Att ha olika typer av magåkommor är väldigt vanligt idag och många lider av detta. Detta är ett stort hälsoproblem med olika former av problematik bakom sig. Överkänslighet, inflammationer och irritationer i tarmen är idag väldigt vanligt. Kanske har du tex hört talas om IBS, dvs Irritable Bowel Disease. I Sverige uppskattas cirka 10–15 procent av befolkningen ha IBS.

Maghälsokris?
För mer än 2000 år sedan sa Hippokrates att "all sjukdom börjar i tarmen". Men först nu börjar vi förstå hur matsmältningssystemet är involverat i ett system som förmedlar många funktioner och är därmed centralt för hälsa eller start på ohälsa. Mag- och tarmsystemet har många funktioner så som att bearbeta mat för att ge kroppen näring och även till för utsöndring av avfallsämnen från matsmältningen och andra processer och är dessutom en defensiv barriär mot främmande ämnen. Dålig tarmhälsa kan ha förödande effekter i alla kroppssystem, vilket kan göra oss undernärda och påverkar hälsan i stort, till exempel med immunitet eller mentalt välbefinnande.

Våra matvanor har förändrats avsevärt under de senaste decennierna. Våra måltider innehåller många gånger höga halter av dåliga fetter och raffinerade kolhydrater samt är ofta fulla av potentiella allergener så som mejeri eller gluten. För den med nedsatt matsmältning och känslighet utgör detta en stor utmaning.

Tarmens funktioner
Tarmfunktionen är komplex och beroende av inbördes relaterade faktorer; Balans mellan bakterier, matsmältning och tarmrörlighet är viktigt. Kroppen behöver alla dessa delar för att fungera i harmoni med varandra för optimal tarmhälsa. Olika delar av mag-tarmkanalen har olika funktioner;

• Magen, bukspottkörteln och levern, producerar matsmältningsenzymer och galla, hjälper oss att bryta ner livsmedel i små komponenter för att möjliggöra absorption.
• Våra tarmbakterier är starkt involverade i matsmältningen men hjälper också immunsystemet och ger en fysisk, skyddande barriär.
• För att absorbera näringsämnen och skydda oss behöver vi en stark inre slemhinna som är beroende av bindväv av god kvalitet och ett antal näringsämnen som stöder vävnadens struktur och reparation.
• Slutligen är en god rörlighet av tarmen viktig för att säkerställa att maten rör sig genom tarmen med lämplig hastighet. För snabbt skulle orsaka näringsbrister och för långsamt skulle orsaka jäsning av mat i tarmen, vilket påverkar bakteriebalansen och orsakar obehagliga symtom.

Vi kan ha problem inom en eller fler av tarmens olika funktioner. Det handlar egentligen om balans och att stödja vår kropp på bästa möjliga sätt. 

MATSMÄLTNING
Tycker du att det är svårt att smälta maten ordentligt? Detta kanske resulterar i uppblåst mage, rapningar eller sura uppstötningar? Det är tecken på att du kan behöva stöd för din matsmältning. Våra kroppar har ett komplext och kraftfullt system med magsyror i magsäcken och med enzymer i tarmen för att hjälpa oss att bryta ner livsmedel i mindre partiklar för att kunna använda dem.

Huden är vårt största organ och i genomsnitt motsvarar det cirka 15% av vår totala vikt. Den täcker hela vår kropp och fungerar som en skyddande sköld mot yttre hot, såsom sjukdomsalstrare och miljöföroreningar. Hudvård idag handlar mycket om kosmetika och yttre vård, men den viktigaste och mest hållbara hudvården kommer inifrån.

Många faktorer kan påverka vår huds hälsa, till exempel uttorkning, lågt intag av essentiella fettsyror, högt intag av socker och alkohol, väder och sol samt vissa hudåkommor, som eksem. En frisk hud skyddar även kroppen mot angrepp av virus, bakterier och andra parasiter. Yttre hudvård kan hjälpa, skydda och dölja men inte helt hantera på sikt.

Att ge näring till våra kroppar med rätt näringsämnen, i tillräckliga mängder, kan vara nyckeln till att stödja hållbar hudhälsa. Vi skall titta på några av de viktigaste.

Men låt oss först se varför det är så. För även om huden verkar smidig för ögat, så består huden av flera skikt. I det hela så består huden av tre distinkta lager – epidermis, dermis och hypodermis. Varje skikt är unikt inom dess egna cellulära sammansättning och fysiologiska funktion. I och med att huden skyddar oss, så skyddar den även från krämer och kosmetika. 

Epidermis (yttersta lagret), även kallad hornlagret eller överhuden, består av keratin som stärker huden, och melanin som ger huden dess färg och skyddar mot UV-strålning. Epidermis ger skydd mot främmande miljöämnen. Epidermis fungerar som det främsta hindret mot den yttre miljön.

Dermis ligger direkt under epidermis, och kallas även läderhuden, den ger huden dess styrka och stöd. Till skillnad från överhuden innehåller dermis nerver, blodkärl och fibroblaster, (den vanligaste cellen i dermis som bygger upp bindväven) och sensoriska receptorer, levererar näringsämnen och upprätthåller den strukturella grunden för huden. Dermis innehåller mest kollagen med den primära funktionen att upprätthålla hudens fasthet. Elastinfiber kombineras med kollagen för att ge huden dess elasticitet. Dermis innehåller även komplexa kolhydrater som när de kombineras bildar en cementerande och gelbildande bas som binder fukt, samtidigt som de tillåter näringsämnen och syre in i hudvävnaderna för att skydda dermis, strukturlagret. Nya celler bildas som trycks mot det yttre lagret, epidermis, och slätar ut huden.

Hypodermis är det tjockaste lagret som ligger underst och formar basen för epidermis samt dermis och består i huvudsak av bindväv och fettvävnad, men även nerver och blodkärl. Den är i huvudsak isolerande. Där ligger även hårsäckar och svettkörtlar.

Det finns alltså vissa näringsämnen som är absolut nödvändiga för en frisk hud.

Kollagen skyddar huden
Kollagen ger huden dess elasticitet, fasthet och fuktbalans. Kollagenet håller huden stram. Oftast tänker man inte på hur viktig bindvävnad är, men den håller ihop och stödjer organ, muskler och hud. 80 procent av bindväven innehåller kollagen. Kollagen är också viktig för hår och naglar. Hela 90 procent av hudens yta består av kollagen. Utan tillräckligt med kollagen blir kroppen slapp och huden rynkig.
Marint kollagen består huvudsakligen av kollagen typ I, som uppvisar stor likhet med mänskligt kollagen och absorberas lätt genom tarmväggen. [i] Vissa studier har visat att kollagentillskott, särskilt ett som är rikt i typ 1 kollagenpeptider, kan förbättra hudens elasticitet, fukt[ii] och eventuellt även uppkomsten av rynkor. [iii]

Veganer har svårare att få i sig kollagen då det är animaliskt, men det finns kollagenbildande kosttillskott även till dem.

Zink stärker hudens yttre lager och upprätthåller både naglar, hår och hud.
Kisel är en viktig del av bindväven i hud, hår och naglar, brist minskar elasticiteten i huden och ger den stadga och smidighet. Kisel ökar hudens förmåga att binda vatten.
Omega-3 är en naturlig komponent i hudcellerna som gör den fuktbevarande och mjuk.
C-vitamin är viktigt för syntesen av kollagen för normal funktion av huden, skyddar mot fria radikaler som kan ge rynkig hud.
E-vitamin skyddar huden mot oxidativ stress och är viktig vid sårläkning.
A-vitamin är viktigt för upprätthållandet av normal hud.
B-vitaminer, huden älskar B-vitaminer. B3-vitamin, niacin/niacinamid ökar cirkulationen i huden och bygger upp hudens skyddande barriär och elasticitet. B12 är viktig för cellernas metabolism och gör hudcellerna starkare. Biotin bidrar till upprätthållandet av normal hud, hår och naglar.
Hyaluronsyra hjälper till att förhindra torr hud och jämnar därmed ut huden.
Tarmfloran, en frisk hud börjar med bra maghälsa.


Referenser
[i] De Luca C et al. Skin Antiageing and Systemic Redox Effects of Supplementation with Marine Collagen Peptides and Plant-Derived Antioxidants: A Single-Blind Case-Control Clinical Study. Oxid Med Cell Longev. 2016;2016:4389410.

[ii] Inoue N, Sugihara F, Wang X. Ingestion of bioactive collagen hydrolysates enhance facial skin moisture and elasticity and reduce facial ageing signs in a randomised double-blind placebo-controlled clinical study. J Sci Food Agric. 2016;96(12):4077-81.

[iii] Inoue N, Sugihara F, Wang X. Ingestion of bioactive collagen hydrolysates enhance facial skin moisture and elasticity and reduce facial ageing signs in a randomised double-blind placebo-controlled clinical study. J Sci Food Agric. 2016;96(12):4077-81.