A-vitamin, det glömda vitaminet för immunsystemet
Det första försvaret mot virus är starka och friska slemhinnor och naturligtvis ett bra immunförsvar. A-vitamin är bra för båda. Brist på A-vitamin ger kraftigt nedsatt immunförsvar.
A-vitamin har det pratats mycket om, dock oftast med varningar om att man ska vara försiktig och se till att inte överdosera det. Det har gjort att folk inte vågar ta det. Men A-vitamin är ett livsviktigt vitamin och vi ska här förklara varför:
- A-vitamin bidrar till normal järnmetabolism
- A-vitamin bidrar till bibehållandet av normala slemhinnor
- A-vitamin bidrar till underhållande av normal hud
- A-vitamin bidrar till underhållande av normal syn
- A-vitamin bidrar till underhållet av normalt immunförsvar
A-vitamin ingår i en mängd olika och viktiga kroppsprocesser förutom detta. Just nu talas det mycket om C-vitamin för att höja immunförsvaret och hjälpa kroppen att själv kunna ta hand om virus, men A-vitamin kan vara minst lika viktigt. Friska och starka slemhinnor gör mycket för att avvärja bakterie- och virusattacker, såväl som allergiframkallande ämnen. Det är också viktigt för njure, hjärta och lungor och framförallt ögonen och synen. A-vitaminbrist anses vara den största orsaken till blindhet i världen och första tecknet är nattblindhet, man ser sämre i mörker. Läkekonstens fader Hippokrates botade nattblindhet med oxlever.
Hur får man då i sig A-vitamin? Den mest rikliga källan till A-vitamin är lever. Detta är föda som varit ett vanligt inslag i människans historia, men som mer och mer försvinner från folks tallrikar. Animaliska födoämnen innehåller rent A-vitamin (retinol). Grönsaker samt frukt innehåller betakaroten som omvandlas till A-vitamin i kroppen (provitamin). Men det finns idag även vegetabilisk A-vitamin (retinol) för den som så önskar.
Mängd A-vitamin i animalier per 100 g:
- Kalvlever 6602 mcg
- Köttbullar (nöt) 32 mcg
- Biff 7 mcg
- Ägg 252 mcg
- Ost 271 mcg
- Fet mjölk 28 mcg
- Strömming 19 mcg
- Lax 13 mcg
- Torsk 3 mcg
Betakaroten är ett förstadium till A-vitamin (retinol) som många får i sig i bra mängder via grönsaker. Det finns till stor del i morötter och mörkgröna bladgrönsaker t.ex. Upptaget och omvandlingen av detta till A-vitamin (retinol) varierar dock stort och kan bero på hur bra tarmar och tarmfloran fungerar, hur väl enzymerna arbetar och allmän näringsstatus hos individen, även genetiska anlag påverkar. (1) Tarmfloran är väldigt viktig för upptag och omvandling. Personer med fel på sköldkörteln, problem med lever och galla och de som har diabetes har besvär med upplagringen av A-vitamin i levern.
Råa grönsaker är svåra att ta upp A-vitamin från, tillagade har bättre upptag. En del personer kan också ha en medfödd nedsatt omvandlingsfunktion. Det är också viktigt att ta dessa grönsaker med någon typ av fett för att ta upp karotenoiderna. Man har sett att upptaget av betakaroten från kosten kan variera mellan 9 och 65% hos människor. (1)
Man lagrar A-vitamin i levern, och när dagsbehovet är lågt tar kroppen av reserverna som kan hålla upp till tre månader, men kan även ta slut efter några dagar vid sjukdom. Man vad gäller varningarna för A-vitamin i höga doser så gäller det främst för äldre kvinnor (kan ge benskörhet) samt gravida då för höga doser som kosttillskott kan ge fosterskador. Betakaroten är svårt att överdosera då kroppen inte tar upp mer än vad som behövs. Gravida och ammande bör inte inta mer än 1,5 milligram A-vitamin per dag som tillskott. Det inkluderar lever som måltidsrätt, vilket man alltså bör undvika då. Förgiftning har uppstått vid intag av 30-60 mg (100 000– 200 000 IE) under 6-8 månader. Vuxna bör inte konsumera mer än 7-8 mg per dag under längre tid.
I Näringsmedicinska uppslagsboken (2) kan man läsa:
”Det finns en lång historia av säker användning av A-vitamin och av långvarigt intag av A-vitamin, upp till 3 mg dagligen utan tecken på biverkningar. Studier som gjordes av Weston Price bland friska primitiva kulturer, har visat att de fick i sig 4–5 gånger mer A-vitamin än vi får idag. Norge och Island har använt dagliga doser av fiskleverolja, under hela 1900-talet med ett högt intag av A-vitamin som följd.
Det amerikanska näringsforskningsteamet 'The Council for Responsible Nutrition (CRN)' rekommenderar doser upp till 3 mg dagligen av A-vitamin med minimala risker för besvär.”
Det amerikanska näringsforskningsteamet 'The Council for Responsible Nutrition (CRN)' rekommenderar doser upp till 3 mg dagligen av A-vitamin med minimala risker för besvär.”
Äter man ej animaliska produkter så får man se till att få i sig mycket av de grönsaker som innehåller betakaroten. I princip alla vitaminer och multivitaminpreparat innehåller idag betakaroten. Men för de som har nedsatt omvandlingsfunktion och svårt med upptaget på andra sätt kan det behövas större mängder betakaroten.
Vegetabilier som innehåller A-vitamin (retinolekvivalenter) som betakaroten:
- Morötter 859 mcg (8671 mcg betakaroten)
- Grönkål 446 mcg (5350 mcg betakaroten)
- Spenat 275 mcg (3300 mcg betakaroten)
- Mango 196 mcg (2350 mcg betakaroten)
- Aprikos 131 mcg (150 mcg betakaroten)
- Tomat 43 mcg (518 mcg betakaroten)
- Aubergine 3 mcg (31 mcg betakaroten)
För dig som har nedsatt omvandlingsfunktion eller inte får i dig tillräckligt med A-vitamin via kosten kan ett kosttillskott vara en god idé. Vill man boosta immunförsvaret ett tag kan det vara bra att ta ren A-vitamin (retinol) ett par veckor.
Vi har två alternativ, ett för dig som önskar ett vegetabiliskt alternativ finns Bättre Hälsa A-vitamin och för dig som vill ha fiskleverolja i kapslar, finns även det!
