Ekologiska ägg, frigående, omega-3 ägg, förlorade ägg – vilka är bäst?

När påsk närmar sig kan det vara intressant att titta på själva symbolen för påsk – äggen. Vi äter i genomsnitt 200 ägg per person per år, inklusive ägg i den färdiga maten. Det finns 5 miljoner värphöns i Sverige. Drygt 50 procent lever i frigående form. Varje höna värper 5-6 ägg i veckan eller 300 ägg om året. I Sverige sätter vi i oss 6 miljoner ägg i timmen under påskafton! Att äta ägg till påsk är en sed som förknippas med fruktbarhet.

Vi har redan insett att myten om faran med ägg var fabricerad. De höjer inte kolesterolhalten nämnvärt utan är tvärtom väldigt nyttiga. Ett riktigt näringspaket faktiskt. Där finns alla vitaminer förutom C-vitamin. Det finns protein, järn, A, B, D, E-vitaminer, lecitin, kalcium, selen, zink, lutein, zeaxantin, kapsantin och betakaroten. Ägg innehåller även hög halt av B12. Ägg är alltså, förutom C-vitaminet, en riktig multivitamin. På vintern är det svårt att få D-vitamin men äggulan innehåller en hel del D-vitamin, upp till 90 procent av rekommenderat dagsbehov (RDI). Man behöver nog mer men klarar sig på detta under vinterhalvåret. Ägg innehåller även antioxidanter och kolin för nerverna.

Ägg gör att vi håller oss mätta längre, då det innehåller både protein och fett men lite kolhydrater. Biotillgängligheten på proteinet är mycket högt, då aminosyraprofilen hos proteinet är perfekt för oss människor. Det gäller dock inte råa ägg, där biotillgängligheten endast är 50%.

Ett ägg på 60 gram innehåller:
• Kalorier 77
• Protein 7,4 g
• Kolhydrater 0,25 g
• Fett 5-6 g

• Vitamin D 2,66 mcg
• Vitamin E 2,5 mg
• Vitamin A 253 mcg
• Vitamin B12 2,17 mcg 
• Folat 50 mcg
• Järn 1,2 mcg
• Selen 27 mcg
• Kalium 754 mg
• Zink 0,7 mg
• Jod 37 mcg

Kolesterolmyten började spricka redan för ca femton år sedan när man hittade en bonde i USA som åt 25 kokta ägg om dagen. Forskare åkte kors och tvärs för att sticka hål i honom och tömma honom på blod för att få reda på VARFÖR han inte hade förhöjda kolesterolvärden – utan tvärtom – helt perfekta värden. Resten är historia…

Det är levern som producerar den mesta kolesterolen. Kroppen har dock en kontrollmekanism som säger till levern att sluta producera kolesterol när man äter mat med kolesterol. Å andra sidan bör ju en person med höga kolesterolvärden inte frossa i ägg bara för det. Och personer med diabetes typ-2 bör vara försiktiga överlag.

Fast ägg höjer bara det ”goda” HDL-kolesterolet. Dessutom är det mest enkelomättat fett i ägg. Det är det mättade fettet som inte är så bra då det höjer det ”onda” LDL-kolesterolet.

Ägghyllorna i affärerna är fyllda med alla sorters ägg. Det är frigående ute, frigående inne, burhöns inomhus, burhöns utomhus, ekologiska, med och utan omega-3, extra lutein och astaxanthin, och…

Så vilka är bäst?

Ekologiska naturligtvis, säger du. Rent näringsmässigt skiljer de sig dock inte nämnvärt från ”vanliga” ägg. Men man slipper de olika tillsatsmedlen som hönorna matas med, typ antibiotika och onödiga mediciner, vilket är viktigt – närmast en självklarhet. 

Men det enkla svaret är nog att man vill ha ägg som kommer från så friska höns som möjligt, och som själva väljer sin mat.

Höns behöver ha tillgång till frisk luft och solljus och att kunna ha tillgång till den allsidiga kost de skall och vill ha. Höns är faktiskt allätare (helst maskar och insekter), och brukar inte äta det foder de flesta uppfödare matar dem med, om de har tillgång till sin naturliga föda.

Ägg från dessa hönor har långt mer näring än vanliga fabriksägg, och enligt undersökningar (som naturligtvis kan variera):

• 66 % mer vitamin A
• 200 % mer omega-3
• 300 % mer vitamin E

På samma sätt som med nötkött, så är påståenden om ägg oftast inte så hårt reglerade, eller kanske så rättvisande. Ekologiska hönor får visserligen röra sig fritt och ha möjlighet att gå ut på ”rastgård”, men de kan fortfarande packas ihop med 3000 höns i varje avdelning med max 6 hönor per kvm. Det är inte mycket, ungefär som att bo 12 personer i en etta, men naturligtvis långt bättre än burhöns. Alla får dock i första hand spannmålsfoder. Mask och insekter på den lilla rastgården tar naturligtvis slut på några dagar med 3000 höns. Även om fodret måste vara fritt från GMO och syntetiska färgämnen, så är foder inte deras naturliga föda.

En uppfödare kan säga att hans höns är "burfria", medan de i själva verket fortfarande packas samman in i en överfull lada, svagt upplyst med några lampor - vilket leder till mycket dåliga livsvillkor för dem och slutligen ägg som innehåller långt färre näringsämnen.

Ett annat något missvisande påstående är ägg "med extra Omega-3". Det är sant att linfrö som en del av fodret kan öka ALA omega-3 halten i äggulan. Men denna typ av omega-3 är upp till 33 gånger mindre absorberbar än den långkedjiga, djurbaserade omega-3 (EPA och DHA ) som normalt finns naturligt i ägg – om hönorna får beta fritt vill säga. 

Även kött från gräsätande kor innehåller en hel del omega-3. Men tyvärr är det oftast så att kor får kraftfoder innan slakt vilket hinner eliminera det mesta av omega-3.  

Det säkraste sättet att få bra ägg är alltså att köpa direkt från bonden som man vet släpper ut hönorna som får picka fritt. Eftersom långt från alla människor har tillgång till sådana ägg, är ägg från frigående hönor utomhus och ekologiska ägg det närmast bästa valet.

Ett test, om du fortfarande är osäker, är att kontrollera färgen på äggulan. Om äggulan är blekgul, är chansen stor att dessa ägg inte fått gå fritt utan fått spannmålsfoder med begränsad näring. Men om äggulan är ljust orange, då har du förmodligen en riktig uppfödare. Fast å andra sidan, idag färgar man även äggulorna genom att lägga färgämnen i fodret, oftast tagetes eller paprikapulver, så man kan inte vara helt säker med hjälp av färgen heller. Om du får en orange äggula från burhöns så vet du att de är färgade.

Naturligtvis, om du bara kan få tag i vanliga ”fabriksägg”, kom ihåg att de är fortfarande mycket bättre än en torr bar som mellanmål, eller müsli till frukost.

Brasklapp
Det finns dock en liten brasklapp som få känner till – äggula innehåller rikligt med omega-6, vilket är inflammationshöjande, till skillnad från omega-3 som är inflammationsdämpande. Därför bör man inte äta ett halvt dussin ägg varje dag i tron att det skulle vara den bästa dieten, för chansen är ganska liten, närmast obefintlig, att de ägg vi får tag i innehåller tillräckligt med naturlig, absorberbar omega-3 för att upprätthålla balansen mellan de två fettsyrorna. Ett till tre ägg om dagen är nog ganska lagom, vill man ha mer kan man naturligtvis ta bort de extra omega-6 stinna äggulorna. Man kan även röra ner äggvitorna i den kokande gröten. Äter man omega-3 från fisk som tillskott, så hjälper det till, för det är balansen som är det viktiga.

I Sverige producerar vi faktiskt världens bästa ägg rent generellt, förhållandena är relativt bra jämfört med andra länder, och risken för att få salmonella är minimal, till skillnad från andra länder. Därför bör man alltid äta hårdkokta ägg utomlands.

Är det skillnad på bruna och vita ägg?
Näringsmässigt sett är de lika. Färgen på äggen beror på hönsstammen. Bruna hönor värper oftast bruna ägg och tvärtom.

Varför är vissa ägg stora och vissa små?
Unga hönor värper oftast små medan äldre värper större.

Vad är äggsnodden i ägget?
En del tror att det är någon slags navelsträng, men den är bara till för att hålla äggulan på plats.

Varför är det två gulor i vissa ägg?
Värpningen sker löpande, gulan släpps från äggstocken och omsluts av äggvita och skal. En del unga hönor blir tydligen lite ivriga och släpper två äggulor åt gången. 

Hur många ägg värper en höna?
En riktigt produktiv höna kan lägga upp till 320 ägg om året, alltså nästan ett om dagen. Det tar alltså en höna 24-26 timmar för att producera ett färdigt ägg, vilket är närmast fantastiskt.

Hur förvarar jag ägg?
Ägg åldras mer under en dag i rumstemperatur än en hel vecka i kylskåp. De håller minst två månader i kylskåp, om de förvaras med spetsiga sidan neråt. Man kan också vända på äggen då och då så håller de längre.

Vilket är bäst, löskokta eller hårdkokta ägg?
Löskokta eller ”lagom” är bäst för då har värmen inte påverkat näringen och aminosyrorna i äggulan på samma sätt. Stek inte ägg för hårt, låt dem stelna sakta.

Kan jag äta råa ägg?
Upptaget av protein blir mycket sämre och det hindrar även upptaget av biotin, även i andra livsmedel. Det finns även risk för patogener, alltså små kryp som inte är bra för hälsan. Risken för salmonella är liten i Sverige, men stor i övriga länder. 

Tips
Här är ett tips hur man pocherar ägg. Alla som pocherat ägg har väl sett äggvitan flyta ut i vattnet åt alla håll. Ättika hjälper men inte helt. Färska ägg är bäst. Annars kan man breda ut plastfolie i en kopp, smeta ut några droppar olja på plasten, så fastnar inte ägget. Häll ner ägget försiktigt i koppen och lyft sedan ut plasten och sänk ner i det sjudande vattnet.

Märkning av ägg
Den 1 januari 2004 kom det en lag om obligatorisk märkning av alla ägg i EU.

0 = Ägg från ekologisk produktion. Ekologisk äggproduktion lyder under särskilda krav när det gäller uppfödning, inhysning, utfodring samt medicinering och dessa regler är hårdare än vid en vanlig äggproduktion. 

1 = Frigående utomhus. Dessa hönor går helt fritt i hönsstallet och de har även möjlighet att gå ut. Varje höna som hålls frigående utomhus ska ha tillgång till fyra kvadratmeter utomhusyta.  

2 = Frigående inomhus. Även dessa hönor får gå fritt i stallet, men de har inte möjlighet att vara ute. 

3 = Burhöns. Burhönsen ska enligt den svenska djurskyddslagen ha tillgång till värprede, ströbad och sittpinnar. I Sverige får maximalt 16 hönor hållas i samma bur och det finns också regler om burarnas storlek.

Fett är ett energigivande näringsämne som bland annat lagrar energi, skyddar organ som en slags stötdämpare men också skyddar kroppen mot värmeförlust och kyla. Fett hjälper kroppen att skapa friska cellmembraner, hålla en välbalanserad hormonnivå och bygger även upp ett fungerande immunförsvar. Hjärnan består till största delen av fett.

Man delar upp fettsyror i icke-essentiella och essentiella fettsyror. De essentiella fettsyrorna måste tillföras genom kosten. Det finns två essentiella fettsyror, alfa-linolensyra, ALA, (omega-3) och linolsyra (omega-6). De kallas även vitamin F. Övriga fettsyror kan kroppen tillverka själv.

Du har förmodligen undrat över nomenklaturen (de ord och beteckningar) som omger ämnet fetter. Du är absolut inte ensam. Troligen är det detta som gjort att hela området med fetter har blivit så missförstått och svårförståeligt. Än är det dåligt med fett, än är det bra. Vissa fetter är bra, andra dåliga - men vilka?
Följ med på en kurs i ämnet fetter. Tyvärr måste vi börja med en kemikurs, främst därför att hela ämnet bygger på fetternas kemiska beteckningar. Men – ingen fara – vi går igenom ämnet ord för ord. Det är faktiskt ganska intressant när man väl förstår det. Det handlar i grunden bara om att förstå orden.

Det övergripande kemiska ordet för alla fetter är lipider (från det grekiska ordet lipos för fett). Märk väl att vi använder pluralis, fetter. Det finns alltså flera slags fetter (förklaringar på varje grupp följer efter):
1. fettsyror
2. triglycerider
3. fosfolipider
4. kolesterol

Det finns visserligen fler än dessa men detta är de absolut vanligaste. För att krångla till det ytterligare kan nämnas att kolesterol egentligen inte är ett fett i kemisk bemärkelse, men räknas dit i alla fall. Mer om detta senare.

Fettsyror Fett är i grunden uppbyggt av fettsyror, precis som protein är uppbyggt av aminosyror. Fettsyror består av molekylkedjor av kol (C) och väte (H) samt i ena änden av kedjan en extra molekylgrupp med kol, syre (O), syre (O) och väte (H), alltså den kemiska beteckningen COOH - vilket är det som gör fettet till en syra - en fettsyra. 

Då fettsyror har mer kol och väte i förhållande till syre än protein och kolhydrater kan de även leverera mer energi, ungefär dubbelt så mycket.

Fettsyror grupperas i storlek:
1. långkedjiga fettsyror - kedjor med 12 eller fler kolatomer vilket är den vanligaste.
2. mellanlånga kedjor av fettsyror med 6, 8 eller 10 kolatomer vilket är mindre vanliga.
3. korta kedjor av fettsyror; återfinnes nästan bara i mjölkprodukter. Smörsyra har 4 kolatomer.

Triglycerider är benämningen på det fett som finns i vår mat och cirkulerar i vårt blod och hamnar i fettcellerna. Det som vi normalt kallar "fett" och som vi vill bli av med när vi bantar. Kemiskt sett är det tre stycken (tri-) fettsyror som är bundna till glycerol (en sötaktig, färg- och luktlös trögflytande vätska som används vid bl.a. tvåltillverkning men även i livsmedelsberedning).

Fosfolipider är fettsyror som har mineralen fosfor bunden till sig. Lecitin är en fosfolipid. Det är ett utmärkt emulgeringsmedel, det är både fettlösligt och vattenlösligt, dvs det förenar vatten och fett och gör så att fettet inte klumpar sig i blodet. Det transporterar även vitaminer och hormoner genom cellmembranen. Hjärnan består till stor del av lecitin och det utgör även byggmaterial för nervbanorna.

Kolesterol är ett vaxliknande ämne som mest är känt för att fastna på insidan av blodkärlen. Kolesterol är egentligen en sterol. (Kole kommer från grekiskan och betyder galla; sterol betyder fast, hård. Gallsyran formas nämligen av kolesterol i levern.) Kolesterol finns i alla celler. Kroppen (levern) producerar två tredjedelar av all kolesterol, resten kommer från maten. Kolesterol använder kroppen bl.a. för att tillverka D-vitamin (när solens UV-ljus träffar kolesterol i huden bildas D-vitamin). Även hormonet testosteron bildas av kolesterol. Faran med kolesterol är klart överdriven. En bonde i USA åt 25 ägg om dagen och hade perfekta kolesterolvärden. Och även om detta inte kan rekommenderas visar det på den överdrivna faran med ägg. Den höga halten arakidinsyra (en omega-6 syra) i äggulan är förmodligen boven i dramat om det är några problem – den är inflammationshöjande i höga doser. Kolesterol och mättat fett är två skilda ämnen men finns oftast i animaliskt fett. Kolesterol är ingen fettsyra och avger ingen energi. Kroppen använder kolesterol för att laga spruckna kärlväggar men bygger även cellmembran. Ansamlingarna av kolesterol i kärlväggarna var förmodligen det som fick läkarkåren att varna för kolesterol.

Mättat och omättat
Fettsyrorna kan vidare delas in i mättade, enkelomättade och fleromättade. Nu börjar det bli riktigt roligt, men häng med, det är ganska enkelt. Alla fetter är i grunden kedjor med kolatomer, de sitter alltså på rad - som starar på en telefonledning. På varje kolatom klänger en eller flera väteatomer, vanligtvis tre. Kolatomen kan liknas vid en kula med fyra hål i dit andra väteatomer sätter sig (det fjärde hålet används av den intilliggande kolatomen). Flera av dessa grupper med kol och väte i rad utgör en kedja. I ena ändan av kedjan, lång eller kort, hänger en annan slags grupp. Det är en kolatom med två syreatomer och en väteatom (COOH). Det är alltså denna grupp som gör det till en fettsyra. Fett och fettsyra är egentligen samma sak. 

Nu kommer vi till vad som skiljer en omättad fettsyra från en mättad. En mättad fettsyra består av en rak telefonledning med starar (kolatomer) utan dubbelbindningar. Den har alla hålen fyllda med väte. Inga andra molekyler kan därför fästas. Den är därför inte lika känslig för oxidation och tål värme, syre och tryck bättre än omättade fettsyror. Det finns långa, mellanlånga och korta mättade fettsyror. Man hittar mättade fettsyror så gott som enbart i kött och mejerivaror. I växtriket finns de bara i kokosolja och palmolja.

Längs kolkedjan så är det nu plötsligt någon eller några väteatomer som bestämt sig för att hoppa av. Men eftersom kolatomen måste ha sina fyra hål fyllda så gör den istället en s.k. dubbelbindning med den intilliggande kolatomen. Två intilliggande kolatomer släpper varsin väteatom och bildar alltså en dubbelbindning med varandra (håller varandra i bägge händerna). Alla hålen är nu fyllda. Om det bara finns en enda sådan glugg (och därmed en enda dubbelbindning) i hela kedjan kallas fettsyran enkel-omättad. Två väteatomer fattas då. Kedjan är därmed inte mättad (full) med väte. Om det finns flera liknande dubbelbindningar längs kedjan så blir det en fler-o-mättad kedja. Ju mindre väteatomer, desto mer fleromättad är fettsyran. Enkelt - eller hur?

I verkliga livet (i köket alltså) eftersom man inte kan se detta, så skiljer man på fetter genom hur solida de är. En mättad fettsyra är fast i rumstemperatur (smör och djurfett; bacon och fet ost, men även kokosfett). En enkelomättad fettsyra är flytande i rumstemperatur men oftast fast eller grumlig i kylskåpet (olivolja). Den fleromättade fettsyran är flytande både i rumstemperatur och i kylskåpet (majs-, sojaolja). Olja är fett i flytande form.

Det är alltså mängden dubbelbindningar som avgör om den är mättad eller omättad. Vilket i sin tur gör att den är stel eller böjlig (flytande). Hur kommer detta sig då? Jo, där dubbelbindningen finns blir det en liten "knyck" på kedjan så att den kan böja sig. Ju fler dubbelbindningar, desto fler böjar (lättflytande). En mättad kedja är helt rak (fast). 
Detta innebär att den mättade fettsyran kan packas mycket effektivare, ungefär som skedar som läggs ihop - många får plats på litet utrymme. Samma sak när mättat fett stuvas in i cellen. Men det får inte plats lika många av de böjliga fleromättade eller enkelomättade fettsyrorna i cellen (ungefär som man staplar sneda brädor). 

Och tur är det - för fisken i alla fall. Den har mycket omättade fettsyror, främst omega-3 som har sex dubbelbindningar. Fiskar som lever i fyragradigt vatten och kanske ännu kallare, skulle få det ganska besvärligt om de enbart skulle ha mättade fetter. Fisken skulle stelna fullständigt och inte kunna röra sig (tänk bara på smör i kylskåp som håller åtta grader). Men det är faktiskt samma sak med människor. Ju mer mättade fetter vi får i oss, desto stelare blir vi. Det är också därför vi blir stela när vi fryser.
Slaktarna i Stockholm hotade med att strejka för ett antal år sedan. Grisuppfödarna hade fött upp grisarna med kokosfett, som består av mättat fett (nästan den enda vegetabilien som har mättat fett - kokosfett har dock andra positiva egenskaper). När slaktarna skulle skära upp grisköttet så var det så stelt och hårt att nästan alla slaktare fick problem med axlarna. Något att tänka på, både vad gäller grisar, griskött och grisuppfödare. Men framförallt faran med mättat fett. Det skulle dock kunna ha varit kokosfett i form av härdat transfett som grisarna fick. Det såldes förr så att det inte skulle smälta över 24°.
Cellmembranen består av fett. Mellan cellerna pågår en intensiv kommunikation, meddelanden sänds hit och dit: "Hit med mer kalium; ut med saltet." "Nu har galningen däruppe satt i sig en påse chips - snart kommer ett lass med kolesterol och härsket och härdat fett. Vad skall vi göra?!" Och så vidare. Om cellmembranen består av stelt fett så går inte kommunikationerna igenom membranet och granncellen får inte reda på vad som pågår. Det blir ett blurr, som nästan kan höras. Membranen skall röra sig i en rytmisk dans som bestäms av dess smidighet. Vi klarar oss utan mättat fett som mest används som bränsle, men som inte är ett näringsämne i sig utan bara gör membranen stela. Det hindrar även vätske- och näringstillförseln, för att inte tala om utsläppandet av restprodukter.

Transfetter eller "hybridfett"
Men hur kommer det sig då att margarin är fast i rumstemperatur? Det påstås ju vara ett fleromättat fett. Ja, nu har vi halkat in på ett känsligt område. En kemist på 1930-talet kom på den ljusa idén att om man sprutar in väte i olja med högt tryck under mycket hög temperatur (200°) så gör man fleromättat fett "mättat" - dvs fast. Man trycker bort alla kolets dubbelbindningar och fyller dem med väte istället. Det kallas alltså fleromättat fastän det är mättat (fast)! Detta förfarande kallas hydrogenisering (hydrogen = väte), eller härdat fett. Om du ser hydrogeniserat fett, eller framförallt delvist hydrogeniserat fett (värst) på etiketten så sky det som pesten. Ta hellre ister. De använder även vissa kemikalier vid härdningen och små restprodukter finns kvar. 

Detta hydrogeniserade (vätemättade) fett finns inte i naturen. Det kallas också trans-fett; originalformen kallas cis-form. Trans betyder ditom och cis betyder hitom - väldigt fritt översatt. Och vad menas med det då? 
I vanligt fler- eller enkelomättat fett så sitter väteatomerna på samma sida runt kolets dubbelbindning. Då kallas det en cis-form (hitom - på denna sidan). Om väteatomerna flyttas till andra sidan (ditom) så kallas det trans-form.
Eftersom vätet i cis-formen sitter på samma sida och lämnar ett tomrum på motsatta sidan så kan de böja sig åt det hållet och orsaka en "knyck" i kedjan vilket gör att kedjan kan viggla omkring - den blir alltså rörlig - eller flytande. Transfetterna hamnar någonstans mittemellan flytande och fast. Den blir rakare i sin struktur, kan packas hårdare och blir mer som mättade fettsyror. Det bildas transfettsyror. Voila! Fortsätter man härdningsprocessen så spricker dubbelbindningen och fettet blir hårt (mättat). Transfetterna har flera syften. Dels så blir kylskåpskallt fett lättare att breda (Bregott är inte ett transfett utan en blandning av smör och rapsolja - mycket bättre); dels är fleromättade syror extremt känsliga för värme, ljus- och syrepåverkning. De oxiderar, eller härsknar som vi säger, väldigt lätt. Mättade fetter är inte alls så känsliga. Stek i smör eller kokosfett under låg temperatur. Transfetter kan nämligen även bildas vid grillning eller stekning i höga temperaturer.

Tillverkar man livsmedel med fett i så förstår man värdet av lagringseffekten. Transfett har ungefär samma egenskaper som mättat fett och kan alltså lagras mycket längre utan att förstöras (oxideras eller härskna). Transfett finns i margariner och flera bredbara pålägg, dip, såser, glass och fabriksframställda bakverk - främst hårda fabriksframställda kakor. Som tur är så har faran med transfetter uppmärksammats och det blir allt mindre av det. Men kolla produktens etikett - och släpp sedan tillbaka den om det står transfett eller (delvis) hydrogeniserat fett.
Varför är då detta så dåligt? Fett är ett livsnödvändigt ämne, vi klarar oss utan mättat fett, men inte utan fleromättat. Det är absolut nödvändigt för kroppens alla kemiska processer. Transfett är dock en hybrid som låtsas öppna kroppens alla kemiska lås - men som inte gör det. Den orsakar istället att låset går i baklås - och att nyckeln i värsta fall fastnar. Det blockerar då upptaget av livsviktiga fettsyror.

Omega
Nu har vi en sista sak att gå igenom innan vi är klara och du har blivit expert på fetter. Vad är det för skillnad på omega-3, omega-6 och omega-9?
Jo, det är ganska enkelt, men som sagt litteraturen är ganska rörig när det gäller fetter. 

Omega-3 består av tre fettsyror, kortkedjig alfa-linolensyra, och de långkedjiga DHA (eikosapentaensyra) och EPA (dokosahexaensyra) som har 20 respektive 22 kolatomer och bildas från den kortkedjiga alfa-linolensyra genom enzymer och extra dubbelbindningar. Den kortkedjiga alfa-linolensyran finns i linfrö, raps och valnötter, men den måste omvandlas till långkedjiga fettsyror i kroppen innan den kan användas. Om man har ett perfekt enzymsystem så fungerar det någotsånär, mellan 6 till 15% omvandlas. Problemet är bara att man får i sig så mycket omega-6 samtidigt att det motverkar fördelarna hos omega-3. Omega-6 är nämligen inflammationsfrämjande medan omega-3 är inflammationsdämpande. Långkedjig DHA och EPA finns naturligt i fet fisk såsom lax, makrill, sill, strömming och sardiner och även i vissa alger och kan användas omedelbart av kroppen.

Vi går tillbaka till fettkedjorna och dubbelbindningarna. Omega är sista bokstaven i grekiska alfabetet (alfa den första). Om den första dubbelbindningen kommer på tredje plats från slutet (från vänster) i kedjan så kallas den omega-3. Enkelt, eller hur? Och var hamnar dubbelbindningen om det är omega-6? Rätt gissat!
Men, men... vänta lite. Om det går från vänster så är ju det från början på kedjan... om ni inte är japaner eller kineser. Nej, kemisterna skall alltid komplicera allting. De räknar början på kedjan från syragruppens plats (höger) - trots att vi tycker att den sitter i "slutet" på kedjan. Hursomhelst, omega har att göra med placeringen av dubbelbindningen - tredje, sjätte eller nionde plats på kedjan. 
Puh, nu är det slut!