Fiskolja har en avgörande betydelse för vår hälsa. Långt, långt mer än vi någonsin trott. Det är väl känt att eskimåer och japaner äter mycket fisk och de tillhör jordens friskaste befolkning.

Det rekommenderas definitivt vid graviditeten, då fostret under de tre sista månaderna skapar hjärnceller med en hastighet av 250 000 celler i minuten. Barnet föds med 100 miljarder hjärnceller. Då gäller det att ha tillräckligt med byggstenar i form av den viktiga fettsyran DHA i omega-3 och som tas från moderns kropp. Det kan ta upp till fyra år för modern att ersätta den DHA hon förlorat efter en graviditet vid "normalt" intag före och efter förlossningen - och kan möjligen förklara en del märkliga upp och nedgångar i humöret hos modern. 

DHA i bröstmjölken för en eskimå är 1,4%, 0,63% för en japan samt 0,23 % i USA. För veganer i Europa är den 0,14%. Undrar du fortfarande om eller varför modern behöver extra fiskolja? Eller barnet?

Vi får i oss alldeles för lite omega-3. Eskimåerna får i sig 7-10 gram, stenåldersmänniskan 3 gram och vi i västerlandet kanske 2-3 milligram vid "normal" kost. Det är på tok för lite för att hålla oss friska. Våra kroppar har utvecklats genetiskt de sista 150 000 åren med en hög halt av omega-3.

Problemet med fisken idag är att den håller på att bli så förorenad att den innebär ett akut hot mot hälsan i sig. Odlad lax är heller ingen lösning som vi sett då även den innehåller gifter och inte bör ätas mer än en eller ett par gånger i månaden. Dessutom får den pellets som inte innehåller omega-3 – alltså inte fisken heller. Vildfångad lax finns knappt att få tag i. I princip bör man vara mycket försiktig med att äta fisk - främst fet fisk då gifterna samlar sig i fettet. Och det är ju fettet man är ute efter i detta fall. Fettsnål fisk är dock en utmärkt proteinkälla. Kvar finns då bara fiskolja - men om den inte är renad på ett speciellt sett så kan även den innehålla höga doser med PCB, DDT, dioxiner och kvicksilver - oerhört kraftiga gifter även i ytterst små mängder.

Den fiskolja vi pratar om, som nu kommit ut på marknaden är 1000 gånger renare än den ordinarie fiskolja som finns i hälsokosten. Faktum är att en del av hälsokostens fiskolja med deklarerad "hög kvalitet" är en restprodukt från tillverkningen av denna fiskolja. Av 100 liter fiskolja blir det en enda liter kvar av denna fiskolja. 99 % av "spillet" används sedan av hälsokosten som nu kallar det "renad fiskolja".

Bara testningen av ett märke av denna superrenade olja kostar närmare en miljon kronor om året. Och priset blir därefter, men för dem som behöver fiskolja i stora mängder är enda alternativet på lång sikt att ta renad fiskolja.

Denna olja har vad man kallar "farmaceutisk kvalité". Men självklart, bättre någon fiskolja än ingen alls, bara man inte tar alltför höga doser under längre tid. Försök dock hitta så ren olja som bara möjligt.

Historik
Frågan är om man ansåg det i slutet av 1700-talet då man först började utvinna fiskolja. Den första noteringen om användningen av fiskolja kommer från 1775 i London. Då bankade man på högar av torsklever som låg på bänkar på gatorna, och när oljan började sippra ut ur leverhögen samlade man upp detta - och säkert mycket annat. Denna vedervärdiga sörja påstods bota ledgångsreumatism. Men smaken fick så småningom tillverkningen att upphöra.

Någon gång i mitten av 1900-talet började föräldrar mata sina barn med illasmakande torskleverolja. Men på grund av den höga halten av A och D-vitamin började man senare använda olja pressad ur själva fiskköttet. Någon gång under 1980-talet kunde man lägga oljan i kapslar för att undvika den råa smaken. Men eftersom folk började rapa fisksmak flera timmar efter intaget, trots kapslarna, upphörde konsumtionen ett tag. Det är orenheter och dåliga fettsyror som smakar illa. Därefter kom det en bättre renad fiskolja som inte smakade riktigt så illa och allt fler började använda fiskolja igen. Smakar den inte fisk alls, så är den förmodligen deodiserad, där man med varm vattenånga trycker igeom oljan för att avlägsna spår av smak. Inte att rekommendera.

Vanlig fiskolja tillverkas genom att fiskköttet ångas eller kokas tills dess att oljan flyter upp till ytan och filtreras bort. Man började senare med vad som kallades "molekylär rening" vilket var ett framsteg då man fick bort det mesta av de illasmakande mättade fettsyrorna - och en del av allt PCB, DDT, dioxiner och kvicksilver, men långtifrån allt. Därefter började man med "fraktionerad destilleringsrening", en mycket avancerad reningsprocess, och nu började man närma sig en helt ren olja. Denna verkligt rena olja genomgick ytterligare reningsfaser tills dess att alla gifter var borta. Man utgår dessutom inte från ett avkok av ångade fiskslamsor utan utvinner oljan på ett annat, mer skonsamt sätt då höga temperaturer förstör fiskolja.

Nu kallades oljan även koncentrerad eftersom man fått bort så mycket av andra icke önskade fettsyror. Kvar finns höga doser av omega 3-oljan med sina värdefulla långkedjiga fettsyror DHA och EPA, vilket är vad man är ute efter. Den innehåller hela 60 % av de värdefulla DHA och EPA fettsyrorna, vanlig fiskolja 5-20%. Denna olja är extremt lättflytande och stelnar inte ens i frysen - där den faktiskt kan förvaras för maximal stabilitet (ett bra test om man vill testa sin fiskolja, stelnar den i frysen innehåller den mättade fetter. Det säger dock inget om halten av gifter). Den fina oljan ger heller inga mag- och tarmbesvär och höga doser ger inga besvär.

En annan sak man bör uppmärksamma är att fiskoljan följt en kylkedja. Det vill säga, att fisken kylsn ner från fångst till processande. Normalt sett så kan fisken ligga i varma båtar i fler dygn innan den processas, vilket gör att den härsknar då den är mycket känslig. Om fisk luktar mycket "fisk" så har oljan börjat härskna. Det är därför man vill ha färsk fisk.

1-2 kapslar av vanlig fiskolja räcker definitivt inte till om man vill påverka hälsotillståndet. Långtifrån! Möjligen kan placeboeffekten göra en del. Tar man mer brukar det uppstå problem med magen eller också blir man långsamt förgiftad då dessa gifter ackumuleras i kroppen. Man skall tänka på att fisk utgör havets avloppskanal. Allt som vi dumpar i havet hamnar där till slut. Och vi äter detta, antingen i form av fisk, eller som värst, dåligt renad fiskolja.
Nå, det var lite om vikten av kvalitén på fiskoljan. Men låt oss titta på vad den gör - och hur?

Hormonernas balans
EPA – som är den ena av de två huvudsakliga fettsyrorna i fiskolja – hjälper kroppens celler att kommunicera med varandra. Den andra fettsyran – DHA – behövs för hjärnan, ögats synceller, kärlsystemet, nervsystemet och hjärtats muskler. Man har även kunnat se en koppling mellan depression och brist på DHA.

Faktum är att det är inte oljan i sig som agerar på cellerna, eller organen. Det är de långkedjiga fettsyrorna EPA (eicosapentaensyra) och DHA (doco­sahexaensyra) som är byggstenar till en grupp mycket kraftfulla hormoner som kallas eikosanaoider (eiko- betyder tjugo på grekiska; dessa hormoner har tjugo kolatomer, därav namnet, DHD har 22 kolatomer). Nästan ingen känner till dessa hormoner, men om man säger att en undergrupp till eikosanaoiderna kallas prostaglandiner så blir det kanske något klarare.

Eikosanaoider är hormonernas fantomer. De flammar upp, gör sitt jobb och förintas på bråkdelen av en sekund - i alla kroppens 100 triljarder celler. De kan inte spåras i blodströmmen såsom andra hormoner utan de tillverkas inne i cellerna vilket gjort dem mycket svårupptäckta. De styrs heller inte, såsom de övriga hormonerna, av hypofysen. 1982 års Nobelpris gick till två svenskar för utforskandet av eikosanaoidernas effekter.

Det finns "bra" och "dåliga" eikosanaoider - de är egentligen varandras motsatser, en slags yin och yang. De bra utvidgar kärlen och de dåliga drar ihop dem; de bra dämpar inflammationer och de dåliga framkallar dem; de bra ökar serotoninhalten i hjärnan och de dåliga minskar den, vilket kan påverka humöret. De ökar eller sänker blodtrycket; förbättrar eller försämrar insulinkänsligheten.

Med andra ord, det finns inte mycket de inte gör och de är kroppens kraftfullaste hormoner. Kan man påverka dem i rätt riktning påverkas hälsotillståndet radikalt. 

Det gäller att upprätthålla en balans mellan goda och bra eikosanaoider, där de "goda" överväger. Om de dåliga försvann helt skulle t ex blodtrycket sjunka ner till golvet. Men med dagens kost överväger de dåliga.

Och nu kommer vi till det viktiga: med omega-3 fiskolja kan man snabbt justera denna balans. Dr Barry Sears som är fettforskare och har forskat och skrivit mycket om detta, kallar det att träda in i "The Zone". Han definierar optimal hälsa som en dynamisk balans mellan goda och dåliga eikosanoider. Och omega-3 är det som styr balansen. Men han är mycket noga med att betona vikten av farmaceutiskt tillverkad fiskolja. 

EPA och DHA är de viktiga byggstenarna till kroppens kraftfullaste hormoner. Om man skall bygga ett stabilt tegelhus så går det inte att använda lerbitar och brädlappar som tegelstenar. Se bara på alla lerhus som rasar vid minsta jordbävning. Skall man bygga ett drömhus behövs ett bra grundmaterial.
Kortisol, som utlöses vid långvarig stress, är ett annat hormon som kan ställa till med stor oreda i "hjärnkontoret" om det blir för mycket. Hjäncellerna slås ut mycket snabbt när kroppen producerar för mycket kortisol. Det är då det låter: "Vad lade jag bilnycklarna?" och "Vad heter det nu igen...?" Reglering av insulin och tillräckliga doser omega-3 styr avhjälper detta.

Insulin
Tyvärr går det inte bara att ta fiskolja och fortsätta äta som "vanligt", dvs dagens husmanskost, med mycket snabba kolhydrater och lite protein. Och då stöter vi genast på två andra yin och yang hormoner: insulin och dess motsats: glukagon.
Insulin reglerar blodsockerhalten i blodet. Om vi får för mycket blodsocker i blodet kan celler och nerver skadas permanent (galna psykiatriker sprutade in höga doser insulin på patienter förr i tiden så att de hamnade i koma, för att sedan hälla en sockerlösning med tratt och slang direkt ner i magen för att väcka upp dem). 

Insulin som utsöndras av bukspottskörteln får cellerna att öppna sig och släppa in överflödet av blodsocker som lagrar sig för framtida bruk. Men om man hela tiden stoppar i sig snabba kolhydrater som inte utnyttjas så går insulinet igång hela tiden och stoppar undan och stoppar undan... (som mättat fett dessutom). Resultatet blir fetma. Insulin är det viktigaste hormonet när det gäller fettförbränning. Det styr alla funktioner som har att göra med fettförbränning och fettlagring.

Glukagon, insulinets motsats, slussar ut kolhydraterna från cellen innan de omvandlas till fett. Det reglerar, ökar alltså blodsockerhalten när så behövs men höjer även fettförbränningen. Detta sker genom en ökad frisättning av fettsyror från fettvävnaderna som skickas till cellerna för förbränning. Protein stimulerar dessutom utsöndringen av glukagon och således fettförbränningen.

Insulin i för stora doser har en förödande verkan på eikosanaoiderna och producerar i princip bara dåliga sådana medan glukagon producerar bra eikosanaoider.

Faktum är att insulin påverkar eikosanaoiderna kraftigare än omega-3, även om omega-3 mildrar effekten av insulinets verkningar. Men om man lever på smörgåsar, potatis, godis, läsk, socker, mjölmat och minimalt med protein så hjälper ingen fiskolja i världen. 30 % av näringsintaget (energimängden, inte viktmängden) bör vara protein; räkna med 0,8-1,0 gram protein per kilo kroppsvikt).

Dr Barry Sears har skrivit mycket om insulinets verkan på fettförbränningen och hälsan. Han menar att när man har korrekt balans mellan kolhydrater och protein samt tillför omega-3 av hög kvalitet i rätta doser så hamnar man i "The Zone". Man ställer in förbränningen korrekt, precis som en motor; fel blandning och motorn börjar ryka - eller skär. Fett saktar ner strömmen av kolhydraterna ut i blodet och därmed regleras insulinhalten. 

Men om cellmembranen blivit för styva av mättat fett så fungerar inte cellernas insulinreceptorer som de skall och kroppen måste hela tiden producera mer insulin för att få ner blodsockerhalten - och den onda cirkeln är igång (till slut - diabetes typ ll). Omega-3 gör cellmembranen smidiga och gör därmed receptorerna mer mottagliga.

Zone-dieten innebär att en tredjedel av tallriken fylls med magert protein (fågel, fisk, magert kött, vilt eller veganskt protein, - ungefär i mängd som en handflata), resten (två tredjedelar av tallriken) långsamma kolhydrater i form av grönsaker (undantag: morötter och majs; ät dem separat i så fall) och en skvätt olivolja. Voila!
Hur nyttigt som helst. Du blir mätt och mår bra. 

Det man bör tänka på när man tar fiskolja, eller fleromättat fett överhuvudtaget, är att man tar extra E-vitamin. Det skyddar oljan från att oxidera (härskna) i kroppen. Och det går åt ganska mycket E-vitamin om man tar mycket olja. 400-600 IE rekommenderas per dag. E-vitamin är ett fettlösligt vitamin med kraftig antioxidant verkan. C-vitamin har inte samma effekt (ej fettlösligt), men skyddar faktiskt E-vitamin från att förstöras, så ta dem tillsammans. Han menar även att vi bör tillföra polyfenoler för att dämpa skadeverkningarna av de tysta inflammationerna i kroppen - 750 mg/dag.

Linfröolja
"Men kan man inte ta linfröolja då!" utbrister till slut vegetarianerna desperat. Jodå, fast man får ta så oerhörtmycket att det motverkar effekten - på flera sätt. Linfröolja innehåller egentligen ingen färdig omega-3 olja. Oljan i linfrö (alfa-linolensyra, ALA) är en kortkedjig fettsyra och ett förstadium till omega-3 (linolensyra) som kräver lång bearbetning innan den omvandlas till rätt sorts fettsyror i kroppen (DHA och EPA). Den är dessutom instabil och härsknar väldigt lätt, varmed den blir giftig. Man behöver 30 gram ALA för att tillverka 1 gram EPA och 0,1 gram DHA - mot endast 2,5 gram fiskolja. En lång omväg och ingen vidare god investering. 

Linfröolja slår dessutom ut tillverkningen av alla eikosanaoider på en gång, både de dåliga och de bra. Det är som att slå ihjäl en mygga med en slägga. Det blir inte bara myggan som går sönder. 

Linfröolja är en biologisk motsvarighet till aspirin (vars enda verkningssätt är att det slår ut alla eikosanaoider). Är inte det bra då? Jodå, smärtan försvinner, men mycket annat också efter ett tag. Vi kallar det biverkningar - och de är varken få eller ofarliga (vad det gäller aspirin). Vi vet att detta är ett kontroversiellt uttalande men vi kan inte få det till annat än att fiskolja är det enda korrekta sätttet att få i sig tillräckligt med Omega-3. Linfröolja i stora mängder fungerar dock effektivt under ett kort tag, men inte i längden då dess höga halt av omega-6 (arakidonsyra) till slut befrämjar produktionern av dåliga eikosanaoider, vilka är kraftigt inflammationshöjande.

Men det finns sätt att förhindra detta. Forskarna på NIH, ett av världens främsta forskningsinstitut, fann att kvinnorna som tog ett vanligt multivitamin hade 5,1% längre telomerer än de som inte gjorde det. Det motsvarar (i teorin) 9,8 ytterligare år av ens liv.

Det anses att näringsämnen såsom vitamin C, E och B, i synnerhet B12, och vissa mineraler kan hjälpa till att reducera oxidativ stress och inflammationer. De hjälper då till upprätthålla telomerernas längd, i synnerhet när de tas tillsammans med andra co-faktorer som stödjer vitaminerna och mineralerna.

Magnesium tas upp bättre om man tar B6, D-vitamin bör tas tillsammans med K-vitamin, och alla mår bra av att lägga till resveratrol, ämnet som finns i druvskal som aktiverar ”överlevnadsgenen” SRT1 – samma sak som lågkaloridiet gör. De många friska hundraåringarna på ön Okinawa utanför Japan, lever på en lågkaloridiet. Resveratrol ger uppenbarligen samma effekt. 


RÄCKER NÄRINGEN VERKLIGEN TILL?
Oavsett vad Livsmedelsverket hävdar, så räcker maten inte till för att ge tillräckligt med näring om man inte tillför extra näring. Jo, om man vill undvika skörbjugg, rakitis och andra akuta bristsjukdomar så är deras dagliga minimala rekommendation exakt tillräckliga, men inte mycket mer. Inte för att uppnå optimal hälsa. Kanske för hundra år sedan, då jordarna hade tillräckligt med mineraler och humusämnen för att tillgodose näringsbehovet, men inte med dagens konstgödslade, utarmade jordar och hårdprocessad mat. Människan blir allt sjukare trots mer mat, eller kanske snarare mer mat utan tillräckligt med näring. Magen blir full men cellerna svälter och det uppstår ett konstant sug.

För om nu näringen i maten skulle räcka till, vad kommer det sig då att Livsmedelsverket kräver berikning av flera näringsämnen i maten, folsyra, jod, A-vitamin, såväl som B-vitamin, nu senast ökning av D-vitamin? Syftet med detta är enligt dem själva: ”att undvika näringsbrister”. Hur trovärdiga är de då?

Livsmedelsverket påstår att man får tillräckligt med näring om man får i sig ett halvt kilo frukt och grönsaker om dagen. Inget nämns om näringsvärdet i dem – det kan variera oerhört, från 0 mg C-vitamin i apelsiner, upp till 120 mg, beroende på var och hur de odlas, när och hur och hur länge de transporteras, om de lagras under gas och om de är ekologiska eller fulla av gifter. Inget om den låga mineralhalten i jordarna som vitaminerna är ytterst beroende av för att fungera i kroppen. Och inget nämns om att undersökningar visar att endast 2 av 10 i Sverige får i sig tillräcklig mängd på ett halvt kilo. Kan det då inte vara befogat med ett kosttillskott för att försäkra sig om tillräckligt med näring. Vad består faran i?

I alla år har Livsmedelsverket varnat för ”höga doser D-vitamin”. 400 IE har varit maxdosen senaste 50 åren, annars skulle man närmast kunna dö. En studie från 2015 visade dock att D-vitamin är ett mycket säkert tillskott. Vid genomgång av 20 000 personer som följdes under 10 år fann man ett enda fall av toxicitet. Det var en person som tog 50 000 IE per dag plus kalcium. Slutsatsen i studien var att ”toxicitet från D-vitamin är ett av de mest sällsynta medicinska tillstånden och beror på avsiktligt eller oavsiktligt intag av extremt höga doser”. (3) Däremot finns det gott om studier som visar att låga doser D-vitamin är kopplade till depression. Är detta anledningen till den enorma användningen av antidepressiva medel – psykiatrins ”vitaminer”?

Att grönsakerna inte längre innehåller samma näring som för 100 eller till och med 50 år sedan, då näringsråden ursprungligen formulerades, är inte någon nyhet precis. Växtförädlingar har samtidigt ”förädlat bort” nyttigheterna. Alla utom Livsmedelsverket tycks veta om detta. Det finns ett flertal studier som gjorts om detta. A-vitamin i äpple är 40% lägre än för femtio år sedan och fytokemikalierna i tomater är ett minne blott. Vissa sorter har dubbelt så mycket lykopen än andra. Vilda hallon har mycket mer av fytoämnet fenoler än odlade, de gamla traditionella sorterna av grönkål hade mycket mer flavonoider än de nya. (4)

Kan vi verkligen lita på Livsmedelsverkets råd när alla utom en i deras expertgrupp är jäviga eller finansiellt kopplade till livsmedelsföretag, läkemedelsföretag och lobbyorganisationer? Inte vill eller kan de förespråka att livsmedlen är näringsfattiga? Och vill verkligen läkemedelsbolagen att folk skall hålla sig friska? (5)

STUDIER
En stor studie där forskarna gick igenom 19 studier visade att ett kosttillskott kan bespara samhället massor med pengar i sjukvård och åldringsvård. De kliniska fördelarna var väl dokumenterade. Åldringar och sjuka människor lider av grav undernäring och är i stort behov av näringstillskott, många dör av det. Men även som förebyggande kunde man spara enorma kostnader. (6)

En helt ny studie där även Karolinska Institutet medverkat visade att långvarig användning av multivitamin var associerat med 44 % lägre risk för kardiovaskulära incidenter, såsom hjärtattack och stroke. (7)

En helt ny studie visar att en multivitamin varje dag under graviditeten reducerar risken att förlora babyn med 55% jämfört med att inte ta en multivitamin. (8) Det man kan säga om det är kanske att gravida skall vara försiktiga med A-vitamin. Betakaroten är bättre.

MINIMALA RISKER
Risken med att ta kosttillskott är minimal, närmast obefintlig. Faktiskt det säkraste som finns, i en undersökning där kosttillskott kom längst ner på en skala med ett femtiotal riskfaktorer av att dö, med rökning (högst), krig, medicin, dykning, motorcykelåkning, trafikolyckor med mer. Risken att dö av kosttillskott kom så långt ner att den knappt märktes. Långt under att träffas av blixten. Vad som helst tycks vara farligare. 

Oavsett alla vinklade artiklar i media om hur ”onödigt” och ”farligt” det är med vitaminer, så kommer allt mer fakta som talar för att det är mycket nödvändigt, och faktiskt farligt att inte inta tillräckligt med näring. Ett optimalt intag av vitaminer, mineraler, antioxidanter och andra fytoämnen är så viktigt för att upprätthålla hälsan och välmående att vetenskapsmän vid Harvard Medical School, världens mest välrenommerade, har gett ut råd till alla vuxna att ta ett multivitamin för att förebygga brister som kan bidra till kroniska sjukdomar.

Den ledande forskaren för studien om multivitaminer, dr J.M. Gaziano, klarlade vikten av att ta multivitaminer med följande ord:

”Multivitaminer är den billigaste hälsoförsäkring en person någonsin kan ta. Denna studie avslutar allt tvivel någon kan ha om att multivitaminer inte har något värde.”

En annan studie som publicerats i The Nutrition Journal (9) visade att de som intog en stor variation av kosttillskott visade sig vara mycket friskare än de som endast intog ett enda kombinationstillskott eller som inte intog några kosttillskott alls.

Detta var första gången som forskare studerat konsumenter som intog en bred variation av olika kosttillskott, bland annat vitamin C, E och D, fiskolja, lecitin, Q10, glukosamin och B-komplex. 

Resultaten var häpnadsväckande. Tvärtemot väntade biverkningar och överdoseringar fann forskarna ofta optimala näringsvärden hos personer som intog många olika kosttillskott dagligen. Sjukdomsrisken var mycket lägre bland personer som intog flera kosttillskott jämfört med de övriga.

Risken för diabetes var 73 % lägre, hjärtkärlsjukdom 52 % lägre och enligt studiens frågeformulär var den egna bedömningen av hälsostatus till 74 % ”god eller utmärkt” jämfört med gruppen som inte alls tog kosttillskott. Flera mätbara tester utfördes som visade att gruppen som intog många kosttillskott hade en förstklassig hälsa.

En bra multivitamin har en bra balans mellan de olika vitaminerna och mineralerna, men en riktigt effektiv formula skulle inkludera ytterligare antioxidanta och fytoämnen i form av grönsaksextrakt, precis som i naturen. Man kan naturligtvis också inta en greens-produkt, vilket vore det bästa.

Detta innebär inte att man kan sluta äta bra, näringsrik mat. Multivitamin är kost-tillskott för att säkerställa näringsbehovet – och ibland i höga doser för att korrigera allvarliga och långvariga brister som bidragit till hälsoproblem.

Kosttillskott är dock inte mediciner – hälsokostbranschen har halkat över på läkemedelssidan och lovar guld och gröna skogar. Kosttillskott är inte lösningen på livets alla problem, bara de problem som uppstår vid näringsbrist. Dock kan de vara ganska många – och allvarliga.



Referenser:

(1) http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2714373/

(2) http://energibehandling.se/2013/07/24/telemorerna-styr-kroppens-aldrandeprocess/

(3) http://newhope360.com/breaking-news/vitamin-d-toxicity-rare-supplement-users

(4) http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6347221

(5) http://www.sockerchocken.se/granskning/livsmedelsverkets-nya-expertgrupp/

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6357719

(6) http://www.nutraingredients.com/Research/Supplements-save-public-health-money-Review/?utm_source=newsletter_daily&utm_medium=email&utm_campaign=07-Aug-2015&c=0PibAbiXGU8ttW%2B4%2FEvJxQ%3D%3D&p2

(7) http://www.nutraingredients-usa.com/Research/Long-term-multivitamin-use-linked-to-fewer-heart-problems-Harvard-study/?utm_source=Newsletter_Subject&utm_medium=email&utm_campaign=Newsletter%2BSubject&c=R3RCYo0J27vVZ4lj%2BzEPWA%3D%3D

(8) http://www.nutraingredients.com/Research/Prenatal-vitamins-may-reduce-risk-of-pregnancy-loss-by-55

(9) https://nutritionj.biomedcentral.com/articles/10.1186/1475-2891-6-30

Dieten är den främsta dödsorsaken enligt 2012 Globen Burden of Disease Study. Nummer ett är att inte äta tillräckligt med frukt och grönsaker.

Nu när hösten drar in och vintern är på väg är det dags att se över immunförsvaret. Det tar tid att bygga upp. När man väl dragit på sig en influensa är det för sent. Man kan naturligtvis vinterbada, det styrker immunförsvaret, men är kanske lite opraktiskt och väl kallt för de flesta. En hel familj och även arbetsplats kan slås ut av influensan i flera veckor så det är väl värt att satsa på immunstärkande åtgärder i god tid. Det går inte på en vecka.

Att äta bra och näringsrik mat är absolut nödvändigt, men det tycks inte hjälpa hela vägen ut. C-vitamin hjälper absolut, men alla kanske inte vill ta 5-6 gram C-vitamin per dag.

I Asien tar de svampextrakt och i USA EpiCor. 

Vi använder bägge i ImmunoMix.

EpiCor
EpiCor började i USA med att en farmare i slutet på 1800-talet noterade att boskap som fick rester med fermenterad surmjölk såg ut att må bättre än de som bara fick korn.

Efter kriget 1945 beslöt han sig att utsätta sin teori för ett riktigt test. Han utformade en speciell fermenteringsprocess med jästkultur som han sedan gav boskapen.

Resten är historia och företaget han startade blev USAs största tillverkare av speciella fermenteringsprodukter i detta syfte.

Men det slutade inte där. Vi rullar fram till 1998. De beslöt sig då för att även göra en studie med de som jobbade direkt med produkten på fabriksgolvet och kontorsarbetarna. Ledningen beslöt sig då, efter att ha sett resultaten på studien, för att utveckla produkten för människor och efter flera års kliniska försök såg EpiCor dagens ljus.

Vad är Epicor?
EpiCor produceras med hjälp av en jästkultur som tillförs kulturen enligt en patenterad process. Produkten förses med ett överflöd av syre för optimal tillväxt, och då den är som mest näringsrik minskas syrenivån. Detta stressar kulturen och den reagerar genom att anpassa sig varmed den börjar producera skyddande ämnen. Produkten torkas och standardiseras sedan till EpiCor.

Ingen jäst 
EpiCor-fermentat är INTE jäst; det är så mycket mer! Jästen försvinner helt i processen. Jästen användes för att sätta igång processen med att framställa EpiCor, men precis som andra matprodukter gjorda genom jäsning (såsom öl, vin eller bröd), så är EpiCor något helt annat än jäst.

Vad innehåller Epicor?
EpiCor innehåller vitaminer, mineraler, proteiner, fibrer, omättade fettsyror, flavonoider och andra naturliga polyfenoler, aminosyror, samt andra näringsämnen. Den är även en utmärkt antioxidant.

EpiCor har även utfört 7 publicerade studier.

Svampkomplex
Vi har naturligtvis tillsatt EpiCor i vår ImmunoMix men även ett komplex med svampextrakt av Cordyceps, Maitake och Shiitake.

På ön Okinawa utanför Japan finns det fler +100-åringar än någon annanstans. De lever på en lågkaloridiet som så gott som alltid innehåller svamp, såsom de vi har i ImmunoMix. De svampextrakt vi har tillsatt har använts i tusentals år i Asien.

Cordyceps ansågs en gång i tiden så värdefull av kineserna att den enbart fick konsumeras av kejsaren. Han blev över 100 år och fick även barn vid denna ålder. 

Maitake betyder ”dansande svamp” i Japan. Man tror den fick sitt namn efter att folk som hittade den ute i det vilda dansade av glädje. Maitake är en adaptogen. Den har använts i tusentals år i Asien, men först nyligen blivit populär hos oss.

Shiitake vars namn kommer från trädet den växer på shii och take som betyder svamp. Den är inte bara en god matsvamp, den är även mycket nyttig. Det är den mest studerade och dokumenterade svampen av alla.

Vi har även tillsatt zink och selen som stödjer ett normalt immunförsvar.

Till produkten »