer. Utmattning kan också bero på den stress och belastning som vi utsätter våra kroppar för.

Det är viktigt att ha god hjärnhälsa när vi möter allt från stress och strålning till mängder med information och medier. Att ta hand om kroppen är viktigt, men det är också en god idé att ta lite extra hand om hjärnan. 

Att vara i tystnad och lugn, få god sömn och en kravlös stund av återhämtning är mycket viktigt för hjärnan. Det är också nödvändigt att äta rätt näringsämnen för en frisk och pigg hjärna. Sockerberoende kan tex bidra till obalanser i kroppen som kan ställa till det rejält.

Här kommer våra tips för att hålla hjärnan igång:

1. Minska ner på sockerintaget och välj långsamma kolhydrater. Om du behöver energi till hjärnan så är det bättre med en sked kokosolja. Kokosolja innehåller medellånga fettsyror (kaprylsyra) som fungerar som energi till hjärnan. Om du har starkt sockersug så kan du testa med krom eller undersöka om du har överväxt av candida.

2. Kokosolja är bra på många sätt. Du kan använda kokosolja till bakning, stekning, för att smörja in kroppen och som solskyddsmedel.

3. Hjärnan är, liksom resten av kroppen, beroende av aminosyror. Aminosyran tyrosin behövs för hjärnans funktioner. Ett enkelt sätt för att få i sig alla aminosyror är genom att ta aminosyrakomplex.

4. Omega 3 är viktigt för hjärnan. Välj en riktigt potent omega 3 som har producerats, renats och förvarats på bästa sätt.

5. Testa gärna Bättre Hälsa FOCUS Brain Support, ett kosttillskott som är anpassad för att ge hjärnan de näringsämnen som den behöver. Nerver som utgår från hjärnan behöver näringsämnen för optimal funktion. FOCUS Brain Support innehåller Astaxantin, Acetyl-l-karnitin, gurkmeja, liponsyra (ALA), fosfatidylserin, extrakt från grönt té, l-teanin, E-vitamin och B12.

Hög konsumtion av vitaminer och mineraler fördröjer biologiskt åldrande med tio år.

Multivitaminer är den billigaste hälsoförsäkring en person någonsin kan ta. Denna studie avslutar allt tvivel någon kan ha om att multivitaminer inte har något värde.

Hög konsumtion av vitaminer och mineraler genom tidig ålder kan hjälpa till att fördröja den biologiska åldern, enligt en ny studie som följde 2000 medelålders och äldre personer i en tidsperiod av tio år. Konsumtion av mikronäringsämnen såsom vitamin C, folat och kalium associerades med fördröjt biologiskt åldrande.

Forskarna skrev i Journal of Human Nutrition and Dietetics (1) att det fram till nu har varit få studier som undersökt kopplingen mellan näringsintag och biologiskt åldrande.

Forskarna samlade in uppgifter om konsumtionen av A, B1, B2, B3, B6, B9 (folat) samt C och E såväl som kalcium, fosfor, kalium, järn och zink. Man fann att vitamin C, folat och kalium i synnerhet bidrog till ett fördröjt biologiskt åldrande.

Slutsatsen var att tidig konsumtion av dessa näringsämnen kan fördröja åldrandet hos medelålders och äldre.

Denna studie bekräftar en tidigare studie vi skrivit om som utförts av National Institute of Health (NIH). (2) Forskarna fann att personer som tog ett vanligt multivitamin i teorin kunde förlänga sitt liv 10 år. De ansåg att näringsämnen såsom vitamin C, E och B, i synnerhet B12, och vissa mineraler kan hjälpa till att reducera oxidativ stress och inflammationer.

En annan studie som publicerats i The Nutrition Journal (3) visade att de som intog en stor variation av kosttillskott visade sig vara mycket friskare än de som endast intog ett enda kombinationstillskott eller som inte intog några kosttillskott alls.

Resultaten var häpnadsväckande. Tvärtemot väntade biverkningar och överdoseringar fann forskarna ofta optimala näringsvärden hos personer som intog många olika kosttillskott dagligen.

Vi är idag utsatta för näringsfattig mat, bristen skapar ett ständigt cellsug efter mer mat, och vi går bara upp i vikt. Oavsett vad Livsmedelsverket hävdar, så räcker maten inte till för att ge tillräckligt med näring om man inte tillför extra näring. Jo, om man vill undvika skörbjugg, rakitis och andra akuta bristsjukdomar så är deras dagliga minimala rekommendation exakt tillräckliga, men inte mycket mer.  Inte för att uppnå optimal hälsa. Kanske för hundra år sedan, då jordarna hade tillräckligt med mineraler och humusämnen räckte näringen, men inte med dagens konstgödslade, utarmade jordar och hårdprocessad mat. Människan blir allt sjukare trots mer mat, eller kanske snarare mer mat utan tillräckligt med näring. Magen blir full men cellerna svälter och det uppstår ett konstant sug.

Kan vi då verkligen lita på Livsmedelsverkets råd när alla utom en i deras expertgrupp har varit jäviga eller finansiellt kopplade till livsmedelsföretag, läkemedelsföretag och lobbyorganisationer? (4) Inte vill eller kan de förespråka att livsmedlen är näringsfattiga? Och vill verkligen läkemedelsbolagen att folk skall hålla sig friska?

Oavsett alla vinklade artiklar i media om hur ”onödigt” och ”farligt” det är med kosttillskott, så kommer allt fler fakta som talar för att det är mycket nödvändigt, och faktiskt farligt att inte inta tillräckligt med näring. Ett optimalt intag av vitaminer, mineraler, antioxidanter och andra fytoämnen är så viktigt för att upprätthålla hälsan och välmående att vetenskapsmän vid Harvard Medical School, världens mest välrenommerade, har gett ut råd till alla vuxna att ta ett multivitamin för att förebygga brister som kan bidra till kroniska sjukdomar.

Den ledande forskaren för studien om multivitaminer, dr J.M. Gaziano, klarlade vikten av att ta multivitaminer med följande ord:

”Multivitaminer är den billigaste hälsoförsäkring en person någonsin kan ta. Denna studie avslutar allt tvivel någon kan ha om att multivitaminer inte har något värde.”


(1) http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/jhn.12403/full

(2)  http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2714373/

(3)  http://www.nutraingredients.com/Research/Prenatal-vitamins-may-reduce-risk-of-pregnancy-loss-by-55

(4) http://www.sockerchocken.se/granskning/livsmedelsverkets-nya-expertgrupp/

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6357719

Frukt för ett hälsosammare liv

Om du vill hålla ditt hjärta friskt, ät mer frukt. En studie publicerad i New England Journal of Medicine fann att man genom att äta mer frukt kan sänka sin chans att utveckla allvarlig hjärtsjukdom. Frukt sägs innehålla höga sockernivåer, därför väljer vissa att äta mindre av detta. Men denna studie föreslog att människor inte borde oroa sig för det.

Studieförfattarna från Kina rekryterade 512 891 vuxna i åldrarna 30 till 79 år från 10 olika orter i Kina. 

Resultaten visade att 18 procent av deltagarna rapporterades äta färsk frukt dagligen. Dessutom har individer som regelbundet åt färsk frukt haft lägre blodtryck och blodsockernivåer samt en 40 procent lägre risk för hjärt- och kärlsjukdom i jämförelse med dem som aldrig eller sällan åt färsk frukt.

Resultaten av studien är i linje med flera tidigare studier som visar att ökat fruktintag minskar risken för kronisk sjukdom, såsom hjärt-kärlsjukdom, erektil dysfunktion, vissa cancerformer och gallblåsproblem som kräver kirurgi.

"Jag rekommenderar att människor konsumerar fräscha, hela frukter som mellanmål men ej fruktjuicer, smoothies eller andra fruktdrycker", säger näringsexpert Dr. Thomas Campbell vid University of Rochester Medicine.

Låt oss ta ett lysande exempel.
Kiwifrukten bevisar än en gång att stora saker kommer i små paket. Den lilla men saftiga, grönfärgade frukten är stor i smak och näring.

En enda kiwifrukt ger mer än dagsdosen av vitamin C. C-vitamin bidrar till normalt immunsystem och till att bilda kollagen, en viktig del av bindväv, hud och ben.

Kiwifrukten är också full med antioxidanten vitamin E. Det bidrar till att skydda celler från oxidativ stress.

Den har också nästan 35 procent av rekommenderad dagsdos av K-vitamin. K-vitamin bidrar till normal blodkoagulering samt att bibehålla ett normalt skelett.

Den är också en rik fiberkälla, därför har kiwi en milt laxerande effekt.

Actinidin, ett enzym som förbättrar matsmältningen, finns rikligt i kiwifrukten. Men även organiska syror, som har utmärkta antioxidanta effekter.

Man skall inte förbise karotenoiderna som betakaroten och lutein.

De Kinesiska läkarna har känt till fördelarna med kiwi i århundraden. Faktum är att traditionell kinesisk medicin använder rötterna och frukterna av denna naturliga superfood för att bota mag-, rektal- och bröstcancer och hepatitinfektioner. Kiwifruktens juice släcker törst, hjälper till vid matsmältning och minskar irritabilitet, inflammation och kräkningar.

Idag känner modern vetenskap till kunskapen om kiwifrukterna efter kliniska prövningar som visade sin effektivitet för att hålla kroppen frisk. Dessa kliniskt testade fördelar rör sig kring följande:

Främjar ordentliga tarmrörelser - Dagligt intag av frukten förbättrar avföringsvolymen hos friska, äldre vuxna. Forskning visade också att kiwi lindrar symptom på kronisk förstoppning utan att ha skadliga effekter.

Skyddar mot bakterier - En studie visade att kiwifrukter förhindrar tillväxten av E. coli och Staphylococcus aureus, plus tre vanliga svamparter.

Ökar immuniteten - En annan studie visade att kiwifrukt extrakt förbättrar immuniteten hos möss mot kolera och difteri. Detta kan få konsekvenser för att öka immuniteten för barn och andra personer med hög risk för difteri och kolera.

Förhindrar allergiska reaktioner - Andra djurstudier visade att extrakt av kiwifrukt hade anti-allergiframkallande effekter, vilket gjorde det till en stark kandidat för att förebygga allergiska reaktioner som bronkial astma eller eksem.

Påskyndar återhämtning från förkylning - En mänsklig studie avslöjade att förskolebarn och äldre vuxna som konsumerade kiwifrukter återhämtar sig från förkylning eller influensa snabbare.

Sänker dåliga kolesterolnivåer - En mänsklig studie visade att två till tre kiwifrukter per dag sänkte triglyceridnivåerna med 15 procent. En annan klinisk studie som involverar rökare visade att de som åt tre kiwi om dagen reducerade blodtrycket markant.

Ökar antioxidantnivåerna - En studie visade att kiwifruktjuice ökade antioxidantkapaciteten efter 30 minuter, med effekt på upp till 90 minuter. Liknande resultat ses i två humanstudier i Storbritannien. En av dessa studier visade också att kiwifrukt verkade främja DNA-reparation.

Skalet är faktiskt det nyttigaste på kiwin, men för de som inte vill äta det håriga skalet finns det ”hårlösa” kiwi. Tänk på att de måste vara ekologiska i så fall och skölj väl.

Trött på att äta råa kiwifrukter? Inga problem. Du kan inkludera det i smoothies, parfaits, sylt eller annat.

Om du vill läsa mer nyheter och studier om hälsofördelarna med frukter, besök:
Fruits.news

Science.news
ScienceDirect.com
URMC.Rochester.ed
http://cms.herbalgram.org/heg/volume14/07July/FoodasMedicineKiwi.html?ts=1523074303&signature=6ff68f338eb544ff5319710325609717&ts=1523536199&signature=d5ef0f3c4ac02582490c294a5af4fe45
https://www.fruitsandveggiesmorematters.org/top-10-ways-to-enjoy-kiwifruit

Stärk ditt immunförsvar

Immunförsvaret är en av kroppens  viktigaste funktioner, och när vi tar hand om oss så fungerar det optimalt. När man talar om immunförsvar så bör det nämnas att vi har två olika former av försvar, det medfödda immunförsvaret och det adaptiva, upptränade immunförsvaret. Det adaptiva immunförsvaret har immunologiskt minne och kan på så vis känna igen de mikrober som kroppen tidigare har utsatts för.

Det medfödda, nativa, ospecifika immunförsvaret är reaktivt och ger snabb respons. Ofta kommer reaktionen inom några minuter och jämfört med det adaptiva immunförsvaret så har det medfödda immunförsvaret inget minne. Ett exempel på en snabb reaktion är vid en anafylaktisk allergireaktion då luftvägarna svullnar igen väldigt snabbt.

I början av livet har vi bara vårt medfödda immunförsvar plus att vi erhåller mammans antikroppar både under graviditeten och via bröstmjölken.

Det adaptiva, specifika immunförsvaret reagerar långsammare och en reaktion kan dröja flera dagar. Adaptiva immunförsvaret har långt minne och behöver hela tiden få träning. För att träna upp det adaptiva immunförsvaret så bör vi låta kroppen jobba sig frisk på egen hand. Barnsjukdomar kan ses som något negativt medan de i själva verket är en nödvändighet för ett optimalt immunförsvar. Det är således viktigt att inte medicinera bort viktig träning, både hos barn och vuxna. Ett exempel på sjukdom som aktiverar det adaptiva immunförsvaret är intoleranser.

Det finns flera viktiga saker som påverkar vårt immunförsvar och det är bra att ta hand om sig på bästa sätt. Här kommer 9 tips för att stärka ditt immunförsvar.

1. Socker påverkar och sänker vårt immunförsvar oerhört mycket. Det är viktigt att minska ner på sockerintaget och istället välja mindre söta källor. Byt gärna socker mot färggranna bär såsom blåbär, lingon, svartvinbär och jordgubbar. Bär innehåller antioxidanter som minskar kroppens oxidation/nedbrytning och på så vis minskar de kroppens belastning. För att minska sockersug så kan krom och kallpressad ekologisk kokosolja vara en god idé. Kokosolja fungerar som energi till hjärnan och innehåller laurinsyra, en viktig fettsyra som bygger upp immunförsvaret.

2. Sömn är väldigt viktig för ett starkt immunförsvar. Desto mindre bränder som behöver släckas, desto mer tid har immunförsvaret till de saker som är viktiga att reparera. Allt slitage och all mat vi äter behöver tas omhand. Sömnen är en av våra viktigaste tillfällen för reparation och god sömn är A och O för ett fungerande immunförsvar.

3. Stress påverkar immunförsvaret och gör att kroppen, liksom vid dålig sömn, inte klarar av att eliminera de mikrober som kan göra oss sjuka. En lugn och utvilad kropp har mer möjlighet att hinna ta hand om det som behövs. Minska ner på inre och yttre stress och komplettera med kosttillskott som hjälper ditt (parasympatiska) nervsystem att slappna av. Tex magnesiumspray och B-vitaminkomplex. (Magnesium samt B6 & B12 bidrar till normal funktion hos nervsystemet. B-vitaminer tas med fördel i balans, därav rekommenderar vi B-vitaminkomplex.)

4. Hur vi äter påverkar vårt immunförsvar i högsta grad. Jag nämnde socker ovan men förutom en sockerfri kost så behöver vi gott om näringsämnen för ett starkt försvar. Exempel på näringsämnen som bidrar till normalt immunförsvar är zink och D-vitamin.

5. Välj naturliga sätt för att tillfriskna så hjälper du immunförsvaret att bli starkt.

6. Gör smoothies med bär och grönsaker från hela färgpaletten. Du kan ha i selleri, spenat, nässla som är grönt, nypon, havtorn och aronia som är oranga, lingon, röda vinbär, jordgubbar, rödbeta, tranbär eller hallon som är röda, blåbär eller svartvinbär som är lila, vitlök och ingefära som är vita och citron, banan eller grape som är gula.

7. Andra viktiga aspekter för ett bra immunförsvar är god tarmflora och därmed både en riktigt bra probiotika och prebiotika. Prebiotika finns i livsmedel såsom havre, kiwi och probiotika finns i bla syrade grönsaker. Komplettera även med bra Omega-3.

8. Motion är väldigt viktigt för både immunförsvaret och för att erhålla god sömn och minskad stress. Motionera minst 30 minuter per dag och komplettera med ett par träningspass med det du tycker är kul.

9. Inställning gör mycket mer än vi många gånger tror. Var glad och tänk på positiva saker så stärks kroppen och ditt immunförsvar.

Gör som ett av världens friskaste folk - Ät chlorella

Chlorella är en sötvattensalg. Den innehåller mest klorofyll av alla växter i världen (2-3 %), mer än Spirulina - därav dess namn Chlorella. Den har existerat på jorden i miljarder år och är bland de första växter som fanns. Chlorella är en av de nyttigaste födoämnen som finns och är idealisk föda för människan. 

Vår Chlorella från Bättre Hälsa är ekologiskt certifierad och kommer från Taiwan.

Om inte cellväggarna (20 %) i Chlorella öppnas så är inte näringsämnena (80 %) i algen tillgängliga. Cellväggarna i vår Chlorella öppnas på ett mycket skonsamt sett så att alla näring finns tillgänglig. Dess fiberrika yttre cellväggar är i sig mycket intressanta. Dessa fibrer återfinns ingen annanstans i växtvärlden och har förmåga att binda tungmetaller, såsom bly, kvicksilver, kadmium och aluminium, och andra gifter, såsom PCB. Ju renare Chlorella är desto större kapacitet för avgiftning. Vår Chlorella är extremt ren. Dess förmåga att binda tungmetaller kan i sig också vara ett problem, då den i öppet vatten suger åt sig alla tungmetaller den kan. Därför odlas vår Chlorella i separat tankar med extremt rent vatten på ett område utan miljögifter.

Chlorella får vänliga magbakterier (lactobacillus) att mångfaldiga sig fyra gånger snabbare än vanligt. Dess extremt höga halt av klorofyll gör att kroppsodörer, såsom dålig andedräkt, kan neutraliseras på kort tid.

3-4 gram per dag är en normal första dosering. Du kan öka dosen till 5-7 gram per dag efter ett tag. Chlorella innehåller högvärdigt protein med stor upptagningsförmåga. Det är naturligtvis svårt att säga vad exakt man kommer att känna när man tar en så näringsrik alg i höga doser. Chlorella höjer energinivån utan att den sänks efter ett par timmar, som med kaffe och andra stimulantia, som dessutom är giftiga och till skada för kroppen.

Hur mycket bör jag ta om jag är sjuk?

Chlorella innehåller tillräckligt mycket näringsämnen för att kroppen skall kunna hela sig själv. Kroppens självhelande förmåga är enorm – om den bara får tillräckligt med näringsämnen. Chlorella är unik i det att den ger kroppen all de ämnen den behöver. Om man är sjuk kan man öka upp dosen till 10-20 gram för att dra full nytta av de kraftfulla näringsämnena. Man kan aldrig ta för mycket Chlorella. Man får tänka på att Chlorella är mat, inte extrakt eller koncentrat. Det finns naturligtvis en optimal nivå för varje individ och den torde ligga omkring 5-7 gram per dag. Barn kan ges 1-2 gram per dag.

Chlorella är basbildande och hjälper till att balansera kroppens pH-värde. Kroppens pH bör ligga på 7.2-7.4 för en optimal funktion. Men på grund av undermålig diet, snabbmat, mat som kokts för länge och inte minst läskedrycker görs kroppen sur. Cola är värst med ett pH på 2,7 vilket är många, många gånger surare är kroppens pH-värde. Detta är viktigt då så gott som alla sjukdomar börjar och frodas i en sur miljö och trivs inte i basisk miljö. Vi är alltför sura!

Klorofyll
Chlorella växtvärldens rikaste källa till klorofyll, växternas blod. Klorofyll är närmast identisk med vårt hemoglobin (röda blodceller) förutom att klorofyll har en kärna av magnesium istället för järn. 

Enzymer
Chlorella innehåller stora mängder enzymer såsom chlorophyllase och pepsin vilka hjälper matsmältningen. Enzymer utför en oerhörd mängd kroppsfunktioner och faktum är att man inte ens kan blinka utan enzymer. Chlorella har en mängd olika enzymer som kroppen behöver.

Finns det tillräckligt med protein i Chlorella?
Chlorella är så näringsrik att man utan vidare skulle kunna leva enbart av den. Det finns faktiskt folk som gör det. Chlorella innehåller 60 procent högvärdigt protein, detta i form av 18 aminosyror, varav alla åtta essentiella aminosyrorna ingår, vilket gör det till ett komplett protein. Det är en överlägsen källa till protein i jämförelse med kött, fisk och ägg i den bemärkelsen att dessa former innehåller sekundärt protein, vilket innebär att aminosyrorna redan formats till proteiner för att bli till kött. När vi sedan äter kött måste vi bryta ner (spjälka) proteinet igen till aminosyror för att sedan återigen forma nytt protein av aminosyrorna som kroppen kan använda för återuppbyggnad. Detta är långt ifrån lika effektivt som att använda redan spjälkade aminosyror. Har vi minsta problem med matsmältningsprocessen, vilket är väldigt vanligt, försämras upptagningen ytterligare. Det är också viktigt att vi får i oss de åtta essentiella aminosyrorna samtidigt eftersom kroppen inte kan bilda någon av dessa själv utan måste tillföras. Saknas en bildas ofullständigt protein. Kroppen formar sedan långa komplexa kedjor av aminosyror till tiotusentals proteinstrukturer som kroppen behöver för sina alla funktioner. 60 procent av våra celler utgörs av protein. Själva ordet protein betyder av främsta betydelse. Det finns ytterst få andra källor till så fullvärdigt protein som Chlorella.

Chlorella innehåller något mycket intressant som kallas Chlorella tillväxtfaktor (CGF). CGF är ett hormonliknande ämne och består av en blandning av RNA, DNA, aminosyror, vitaminer och mineraler vars exakta proportioner ännu inte har kunnat fastställas. 

Övriga näringsämnen är vitaminer, mineraler. fibrer, kolhydrater, enzymer och antioxidanta ämnen. Chlorella är i synnerhet rik på järn, zink, vitamin B1, B2, C, E, K samt betakaroten. Den har hög halt av RNA/DNA och Omega-3.

Prova ekologisk Chlorella från Bättre Hälsa. Du finner den här

Renbuljong

Renbuljong

Har du testat vår RENBULJONG, ett kosttillskott i form av frystorkat koncentrat som går att använda till matlagning och som rent tillskott.

Har du testat vår RENBULJONG, ett kosttillskott i form av frystorkat koncentrat som går att använda till matlagning och som rent tillskott.


Benbuljong för matkonst och hälsa
Benbuljong har en lång historik för traditionell användning inom matkonsten samt som hälsobefrämjare. Detta är en naturlig källa för kollagen, glukosamin, kondroitin, hyaluronsyra och olika aminosyror. 

Här är tips på några väldigt goda recept med renbuljong.

BENBULJONGSPESTO

  • 1 liten klyfta vitlök
  • 1 stort knippe av färsk basilika
  • 3 tsk renbuljongspulver
  • En handfull pinjenötter
  • En handfull riven parmesanost
  • Olivolja av fin kvalitet
  • Havssalt
  • Citronjuice

Gör så här: Skala och hacka vitlöken. Mixa vitlöken, basilika, renbuljong, pinjenötterna och parmesanosten i en matberedare eller mixer, tills det blir en fin och krämig röra. Pressa i lite citronjuice och häll i olivolja tills du når en konsistens du gillar. Krydda med salt. Används istället för sås eller på en god brödbit. Mums så gott!

QUINOA MED GURKMEJA OCH CITRON

  • 2 dl quinoa
  • 1 tsk havssalt
  • 1 tsk gurkmeja
  • 1/2 tsk kummin
  • 4 dl vatten
  • 4 tsk renbuljongspulver
  • 1 dl pinjenötter eller mandlar
  • 1 dl ekologiska russin
  • 2 msk olivolja
  • Juice från en halv ekologisk citron
  • Färsk persilja
  • Nymalen svartpeppar

Skölj quinoan i ett durkslag. Koka vattnet, tillsätt salt, kryddor, renbuljong och quinoa. Sänk värmen och låt sjuda enligt anvisningarna på quinoaförpackningen. Blanda samman pinjenötterna, russinen, olivoljan, citronjuicen och den hackade persiljan med den tillagade quinoan. Smaka av och häll i mer citronjuice vid behov. Mal lite svartpeppar ovanpå. En riktigt läcker och färgrik rätt med bra smak- och näringsbalans. 

Goda hälsoeffekter
Benbuljong är helt naturligt och innehåller många lättillgängliga näringsämnen som är bra för bland annat tarmen. 80 procent av immunförsvaret sitter i tarmen och buljongens innehåll hjälper till att bl.a. stödja tarmen och epitelvävnad. Detta tillskott går även att strö direkt över maten som en mild krydda eller att använda som drickbuljong. En ren buljong helt enkelt!

Till produkten »

Släck de tysta inflammationerna för ett friskare liv

Tysta eller låggradiga inflammationer är ett begrepp som vi börjar höra talas om alltmer. Redan i slutet på 90-talet skrev vi om inflammationer som underliggande till en stor mängd sjukdomstillstånd. Här är ett uppdaterat inlägg som förklarar vad det är.

Först kanske vi skall klara upp skillnaden mellan infektion och inflammation, de brukar ofta blandas ihop. En infektion orsakas av bakterier, virus eller svamp som kommer in i kroppen och förökar sig. Det kan ge olika symtom såsom feber och försämrat allmäntillstånd med smärta/värk i det infekterade området, såsom förkylning, halsfluss, lunginflammation och blodförgiftning. 


Inflammation är kroppens försvar mot infektioner, men kan också framkallas av en skada, stukad fot t.ex. Men det finns två slags inflammationer. Den första och vanligaste resulterar i smärta, hudrodnad, ökad temperatur (blodtillströmning) och svullnad (ökad vätskeansamling) samt nedsatt funktion av kroppsdelen.

Ordet inflammation kommer från latin och betyder ”att stå i brand”. Smärtan orsakas av att olika kemiska substanser från döda celler och vita blodkroppar retar nerver som skickar smärtsignaler till hjärnan för att varna oss för att fara pågår och inte fortsätta med det vi gör. Om man då tar smärtstillande eller antiinflammatoriska medel märker man inte det och skadan kan förvärras och förlängas. Ibland kan det dock vara nödvändigt, men inte under längre tid. När skadan är läkt skall inflammationen upphöra.

När kroppens normala försvar inte klarar av att hantera ett angrepp uppstår en inflammation. Blodflödet ökar till området och drar till sig immunförsvarsceller, vita blodkroppar som nu kan genomtränga blodkärlen. Om man kallade detta en skrikande inflammation så skulle de tysta eller låggradiga inflammationerna vara inflammationer som inte är smärtsamma eller märkbara men desto skadligare därför att de är så lömska, och som utvecklas under så lång tid, månader eller år, kroniska med andra ord. 

Depression
Man tror också att en hel del psykiska besvär beror på tysta inflammationer, såsom depressioner. En stor Harvard-studie kopplar ihop depression med inflammationsframkallande mat som socker, vitt mjöl och margarin. De kvinnor som åt mycket av detta löpte upp till 41 procent högre risk att drabbas av depression. (1)

Fetma
Fetma gör så att kroppens fettceller hamnar i ett slags stressliknande tillstånd som i sin tur aktiverar immunsystemet. Det skapar en ond cirkel av tilltagande kronisk inflammation i kroppens blodkärl.

Vi skall först se lite mer på vad en ”skrikande” inflammation är. Den kliniska definitionen på inflammation är ”kroppens försvar mot skadevållande faktorer”. Syftet är att hitta och eliminera skadade vävnader så att kroppen kan läka. Om man fått en sticka i fingret som man inte får bort så vet man vad det är – och hur det känns. Det ömmar och blir rött och svullet.  Det är kroppens första försvar mot infektioner som orsakas av bakterier, virus, svamp eller andra sjukdomsalstrande organismer och är en livsviktig funktion. I samma ögonblick som dessa farliga mikroorganismer kommer innanför huden samlar immunförsvaret ihop kavalleriet, infanteriet och marinkåren för en massiv attack mot inkräktarna. Och nu handlar det inte bara om ”intelligenta missiler”, utan bredsidor som ödelägger både fienden och frisk vävnad runt om. När ödeläggelsen är klar slutar attacken, trupperna återkallas och läkningen påbörjas. En akut inflammation är oftast inte så lång, några dagar, ett par veckor max.

Men då och då inträffar det att attackerna inte upphör; det kan också vara genetiskt betingat, inte sällan orsakas det av rökning, högt blodtryck, luftföroreningar och felaktig kost. Det kan till exempel vara ytterst små sprickor i blodkärlen som utlöser dessa. Då övergår inflammationen till ett kroniskt tillstånd – en tyst inflammation. Man kan också kalla det en dold, pyrande eller låggradig inflammation. Den syns och känns helt enkelt inte, det är därför den är så lömsk. Det finns oftast ingen egentlig skada att ta hand om. Kroppens immunförsvar attackerar frisk vävnad. Man kan säga att immunförsvaret gått i baklås.

För att förstå vad det handlar om skall vi titta vidare på hur de inflammatoriska processerna fungerar. Det är nämligen en mängd processer som sätter igång när stickan tränger igenom huden och för med sig bakterier. Speciella vaktpostceller över hela kroppen varnar immunsystemet för närvaron av bakterier som passerat deras station. Vissa av dessa celler, mastceller, frigör histamin som gör kapillärerna genomträngbara. Det gör att en mindre mängd plasma tränger ut vilket hindrar de invaderande bakterierna och gör det lättare för de andra immunförsvararna att komma fram. Andra celler, makrofagerna, börjar en omedelbar motattack och frigör en kemikalie vid namn cytokin som bl.a. signalerar om förstärkning. Nu kommer en våg av immunceller som ödelägger allt som kommer i deras väg, mikroorganismer och skadad vävnad, såväl som frisk vävnad, om det fortsätter under längre tid. Det mest effektiva sättet som immuncellerna förstör mikroorganismer på är genom att spraya ner dem med fria syreradikaler. De förstör allt i sin väg (rost som förstör järn är en syreattack) – i synnerhet cellernas DNA. Men om nerver, leder och kärlväggar råkar ut för angreppet under en längre tid (tysta inflammationer) kan allvarliga sjukdomar uppstå. Antioxidanta (”rostskyddsmedel”) motverkar då effekten av fria radikaler.

Inflammation är en mycket effektiv överlevnadsmekanism som hållit människosläktet vid liv under alla miljoner år. Men vapnet kan också riktas mot människan själv.

Orsaker
Tysta inflammationer orsakas i första hand av obalans av vissa fettsyror i blodet. Denna obalans resulterar i skapandet av dåliga eikosanaoider vilken handlar om fettsyror (mer om detta i kommande blogginlägg). Eikosanaoider är mycket kraftfulla hormoner som flammar upp och förstörs i varje cell i kroppen i ett enda ögonblick. De styr allt från blodplättsformande till hjärnfunktion. På samma sätt som det finns ”bra” och ”dåliga” former av kolesterol (LDL och HDL) så finns det ”bra” och ”dåliga” eikosanaoider som i första hand påverkas av insulinhalten i kroppen. Överflödigt insulin skapar ”dåliga” eikosanaoider. Trots att en svensk forskare fick nobelpriset på 1980-talet för upptäckten av eikosanaoider så har vi knappt hört talas om dem.


Dessa ”bra” och ”dåliga” eikosanaoider är egentligen varandras motsatser, en slags yin och yang. De bra utvidgar kärlen och de dåliga drar ihop dem; de bra dämpar inflammationer och de dåliga framkallar dem (bra ibland);

Med andra ord, det finns inte mycket de inte gör och de är kroppens kraftfullaste hormoner. Kan man påverka dem i rätt riktning påverkas hälsotillståndet radikalt.  Ökar man mängden goda eikosanaoider upphör de tysta inflammationerna. Det gäller alltså att upprätthålla en balans mellan goda och dåliga eikosanaoider, där de goda överväger. Om de dåliga försvann helt skulle t ex blodtrycket sjunka ner till golvet. Men med dagens moderna kost och livsföring överväger de dåliga.

Om man kontrollerar denna balans så kontrollerar man tysta inflammationer.

Maten vi äter påverkar nämligen denna balans mer är något annat. Mättat, fleromättat och transfetter (härdat fett, typ margarin) framkallar dåliga eikosanaoider, medan enkelomättade fetter, och i synnerhet omega-3 från fisk ger bra eikosanaoider. Sedan har vi socker som ökar insulinhalten vilket ger extra mycket dåliga eikosanaoider.

Lösningen
Därmed har vi också lösningen på problemet: bra mat och kosttillskott. När det gäller obalansen av fettsyror bör man ta ett tillskott av omega-3 varje dag, när det gäller insulinhalten bör man minska ner socker och de snabba kolhydraterna och när det gäller överskott av de fria syreradikalerna bör man ta antioxidanta. Det finns naturligtvis mycket mer att säga om detta, men detta är grundläggande.


Undvik processade livsmedel, mejeriprodukter, vete och socker. I synnerhet mjölkpulver som finns i billig glass och andra livsmedel. Även förtjockningsmedlet karragen (slembildande alg) som finns i livsmedel och 36-procentig grädde, det ger även symtom liknande glutenreaktioner. Undvik även produkter som margarin, solrosolja och majsolja då de har höga halter omega-6.

Inflammationshejdande är kryddor som gurkmeja, ingefära, vitlök, chili, svartpeppar, kryddnejlika, kött från gräsätande djur samt grönsaker, bär, fisk, nötter, frön, surkörsbär, avokado och olivolja. 

Dieter
Det finns och har funnits en hel del mer eller mindre udda dieter som är avsedda att hantera dessa saker, LCHF, Paleo och alltid någon som hittar på en ny revolutionerande diet med sin nästa bok. Det kommer säkert fler, vi behöver inte vara oroliga. Det är många som skall publicera sin nya hälso- och kokbok.


Den som började denna våg av dieter var Atkins som propagerade för fett och protein och att skippa kolhydraterna. Atkins använde för mycket mättat fett och senare undersökningar visade att det var få som kunde följa den. De gick upp i vikt efter ett tag. Atkins var renodlad viktminskning. Därefter kom dr Barry Sears med Zone-dieten som vi tycker är mest tilltalande och enkel att följa.

Till skillnad från Atkins-dieten och liknande så är Zone-dieten ägnad åt att i första hand hantera de tysta inflammationerna i kroppen. I och med att övervikt är en stor anledning till tysta inflammationer, så utvecklade Barry Sears ”40-30-30-dieten”, där 40 % av kaloriintaget (ej viktintaget) kommer från kolhydrater, 30 % från protein och 30 % från fettsyror (främst omega-3 och en aning omega-9). Då uppnår man en mycket bra balans mellan bra och dåliga eikosanaoider. Till skillnad från Atkins och de mer extrema dieterna så äter man här en mer balanserad kost där omega-3 är avgörande, och vars syfte inte i första hand är bantning, utan i första hand att släcka de tysta inflammationerna. Då hamnar man automatiskt i en inflammationsfri ”Zon” och går automatiskt ner i vikt. Det är därför man mår så bra på Zone-dieten, till skillnad från Atkins och liknande dieter med sin höga halt av mättade fetter som faktiskt på sikt kan orsaka obalans mellan fettsyrorna och riskerar således att framkalla tysta inflammationer. Det gäller att hålla en bra balans mellan omega-3 (inflammationsdämpande) och omega-6 (inflammationsframkallande). Som det är idag är förhållande 1 till 15 och det är verkligen illa. Det borde vara 1-2 eller i alla fall 1-4.

Tester för inflammation
Barry Sears har även utvecklat ett test som mäter balansen mellan fettsyrorna omega-6 och omega-3, och därmed potentiella inflammationer. Sears var ursprungligen fettforskare och insåg tidigt vikten av balans mellan fettsyror. Han har också utvecklat en mycket speciell fiskolja, molekylärt renad med mycket hög halt av EPA/DHA, samt en polyfenol-produkt med högt ORAC-värde (mäter effektiviteten av antioxidanta).

Inom sjukvården mäter man ofta inflammationer på olika sätt; ett med hjälp av sänkan, de röda blodkropparna klumpar sig vid inflammation och man mäter hur fort de sjunker i ett provrör på en timma. Man kan också mäta vad som kallas C-reaktivt protein (CRP). Vid inflammationer bildas ett så kallat akutfasprotein i levern som backar upp immunförsvaret. CRP bör stämma överens med sänkan, och används alltmer inom sjukvården för ett svar. Man kan också mäta hemaglobinhalten, den proteinmolekyl som transporterar syre till vävnaderna, den mäter anemi, blodbrist, och en anledning kan vara inflammation. Järn, som används som beståndsdel i hemaglobin, vars brist kan orsakas av inflammation kan också mätas.

Och till slut: ett gott skratt förlänger livet.

Refrerenser:
  1. (1) https://www.svd.se/inflammationsdrivande-mat-kopplas-till-depression
Näring för barn

Näring för barn

Friska barn, friska vuxna


Friska barn - friska vuxna

Friska barn kommer sannolikt att växa upp till friska vuxna, att därför skapa goda näringsmässiga vanor i barndomen kan ha livslånga fördelar. Vårt utbud av högkvalitativa näringstillskott för barn täcker fler av de viktigaste områdena som ligger till grund för barns utveckling, främjar hälsan och ger ett allmänt näringsstöd även vid komplexa behov.

Här presenteras en speciell serie av produkter, framtagna för barn av BioCare Clinical Nutrition Team. Produkterna är fria från konstgjorda färgämnen, sötningsmedel och smaker. Produkterna finns antingen i flytande form eller som pulver, vilket gör dem bekväma och lätta att ta. Vi går här igenom några av produkterna i BioCares barnsortiment. Några av produkterna har liknande egenskaper men skiljer sig ändå åt. 

En multivitamin för barn i alla åldrar
En multivitamin som kan ges till barn från 6 månader till 14 år är BioCare Children’s Complete Complex. Denna innehåller ett helt spektrum av näringsämnen som behövs för barn som växer och utvecklas, inklusive D-vitamin, kalcium, järn och zink. Detta är en frystorkad pulverform i välsmakande banansmak som kan blandas i mjölk/yoghurt eller strös på mat. Pulvret är förpackat i en flaska för att lätt kunna doseras för dagligt bruk. 

D-vitamin är en av de viktigaste vitaminerna som vår kropp behöver för att fungera optimalt. D-vitamin är mest känd för sin benstödjande funktion, där den spelar en viktig roll för att öka absorptionen av kalcium och fosfor vilket även stödjer tandhälsan. Andra viktiga roller som D-vitamin har, är att stödja ett normalt immunsystem samt celldelningen. Trots dess betydelse är det vanligt med D-vitaminbrist. Detta beror främst på för lite solljusexponering (som är vår huvudsakliga källa till D-vitamin), då barn inte är ute i solen så mycket längre, tillsammans med ett lågt intag genom kosten. 

B-vitaminer, magnesium, och mycket mer
Children’s Mindlinx® Multinutrient är ett noggrant utformat multivitamintillskott i koncentrerad pulverform, med bra innehåll av B-vitaminer, magnesium och zink. Innehåller även C- och D-vitamin och flera olika spårmineraler. Den är välsmakande med naturlig aprikossmak. Lämplig från 3 års ålder.  

D-vitamindroppar
Children’s BioMulsion® D ger 300iu (7.5 mcg) av D3-vitamin i en frisk, naturlig citronsmak i vätskeform. Vätskan har emulgerats, vilket gör att den lätt absorberas och tas upp väl av kroppen. Man tar bara tre droppar direkt i munnen. Dropparna smakar riktigt bra. Går även att blanda i drycker. 

Smälter lätt i munnen
Children’s Red Berry BioMelts innehåller levande mjölksyrebakterier och D-vitamin för dagligt immunstöd för barn. Produkten är praktiskt förpackad i dospåsar och är naturligt sötad med xylitol, pulvret smälter snällt och lätt i munnen eller på maten. Den innehåller stammarna Lactobacillus rhamnosus GG och Bifidobacterium lactis (3 miljarder) och ger 7.5 mcg D3-vitamin (kolecalciferol). D-vitamin bidrar till immunsystemets normala funktion och bidrar till att upprätthålla en normal benstomme. Blandas i vätska eller strös förslagsvis på frukostgröten eller blandas i smoothies, när som helst på dygnet. Den är mycket god och uppskattad. Produkten är mjölkfri och lämplig från 3 år. 



Goda bakterier för barn
Children’s Mindlinx® Powder är en produkt med levande bakterier med tillägg av glutamin, innehåller 16 miljarder av den väldokumenterade LAB4-stammen av bakterier. Pulvret är mjölkfritt och passar från 2 års ålder.

Även för de allra minsta har vi BioCare Baby BioFlora, som innehåller Bifido-bakterier, en levande bakterie lämplig för småbarn i alla åldrar men mest lämpliga för spädbarn.

 

Den viktiga tarmhälsan



Det här är kanske vår viktigaste Vitala Nyheter någonsin. Den handlar om tarmhälsan. Du har hört och läst om det förut, men lever du efter det?

Det finns 100 triljoner mikroorganismer i våra tarmar och deras välmående är till mycket stor del ansvariga för vår övergripande hälsa, då 80 procent av immunförsvaret sitter i tarmen.

Mycket stor uppmärksamhet riktas nu mot vår tarmhälsa. Man kallar den sammanlagda mängden tarmbakterier för mikrobiom vilket är ett modernare ord för tarmfloran. Ordet biom är ett samlingsord för alla organismer i en begränsad miljö (tarmen i detta fall).

I kroppen finns en meter tjocktarm och upp till nio meter tunntarm och i den miljön frodas tarmfloran. Mikrobiomen utgörs helt enkelt av bakterier, men också av svampar och andra mikroorganismer som finns naturligt i tarmen. Den finns även utanför; på huden, i lungorna, i ögonen och i munhålan. En vuxen människa kan ha från ett enda upp till två kilo bakterier i tarmen. Avföringen består till stor del av bakterier. Kroppen har tio gånger mer bakterier än antal celler i kroppen. Mikrobiomen kan uppgå till över 1000 arter (normalt är 400 arter). Faktum är att mikrobiomen räknas som kroppens största enskilda organ. Och man bör betrakta dem som sina vänner – och behandla dem därefter. Vi lever i symbios. Vi bjuder bakteriefloran på ”mat och husrum” medan de gör nytta med genom en stor mängd funktioner, vi vet bara om en liten del av dem.

Det underliggande problemet för de flesta matsmältningsproblem är obalans i mikrobiomen. De goda bakterierna hjälper oss att bryta ner maten och ta upp näringsämnen, samt eliminera gifter och dåliga bakterier.

Det är först på senare tid som man förstått att mikrobiomen reglerar så gott som alla aspekter av vår fysiologi och metabolism. De reglerar vårt immunförsvar och kontrollerar graden av inflammation. De tillverkar vitaminer och även signalsubstanser, såsom dopamin och serotonin (det finns långt mer serotonin i tarmarna än i hjärnan (95% mer) och den första antidepressiva medicinen var faktiskt en mage/tarm-medicin. Magen påverkar vårt humör ganska rejält som de flesta är medvetna om. 

Kopplingen mellan psykisk ohälsa och tarmflora blev uppenbar när man förde över avföring från en person med depression till möss, då såg man hur mössen utvecklade ett depressionslikt beteende. Tarmfloran från de mössen fördes över till andra möss som också utvecklade depressivt beteende. Möss som fick avföring från människor utan depression uppvisade inga depressionslika beteenden.

Det är förmodligen därför forskarna kallar mage- och tarmkanalen för den andra hjärnan. Det kallas även det enteriska nervsystemet, ett system av neuroner som liknar hjärnan och innehåller samma signalsubstanser som hjärnan och innehåller även ”minnen” och ”inlärning” på en kroppslig nivå. Det finns en direkt kommunikationsväg mellan tarmen och hjärnan.

Det finns 400 gånger mer melatonin (sömnhormonet) i mikrobiomen än i hjärnan. Så tarmhälsan påverkar vår sömn ganska rejält.

Mikrobiomen reglerar även vår aptit, och allt detta är ganska nyligen upptäckt. 90 procent av all vetenskaplig litteratur som beskriver mikrobiomen har publicerats enbart de sista fem åren.

Tarmen innehåller alltså över 100 triljoner bakterier. Det är tio gånger fler än kroppens celler. Hittills har man bara inriktat sig på 10 procent av våra celler som utgör kroppen, vilket ignorerar de övriga 90 procenten av våra celler som är intimt förknippade med kroppen.

Genetiskt sätt så är 99 procent av all DNA i kroppen bakteriell. Inte den DNA som vi ärvt från våra föräldrar och förfäder, den utgör bara en procent, ändå är det den lilla procenten medicinen inriktat sig på.

Mikrobiomen består av från 400 upp till 1000 olika bakteriestammar, kanske ännu fler. Att då bara äta acidophilus kan vara lite begränsat, även om det utgör en viktig och stor del av mikrobiomen. Men det finns ett stort antal olika bakterier som är lika viktiga.

Historia
I årtusenden har man förstått att en bra bakteriekultur i tarmen är bra för hälsan. Redan de gamla romarna åt fermenterad kål (surkål) och i Indien drack man och dricker fortfarande yoghurtdrinken Lassi som är baserad på fermenterad opastöriserad mjölk med alla lactobaciller intakta. Folk över hela Asien och Östeuropa äter syrade grönsaker och yoghurt. Det inte bara smakar bra – det är bra! Senare, runt 1950, döpte man om dessa bakterier till probiotika (för livet).

Framtid
I framtiden kommer man säkert att kunna analysera avföringen och hitta metaboliska störningar som grund till ohälsa som inte kan upptäckas idag. Men inte bara det, man kommer också att kunna åtgärda problemen genom att ”justera” tarmfloran. Redan idag ger man lavemang med bakterier från andra människor. Det finns även kosttillskott med bakterier från människan, till och med från smala människor – för tjocka.

Men vad gör mikrobiomen då?
• En korrekt tarmflora hjälper till att bryta ner maten, i synnerhet svårsmält mat och sådan mat som man kan vara känslig för. Dålig matsmältning börjar med dålig tarmflora.
• Den hjälper till att producera flera olika vitaminer, bl.a. K-vitamin, flera B-vitaminer inklusive folat och förbättrar dessutom kalciumupptaget.
• Den hjälper till att balansera pH-halten i underlivet hos kvinnor.
• Den kalibrerar immunförsvaret.
• Den hjälper till mot allergier.
• Den reglerar aktiviteten hos hundratals gener. 

Ja, men jag äter ekologisk yoghurt varje dag, säger du. Tyvärr, det räcker inte, om du inte häller i dig litervis. Den är pastöriserad, och hela syftet med pastörisering (upphettning) är att ta död på bakterier. Man får enbart i sig några få tillsatta bakteriestammar och inte den mångfald som naturligt fermenterad yoghurt skulle ha. Den är dessutom oftast sötad vilket motverkar syftet.

Probiotika, för att vara effektiv och meningsfull, måste innehålla vissa livskraftiga bakteriestammar som håller sig stabila under längre tid och som kan överleva magsafterna och producera välgörande effekter i tarmen.

Många tillverkare gör tabletter och kapslar som har lager på lager med syntetiska tablettslagningsmedel och andra dyrbara tillvägagångsätt som påstås skydda bakteriernas väg genom magen.

Men det behövs ju inte med syrade grönsaker och rå opastöriserad yoghurt? Kanske är bakteriestammarna i tillskotten inte tillräckligt livskraftiga!

Räck upp handen, hur många äter opastöriserad yoghurt och/eller syrade grönsaker varje dag?

Vad (för)stör bakteriefloran?

Antibiotika i första hand. Överkonsumtion av antibiotika representerar de tre främsta hälsoproblemen under detta årtionde enligt WHO. Man ger antibiotika till nötboskap för att de skall bli större (läs fetare). Ändringar i mikrobiomen kan alltså förändra fysiologin. Antibiotika kan absolut vara nödvändigt och räddar livet på många, men överkonsumtion är inte bra.

Mediciner! Över tusen läkemedel har testats på de runt 40 vanligaste bakteriestammar som är vanligast i tarmfloran. En fjärdedel av medicinerna hade en direkt bromsande verkan på tillväxten av bakterier.

Överdriven hygien! Överallt så finns det desinficerande handkräm, tandkräm (undvik ingrediensen Triclosan) och tvålar. Folk tvättar och duschar frenetiskt bort alla bakterier från huden. Faktum är att bakterierna gör ett fantastiskt viktigt jobb för vår hälsa. De påverkar även de destruktiva bakterierna i munhålan så man bör vara försiktig med desinficerande munvatten. De påverkar också vår andedräkt, fast det kommer ofta från dåliga bakterier som fått ”fotfäste” i tarmen, om man skött tandhygienen korrekt.

Det kan vara så att steriliserade rum på sjukhus är en anledning till sjukhussjukan. Det går en historia om en infektionsläkare som rådde sin patient som hade en svårartad infektion, och som läkaren inte kunde göra något åt längre, att gå och rulla sig i jorden. Patienten befann sig i en totalt steril omgivning med massor av starka antibiotika. Kvar fanns endast de elakartade som inte längre rönte något motstånd från de ”goda” bakterierna. Han gjorde så och klarade sig. Om den är helt sann vet vi inte, men den är talande.

Läkare har upptäckt att vissa av de patienter som man gav antibiotika efter operation lättare kunde få infektioner, medan de som inte fick antibiotika slapp infektioner. Märkligt kan tyckas, men vad som hänt var att antibiotikan slagit ut tarmfloran, och därmed immunförsvaret.

Goda bakterier skyddar oss mot dåliga bakterier.

Diska inte alltid med maskindisk, det tar död på alla bakterier. Diska för hand då och då, det sparar de goda bakterierna. Det finns uppgifter om att familjer som handdiskar har mindre allergier.

Vädra ofta. Det för bort dålig luft med en mängd partiklar och för in bakterier som berikar vår tarmflora. Om man lever i en miljö med stort biologiskt mångfald så leder det till att barnet utvecklar mindre allergier. Barnet lär sig i tidig ålder att träna upp sig mot allergener.

Skräpmat – Mer behöver väl knappast sägas. Färdigproducerad mat befrämjar inte en god tarmflora.

Socker – Gynnar de skadliga bakterierna – de älskar socker och skickar sedan ut signaler till hjärnan om att de vill ha mer socker. Efter ett tag tar de överhand. Godis består av socker, färgämnen, smakämnen och andra tillsatsämnen – som gjort för att förstöra tarmfloran. Vi har sett små barn på 5-6 år köpa ett kilo lördagsgodis!

Socker befrämjar de dåliga bakterierna och svamparna, såsom candida, och slår ut de goda. Gäller även snabba kolhydrater i stor mängd.

Blindtarmen
Om man slår ut större delen, eller alla bakterier, då ligger man risigt till, för det öppnar upp för inkräktare. Men naturen är fiffig. Vi har ett litet bihang som man inte vetat vad det är till för, nämligen blindtarmen (då den inte leder någonstans) och som gäckat vetenskapen i alla år. Fram till nu. Man tror nämligen att blindtarmen är en bakteriereserv om tarmfloran skulle försvinna helt. Det kan vara bra att veta för de som opererat bort blindtarmen. Oftast får man även stark antibiotika vid operationen som slår ut en stor del av tarmfloran.

Läckande tarm
Men det är inte bara tarmbakterierna som utgör immunförsvaret. Det sitter även immunceller i tarmväggarna som samarbetar med bakterierna. Det är då viktigt att de goda bakterierna är i överläge. Om de onda bakterierna hakar fast i receptorerna bildas det inflammationer och immunförsvaret minskar.

Nyttobakterier hindrar alltså skadliga bakterier att få fäste i tarmen, men de hindrar även tillväxten av skadliga bakterier och parasiter, svampar, etc., som annars kan ta över och kolonisera tarmen och sprida giftämnen till övriga kroppen.

Tar de skadliga bakterierna över kan man nämligen få ”läckande tarm” då inflammationerna kan göra små hål i tarmen som gör att gifter kan läcka in i blodet. De kan också bilda antibiotikaliknande ämnen som riktar sig mot skadliga bakterier.

Av fibrer tillverkar tarmbakterierna något som kallas smörsyra vilket tätar våra tarmväggar och hindrar läckage av gifter ut i bloder vilket i förlängningen förstör vårt immunförsvar.

Det finns ett gammalt ordspråk inom hälsokosten som säger ”döden börjar i tarmen” – om än något drastiskt uttryckt så ligger det definitivt något i det.

Men hur får man då i sig de goda bakterierna?
Ursprungligen får vi dem från mamman vid födseln. När barnet passerar födelsekanalen får den i sig dessa fantastiska bakterier via näsan och munnen vilket utgör en bas för den framtida tarmfloran. Det är en enorm mängd DNA-information som passerar från mamman till barnet.

Om barnet föds med kejsarsnitt sker inte detta. Istället får barnet i sig bakterier som finns i rummet och händerna från läkarna. Det är inte samma bakterier som mamman tillför.

Barn som föds vaginalt får mycket mer bifidobakterier i avföringen än barn som föds med kejsarsnitt. Man har också kunnat visa att nyfödda med dålig tarmflora är mindre stresståliga. Man räknar med att barnet har uppnått en stabil tarmflora vid två års ålder. Fast den utvecklas hela tiden. Antibiotika i tidig ålder slår lätt ut bakteriefloran, så det är viktigt att tillsätta nya bakterier om det ges.

Födsel genom kejsarsnitt är ganska vanligt och detta kan vara en anledning till att barn som föds med kejsarsnitt drabbas av allergier och dubbelt så hög risk för autism, tre gånger så hög risk att drabbas av ADHD-symtom, och avsevärt högre risk att drabbas av autoimmuna sjukdomar, såsom celiaki och diabetes typ 1. De har också 50 procent högre risk att bli tjocka som vuxna. Upp till 20 procent av alla födslar i Sverige sker genom kejsarsnitt.

Om man måste föda genom kejsarsnitt så kan man gnugga in bakterier från kvinnans underliv i ansiktet på det nyfödda barnet. Det låter kanske lite underligt, men kan hjälpa barnet under hela uppväxten.

Denna överföring av DNA-information sker inom hela djurriket, fiskar, fåglar och däggdjur har gjort detta i miljontals år. Människan bryter detta genom konstgjord födsel.

Ett annat sätt det nyfödda barnet får i sig nyttiga bakterier är genom bröstmjölken. Inte genom bröstmjölksersättning.

JORD - Idag är vi så hysteriskt hygieniska att vi förstör vår naturliga bakterieflora från naturen. Den amerikanske professorn Rob Knight är en av världens ledande forskare inom området. Han leder projektet med att kartlägga den mänskliga bakteriefloran. Han menar att vår rädsla för jord är klart överdriven. Jord är ett mikrobiellt paradis med över en miljard bakterier per gram, men mycket få av bakterierna riskerar att göra oss sjuka, menar han. (SvD 180324) Det betyder dock inte att du skall äta en skål med jord.

Förr drog vi upp morötter från jorden, torkade av dem på byxorna, möjligen sköljde av dem lite, och åt. Idag är de redan tvättade när de når affärerna, sedan tvättas, skrubbas eller skalas de återigen och därefter kokas de. Bakterierna har inte en chans att nå ner i tarmen. Vi blir därför mer och mer känsliga för skadliga bakterier.

Även huden utgör en del av bakteriefloran. Låt barnen leka i jorden! Tvätta inte av dem hysteriskt!

DIET – Mat är viktig. Ät ekologisk, antibiotikafri mat så ofta du kan. Och ät varierat, mycket grönsaker och färgrika frukter och bär. Bakterierna älskar polyfenoler. Mat som är mest näringsrik för mikrobiomen har lite socker men högt fiberinnehåll.

FIBRER – Att en ensidig kost med lite fiber förstör tarmfloran blev tydligt när Tim Spector, professor i genetik och epidemiologi i London bad sin 23-årige son att enbart leva på snabbmat i tio dagar.

– Han förlorade 40 procent av mångfalden i sin tarmflora, berättar han för SvD. 1400 bakteriestammar försvann på bara tio dagar!

Våra förfäder fick i sig upp till 100-150 gram medan den moderna människan i västländerna får i sig 5-15 gram med fiber. De hade mer än dubbelt så rik tarmflora, både i antalet bakterier och antal arter. Rekommenderad mängd fiber idag är 35 gram!

Pektin är ett mycket viktigt fiber, närmare 100 procent når grovtarmen och tarmfloran. Pektin finns i bär och frukt, mest i citrusfrukter och äpple.

Inulin är också ett viktigt fiber som finns mycket i jordärtskocka, men även vitlök och purjolök. Inulin kan dock skapa gasbildningar i början hos folk med dålig tarmflora.

Resistent (olöslig) stärkelse är fibrer som når grovtarmen utan att brytas ner av kroppens egna enzymer i magen och tunntarmen. De finns främst i skalen på fröer, säd och baljväxter. Det blir bakteriernas uppgift att bryta ner dem. Då bildas samtidigt ”tarmtätande” och inflammationshämmande ämnen. 15-30 gram av dessa fibrer motverkar även metabolt syndrom (sjukdomsframkallande fetma). Finns även i kall potatis, sötpotatis och omogen banan.

PREBIOTIKA – är huvudsak mest fibrer, och är mat för hela mikrobiomen och mycket viktigt. Det kan vara potatisstärkelse (potatis som kallnat), gröna bananer innehåller mycket fibrer i form av pektin (när den mognar omvandlas det till socker), vitlök, lök, purjolök, pektin, kronärtskocka, sparris, ej övermogen avokado. De japanska fermenterade rätterna Natto, thempe och miso är bra.

SYRADE GRÖNSAKER – Tänk även på att få i dig fermenterad mat, såsom kimchi, kombucha, surkål, osockrad yoghurt, kefir.

Syrning var väldigt vanligt förr i tiden som konserveringsmetod men försvann mer och mer när kylskåpet kom.

Probiotika kallas också mjölksyrabakterier då dessa bakterier producerar mjölksyra (genom förbrännande av glukos). De trivs bäst i sur miljö, såsom yoghurt och syrade grönsaker. När mjölksyrabakterierna får dominera håller de nere pH-värdet. Då trivs inte de skadliga bakterierna. Det är också därför fermentering fungerar som konserveringsmetod i t.ex. surkål. Mjölksyrabakterierna förökar sig och pH-värdet sjunker vilket förhindrar tillväxt av mögel och andra mikrober.

Äppelcidervinäger med ”mamman” kvar är ”mumma” för bakterierna.

Äter du inte detta kan det vara en bra idé att ta ett tillskott som ökar mikrobiomen samt ett tillskott med prebiotika som håller liv i den. Se bara till att du får en bra probiotika med många sorters bakterier, som fortfarande är i liv när du tar dem – och som klarar sig genom magens syrabad. De är oftast dyrbara men det är hälsan värd! Det räcker inte, enligt senaste forskning, att ta lite då och då, eller ”bygga upp” en tarmflora och tro att den håller livet ut. Den behöver underhållas livet ut.

Och tänk på att det kan ta lite tid att bygga upp och underhålla en frisk mikrobiom. Ge inte upp!

Behöver du hjälp med nyårslöftet?

Behöver du hjälp med nyårslöftet?

Det är lätt att dra på sig några kilo under julen, det är inte lika lätt att bli av med dem fram till sommaren. Nyårslöftet brukar ofta förknippas med att gå ned i vikt. Som bäst brukar löftet hålla fram till påsk, vanligtvis några veckor, sällan till sommaren eller idealvikten. När löftet inte hålls är anledningen oftast att man inte gjort klart varför man vill gå ner i vikt, och då framförallt inte insett faran med övervikt. Låt oss titta på det.

Vi lämnar det kosmetiska vid sidan, även om det är en stor drivkraft för många att se smal ut. Det här handlar om hälsomässiga saker. Västvärlden lider av välfärdssjukdomar orsakade av övervikt som faktiskt är ett av våra allvarligaste folkhälsoproblem. Och det går allt längre ner i åldrarna. Var femte barn i Sverige lider av övervikt. I USA lider var tredje barn av övervikt eller fetma – alltså en tredjedel av alla barn. Gigantiska hälsoproblem väntar både där och här.

Övervikt, och kraftig övervikt (fetma) leder närmast ofelbart förr eller senare till allvarliga hälsoproblem såsom typ 2-diabetes, högt blodtryck, höga blodfetter och hjärt- och kärlsjukdomar. Fetma ökar också risken för välfärdssjukdomar. Man kan också nämna ledproblem, knän och fötter håller inte. Och då har vi inte ens pratat om hur vi mår, vilket är lika viktigt.

BMI
WHO har räknat ut ett internationellt mått på övervikt och fetma som kallas BMI (Body Mass Index). BMI är en gammal beprövad metod som håller än idag. Det är förhållandet mellan längd och vikt. Man räknar ut det genom att ta sin vikt delat med sin längd i kvadrat. Väger man 75 kilo och är 1,72 meter lång, blir formeln: 1,72 x 1,72 = 3  (och sedan vikten delat med 3) 75:3 = 25 BMI. Alltså precis på gränsen till övervikt.

< 18,5Undervikt
18,5-24,9Normalvikt
25-29,9 Övervikt
30-39,9Fetma
>40Grav fetma

Man får ta dock hänsyn till hur stor del av kroppsvikten är muskler och hur stor del som är fett. Därför passar inte BMI till elitidrottare eller kroppsbyggare eller extremt långa eller korta personer. Det passar inte heller barn under fem år. För äldre över 70 år bör ”Undervikt” ligga på lägst 22.

Midjemått

BMI är en bra generell måttstock. Det finns en annan som är minst lika viktig. Det handlar om midjemåttet. Sitter fettet runt buken är hälsoriskerna mycket större än om det är jämnt fördelat över kroppen. Man mäter det enklast med ett måttband. Det skall mätas mellan nedersta böjen på revbenen och höftkammen (dra inte in magen :). Om BMI är högre än 25 och midjemåttet samtidigt högt innebär det förhöjd risk för olika sjukdomar.

RiskMidjemått för kvinnor (cm)Midjemått för män (cm)
Låg< 79 < 93
Måttlig 80-8794-101
Hög >88>102

Nu när vi gått igenom vad övervikt och fetma är och farorna med dem så kommer vi till vad man skall göra åt det. Det finns lika många metoder som experter och författare; Atkins, Zonedieten, ketogen diet, LCHF, Paleo med flera. Säkert fungerar flera för många, men inte alla. Låt oss sammanfatta det med att det inte finns någon underkur för snabb viktminskning för alla.

Att bara sluta äta är ingen hjälp och inte bra, senare viktuppgång är garanterad. En kvinna gick ner sju kilo men gick upp tolv kilo när hon började äta normalt igen. Men det finns hjälp för att komma igång med vissa metoder och naturmedel, såsom svartkummin, grönt kaffe, hallonketoner, konjacrot, garcinia cambogia, äppelcidervinäger, L-karnitin eller som kombinationer. 

Grönt kaffe
Grönt kaffe är, eller har varit, ett av världens mest populära viktminskningpreparat. Det har flera studier bakom sig. Det är de orostade kaffebönor som innehåller klorogensyra som är effektiva. Klorogensyra tycks ha en förmåga att absorbera upptaget av glukos, vilket minskar blodsockret och gör att man kan gå ner i vikt. En välgjord studie från National Institute of Health (NIH), ett av världens främsta hälsoinstitut, visar att klorogensyra: ”avsesvärt reducerar absorptionen av glukos … vilket kan reducera kroppsmassa och kroppsfett”.(1) Studien jämförde med en kontrollgrupp som drack vanligt kaffe. De som använde grönt kaffe gick ner 5,4 kilo och de som drack vanligt kaffe 1,7 kilo. 

I en annan studie gick försöksgruppen ner 8 kilo och minskade kroppssfettet med 4,4% utan förändrad diet eller träning. 

”Resultaten tyder på att klorogensyra i grönt kaffe kan vara ett effektivt näringsmedel för att minska vikten hos vuxna med anlag till fetma, och kan vara ett billigt sätt att förebygga fetma hos överviktiga vuxna.” (2)

Grönt kaffe fungerar för många, men inte alla. Det finns även naturmedlet Garcinia Cambogia som kan uppvisa bra resultat samt Raspberry ketones (hallonketoner), varmed vi kommer till en av de mest populära dieterna idag – ketogen diet.

Ketodieten
Ketos är tillståndet då kroppen bränner fett istället för glukos/kolhydrater som energi. Då bildar levern ketoner (energimolekyler) i blodet som används som bränsle istället för glukos (sockermolekyler). Vilket innebär att kroppen inte behöver producera så mycket insulin. Insulinet styr halten av socker i blodet.

För mycket kolhydrater/glukos skapar insulinresistens på sikt, cellerna känner inte av insulinet och släpper då inte in blodsockret i cellerna från blodet, varmed kroppen skapar mer insulin – för att till slut bli helt uttröttad. Förr kallades tillståndet sockersjuka, då både blod och urin blev sött. Förr i tiden smakade faktiskt läkarna på urinen för att kunna avgöra om man hade sockersjuka. För mycket socker och insulin i blodet är riktigt illa. Socker är faktiskt cancerframkallande som värst.

Kemiskt sett så består ketoner av tre vattenlösliga syror och bildas av fettsyror som tas från kroppens fettdepåer när man gått in i tillståndet ketos – alltså att man börjat bränna kroppsfettet som energikälla. Processen kallas ketogenes. 

Mindre kolhydrater och mer fett gör att man håller sig mätt längre och slipper kolhydraternas upp-och-ner-tillstånd. Humöret blir jämnare.

Hälsosam ketos innebär inte att man dricker grädde från förpackningen och slukar smör och fettrik mat. En hälsosam ketos innebär en halv tallrik grönsaker, en kvarts tallrik protein och fettrik kött/fisk/kyckling med skinn t.ex. Den resterande kvartsdelen skulle vara fett, men det fettet finns oftast i köttet och eventuellt en halv avokado, lite olivolja över grönsakerna och kanske en klick smör. Inget ris, bröd eller potatis. Det är meningen att man skall bränna kroppens fett i första hand. Tillför man för mycket fett och protein börjar den ständiga insulintillverkningen igen.

Veganer kan också använda ketodieten, men bör vara uppmärksamma på vad de får i sig, absolut inte använda för mycket inflammationsframkallande omega-6 i billiga växtoljor som fettkälla. Det finns numera växtbaserade kollagenbildande produkter.

När kroppen slutar använda kolhydrater som bränsle och övergår till att bränna fett (som alltså omvandlas till energimolekylerna ketoner i levern) då håller man sig mätt mycket längre och man slipper ständigt sug efter kolhydrater och socker.

Ketos är inget onaturligt tillstånd, tvärtom så är det vår moderna diet som är onaturlig. Kroppen har anpassats till en ketogen diet under årtusenden, med fettrikt kött och grönsaker, och klarar inte av den kolhydrat- och sockerrika kosten idag.  Den är faktiskt främmande för människan.

Ketocoachen Ivett på Livingketo skriver: 

Om vår blodsockernivå är normal, betyder det att man har ungefär en rågad tesked socker i blodet. Sanningen är den att en tesked socker till och med kan komma från icke-kolhydratkällor, såsom protein.

En genomsnittlig person konsumerar idag upp till 30 teskedar socker om dagen. Detta skapar en situation som gör att vår kropp måste arbeta hårdare och hårdare för att eliminera allt det socker och kroppen måste pumpa ut 5-7 gånger mer insulin i systemet för att sänka våra sockernivåer. Föreställ dig hur hårt insulin måste arbeta för att ta bort detta enorma överskott av socker från blodet. Det är sinnessjukt! När man har kroniskt höga insulinnivåer i cirka 13 år eller längre kommer större problem att öka som diabetes, stroke eller hjärtattack.

Det finns en hel del produkter och livsmedel som hjälper en att komma in i ketos, och hålla sig kvar där.

(1) http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18035001

(2) http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22291473

ARTIKEL 21-30 AV 49. «Föregående 2 3 4 5  Nästa »  | Visa alla