För att bibehålla normal ämnesomsättning, nervfunktion, kognitiv förmåga och produktion av sköldkörtelhormoner behöver vi jod. Jodtillskott finns i olika form som droppar, salt eller kapslar, och finns även i vissa berikade livsmedel. Men vad är jod egentligen och vad är det bra för? Hur vet du om du har brist på jod, och hur mycket jod du behöver per dag?
Nedan har vi samlat information om olika ämnen och frågor om jod, skrolla ner på sidan eller klicka på någon av rubrikerna nedan:
Vad är Jod?
Vad är jod bra för?
Jod och sköldkörteln
Jodbrist och bristsymptomer
Var finns jod och vilken mat innehåller jod?
Hur mycket jod per dag behöver vi?
Godkända påståenden på jod
Gravida kvinnor och jod
Japaner äter mycket jod
Jod och dess historia
Vad är Jod?
Jod är ett viktigt mineral och är en spårmineral. Jod bidrar till att bibehålla normal ämnesomsättning, nervfunktion, kognitiv förmåga och produktion av sköldkörtelhormoner. Vi har brist på jod i våra nordiska jordar, vilket gör att man berikar vissa livsmedel såsom salt med jod. Jod finns naturligt i sjögräs och alger.
Vad är jod bra för?
Förr i tiden användes jod mycket som antiseptiskt medel då det är starkt bakteriedödande. Det finns fortfarande kvar jodlösning för mun- och hals som gurglas med vid infektioner. Jod är nödvändigt för hela kroppen, men främst sköldkörteln som är lokaliserad längst ner på främre halsen och kan svullna upp om jodbrist förekommer, vilket initialt kan visa sig som tryck mot strupen, även kallad struma. Detta är dock en medicinsk bedömning och läkare behöver fastställa diagnos
Jod och sköldkörteln
Jod används av sköldkörteln för att skapa hormonerna T4 och T3, vilka styr vår metabolism, tillväxt och utveckling. T4 heter tyroxin (jod omvandlar aminosyran tyrosin till tyroxin). T3 heter trijodtyronin och är en aktiv form. Koncentrationen i sköldkörteln är 1000 ggr högre än i musklerna. 75% av kroppens totala mängd av jod (upp till 50 mg), finns i sköldkörteln och resterande mängd finns i muskler, hud, körtlar och skelett. En liten mängd finns i alla celler.
Allt blod i kroppen passerar genom sköldkörteln var 17:e minut. Cellerna i sköldkörteln innehåller mycket jod och för varje gång blodet passerar genom sköldkörteln försvagas bakterier och mikrober som kommit in i blodet genom sår, slemhinnorna i näsa och mun eller genom tarmen. Starka bakterier görs allt svagare vid varje passage tills de till slut dör – om det finns tillräckligt med jod. Tillsammans med det övriga immunsystemet kan de hantera inkräktande bakterier.
Jod förekommer i flera av kroppens körtlar såsom salivkörtlar och mjölkkörtlar. Äggstockar, brässen, prostatan, binjurar är andra organ som samlar jod. Det återfinns även i CNS, ögon, hud, leder, kärl och ben.
Jodbrist och bristsymptomer
Brist på jod kan leda till förstorad sköldkörtel, även kallad struma. Det yttrar sig som en utbuktning i nedre delen av halsen, vilket beror på att sköldkörteln inte kan producera tillräckligt med hormonet tyroxin och kompenserar bristen genom att växa.
WHO säger att jodbrist är den enskilt största orsaken till fördröjning av mental utveckling och att 1,5 miljarder människor lever i jodfattiga områden, 72% av världens befolkning har jodbrist relaterade störningar. (1)
Trötthet, håravfall, sköra naglar, minnesproblem, PMS-besvär, förstoppning och viktökning kan också vara tecken på jodbrist. På grund av att förbränningen/ämnesomsättningen går ner vid jodbrist kan också frusenhet och kalla händer och fötter vara ett tecken. Dessa tecken är dock lätta att förväxla med andra ohälsotillstånd och näringsbrister.Diagnos måste fastställas av läkare.
Var finns jod och vilken mat innehåller jod?
Så varifrån får man jod? Havet är den största källan för jod. Detta gör att det förekommer naturligt i hummer, fisk, torsk och kolja i synnerhet, musslor och framförallt i havsalger med varierande mängd, beroende på vilken alg. Kelp har mycket hög halt. Studier har visat att kelp absorberar ökade mängder jod när den utsätts för stress. Även blå-gröna alger absorberar mer jod som en antioxidant vid stress.
Dock innehåller havssalt inte så mycket jod, ca 0,3 mg/g och är inte alltid berikat i det vi köper. Idag förekommer det många olika sorter med flingsalt, örtsalt, havssalt och himalayasalt, som inte alla berikas med jod. Som kosttillskott förekommer det ofta som algpreparat med mängden standardiserad.
Då jod även förekommer i berggrunden såväl som i det övre jordskiktet uppkommer brist där inlandsisen skalat bort det övre lagret och tryckt ner berggrunden. Skandinavisk jordmån har därför låg halt av jod såväl som selen.
Mcg / 100 g Livsmedel
5 000,0 Joderat salt
700,0 Hummer rå
448,6 Kolja kokt
270,9 Torsk kokt
180,0 Blåmusslor kokta
140,0 Löjrom saltad
120,0 Äggula ekologisk
108,4 Makrill kokt
Hur mycket jod per dag behöver vi?
Livsmedelsverkets rekommenderade intag per dag (2) skiljer sig mellan olika åldersgrupper, se tabellen nedan:
Kön/Grupp/Ålder | Rekommenderat intag |
Spädbarn 6–11 månader | 50 mikrogram |
Barn 12–23 månader | 70 mikrogram |
Barn 2–5 år | 90 mikrogram |
Barn 6–9 år | 120 mikrogram |
Vuxna, tonåringar och barn över 10 år | 150 mikrogram |
Gravida | 175 mikrogram |
Ammande | 200 mikrogram |
Godkända påståenden på jod
Jod bidrar till normalt energigivande metabolism
Jod bidrar till normal funktion hos nervsystemet
Jod bidrar till normal kognitiv funktion
Jod bidrar till bibehållandet av normal hud
Jod bidrar till normal produktion av sköldkörtelhormoner och normal sköldkörtelfunktion
Jod bidrar till normal tillväxt hos barn
Gravida kvinnor och jod
Om en gravid kvinnas sköldkörtel inte får tillräckligt med jod för att skapa hormonerna T3 och T4 kan konsekvenserna bli allvarliga i form av hjärn- och nervskador hos fostret. Dessa hormoner är nödvändigt för den skyddande beläggningen på nerverna (kallad myelinskidan), vilka är som mest aktiva från 20 veckor efter befruktningen till strax efter födseln. (3)
Ett flertal studier visar att barnet kan uppvisa en reducering av IQ. Mental fördröjning är oftast ett resultat av jodbrist. WHO skriver att närmare 50 miljoner människor har hjärnskador från jodbrist. (4) RDI (rekommenderat dagligt intag) är 175 mcg för gravida och 200 mcg för ammande kvinnor.
Japaner äter mycket jod
Jämför man med Japan uppstår en stor skillnad. Japanerna får i sig omkring 3–4000 mcg (3–4 mg) per dag. De äter mycket bruna alger (kelp), röd alg (nori blad med sushi) och gröna alger (chlorella) dagligen. (5) Att det skulle bero på att japanerna anses som världens friskaste folk får vi låta bero. Näring som fås naturligt genom livsmedel reglar kroppen själv.
Jod och dess historia
Tyroid som sköldkörteln kallas på engelska sköld, då brosket bakom körteln liknar en sköld. Den första boken som beskrev kroppens olika körtlar skrevs av Thomas Wharton år 1656. Wharton ansåg att körtelns funktion enbart var estetisk. Han observerade att körteln var större hos kvinnor än män ”vilket bidrar mycket till det vackra hos hals och nacke hos kvinnor”. Han pratade förmodligen om struma.
Under 1800-talet använde man jod för att bota struma – i hiskeliga mängder i upp till 250 gram (250 000 mcg) per dag. 150 patienter rapporterades botade år 1820. Senare fick man veta att de fick en hel del kortvariga temporära biverkningar, som påminde om struma/akut jodbrist, men de verkade vara övergående.
Jod har mest använts inom medicinen som antiseptika. Stryker man det på huden dödar det 90 procent av bakterierna på 90 sekunder. På 1960-talet kom antibiotika och man slutade använda jod för infektioner.
År 1821 var första gången jod förekom som läkemedel. 1850 tillverkade 10 läkemedelsföretag mediciner med jod. 1890 noterades 30 mediciner med jod. Hoppar vi upp till 1956 fanns det 1700 godkända läkemedelsprodukter med jod. Därefter dalade antalet markant och andra preparat tog över dess historiska användningsområden.
Referenser:
(1) https://kurera.se/jod-i/
(2) https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/salt-och-mineraler1/jod
(3) https://davidgillespie.org/why-iodine-is-being-added-to-your-daily-bread/
(4) https://www.who.int/news-room/q-a-detail/nutrition-effects-of-iodine-deficiency
(5) https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3204293/