Vad händer vid stress?
Kroppens alla funktioner hamnar i obalans vid stress. Men stress är faktiskt ett sätt att möta de utmaningar vi stöter på i livet. Under kortare perioder är det alltså inget negativt. Faktum är att en del människor blir stressade av att inte ha något att göra. Men långvarig stress nöter ut kroppen, hjärtat slår fortare, blodtrycket ökar då blodkärlen drar ihop sig, muskler spänns, stresshormoner sänds ut i hela kroppen, matsmältningsorganen går på sparlåga då de inte används vid fara och kan ge en hel del besvär. Immunförsvaret får gå på högvarv och det ökar risken för sjukdomar. Dessutom kör man snabbt slut på viktiga näringsämnen. Problemen, allergier och inflammationer, kommer då som ett brev på posten. Även fortplantningsorganen hålls tillbaka vid stress vilket kan orsaka oönskade problem. Vi blir trötta och risken för utmattningssymtom ökar. När ”faran” är över går kroppen tillbaka till normalläge.

Kunde vi göra som zebrorna på savannen som flyr jagande lejon, men som lugnt återgår till att beta så fort faran är över, vore allt väl. Som våra förfäder gjorde som flydde sabeltandade tigrar och annat. Men ekonomi, elpriser, krig, klimatförändringar och politisk oro, som matas oss via nyhetsmedia gör att vi går på spänn hela tiden, till slut utan att ens märka det. Förutom alla underliga åkommor, spända muskler, höga blodtryck och sjukdomar samt psykisk ohälsa som vi inte förstår vad det kommer sig av.

Vad kan man göra åt det?
Vi behöver återställa den hormonella balansen i kroppen. Att slappna av är viktigt, men hur gör man det när man inte kan sova på grund av oron och stressen? Sömn är mycket viktigt.

Får man inte in sin djupsömn sjunker nivån av GABA, ett av nervsystemets signalämnen som har en avslappnande effekt. GABA finns som kosttillskott. Motion är viktigt, då förbrukas stresshormonerna som sätter fart på kroppen och endorfin frigörs.

Att andas korrekt är viktigare än vi tror. När man stressar gör man korta hastiga andetag, ofta genom munnen. Försök att andas genom näsan så mycket du kan och använda diafragman (ovanför magen) inte övre bröstkorgen, då fylls hela lungorna med syre.

Vi vill poängtera att vi pratar här om två aspekter på stress, dels de yttre stressfaktorerna, dels organismens respons, modifierat av individens tolerans för stress. Naturligtvis måste man hantera de yttre stressfaktorerna, men ibland klarar inte individen av det själv, eller man är tvungen att stå ut med dem. Man ”vänjer sig” då vid stressen och det är då kroppen börjar få problem.

Kan vitaminer och mineraler hjälpa?
B-vitaminer kallas även stressvitaminer. De behövs för att tillverka stresshormonerna kortisol och adrenalin. (2) Binjurebarken som producerar stresshormonet kortisol blir till slut utmattad vid stress då den är i stort behov av pantotensyra (B5) som snabbt tar slut vid hög och långvarig stress. Och då blir det problem. B6 och B12, till exempel, bidrar till att minska trötthet och utmattning. Men ta gärna alla B-vitaminer samtidigt, då de samverkar. När kortisolhalten är hög (vid början av stress) minskar C-vitaminet i kroppen och brist på C-vitamin har stark koppling till stressrelaterade sjukdomar. (3)
Det finns en hel del övriga naturliga kosttillskott som kan hjälpa vid stress: Magnesium hjälper till att öka nivån av det lugnande signalämnet GABA. (4) Vid kronisk stress används mer magnesium för att uppnå en inre balans (homeostas), samtidigt som stress ökar utsöndringen i urin. Järn söndras ut snabbt vid stress och då blir man trött. (5) Likaså zink. Andra näringsämne som är bra vid stress är L-teanin (en aminosyra i te), Ashwaganda och GABA.

Adaptogener
Vid långvarig stress kan adaptogener vara till stor hjälp. De definieras som en substans hos en växt som är kapabel att öka resistansen hos organismen mot stressfaktorer och därmed förhöja dess anpassningsförmåga till stressfulla yttre omständigheter.
Adaptogener är namnet på en grupp växtämnen som kan få kroppen att anpassa sig (adapt-) till stressen. Adaptogenerna tränar kroppen på sikt till ett naturligt mönster av stressanpassning och skyddar kroppen så att man inte hamnar i en utmattningsfas. Adaptogener botar inget, de kan dock hjälpa kroppen till ett optimalt balanserat tillstånd.


(1) https://kurera.se/stor-okning-av-antalet-hjartattacker-pa-julafton/
(2) https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK28242/
(3) https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32148930/
(4) https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25748766/
(5) https://www.researchgate.net/publication/5314440_Effects_of_psychological_stress_on_serum_iron_and_erythropoiesis