Att ha olika typer av magåkommor är väldigt vanligt idag och många lider av detta. Detta är ett stort hälsoproblem med olika former av problematik bakom sig. Överkänslighet, inflammationer och irritationer i tarmen är idag väldigt vanligt. Kanske har du tex hört talas om IBS, dvs Irritable Bowel Disease. I Sverige uppskattas cirka 10–15 procent av befolkningen ha IBS.

Maghälsokris?
För mer än 2000 år sedan sa Hippokrates att "all sjukdom börjar i tarmen". Men först nu börjar vi förstå hur matsmältningssystemet är involverat i ett system som förmedlar många funktioner och är därmed centralt för hälsa eller start på ohälsa. Mag- och tarmsystemet har många funktioner så som att bearbeta mat för att ge kroppen näring och även till för utsöndring av avfallsämnen från matsmältningen och andra processer och är dessutom en defensiv barriär mot främmande ämnen. Dålig tarmhälsa kan ha förödande effekter i alla kroppssystem, vilket kan göra oss undernärda och påverkar hälsan i stort, till exempel med immunitet eller mentalt välbefinnande.

Våra matvanor har förändrats avsevärt under de senaste decennierna. Våra måltider innehåller många gånger höga halter av dåliga fetter och raffinerade kolhydrater samt är ofta fulla av potentiella allergener så som mejeri eller gluten. För den med nedsatt matsmältning och känslighet utgör detta en stor utmaning.

Tarmens funktioner
Tarmfunktionen är komplex och beroende av inbördes relaterade faktorer; Balans mellan bakterier, matsmältning och tarmrörlighet är viktigt. Kroppen behöver alla dessa delar för att fungera i harmoni med varandra för optimal tarmhälsa. Olika delar av mag-tarmkanalen har olika funktioner;

• Magen, bukspottkörteln och levern, producerar matsmältningsenzymer och galla, hjälper oss att bryta ner livsmedel i små komponenter för att möjliggöra absorption.
• Våra tarmbakterier är starkt involverade i matsmältningen men hjälper också immunsystemet och ger en fysisk, skyddande barriär.
• För att absorbera näringsämnen och skydda oss behöver vi en stark inre slemhinna som är beroende av bindväv av god kvalitet och ett antal näringsämnen som stöder vävnadens struktur och reparation.
• Slutligen är en god rörlighet av tarmen viktig för att säkerställa att maten rör sig genom tarmen med lämplig hastighet. För snabbt skulle orsaka näringsbrister och för långsamt skulle orsaka jäsning av mat i tarmen, vilket påverkar bakteriebalansen och orsakar obehagliga symtom.

Vi kan ha problem inom en eller fler av tarmens olika funktioner. Det handlar egentligen om balans och att stödja vår kropp på bästa möjliga sätt. 

MATSMÄLTNING
Tycker du att det är svårt att smälta maten ordentligt? Detta kanske resulterar i uppblåst mage, rapningar eller sura uppstötningar? Det är tecken på att du kan behöva stöd för din matsmältning. Våra kroppar har ett komplext och kraftfullt system med magsyror i magsäcken och med enzymer i tarmen för att hjälpa oss att bryta ner livsmedel i mindre partiklar för att kunna använda dem.

Huden är vårt största organ och i genomsnitt motsvarar det cirka 15% av vår totala vikt. Den täcker hela vår kropp och fungerar som en skyddande sköld mot yttre hot, såsom sjukdomsalstrare och miljöföroreningar. Hudvård idag handlar mycket om kosmetika och yttre vård, men den viktigaste och mest hållbara hudvården kommer inifrån.

Många faktorer kan påverka vår huds hälsa, till exempel uttorkning, lågt intag av essentiella fettsyror, högt intag av socker och alkohol, väder och sol samt vissa hudåkommor, som eksem. En frisk hud skyddar även kroppen mot angrepp av virus, bakterier och andra parasiter. Yttre hudvård kan hjälpa, skydda och dölja men inte helt hantera på sikt.

Att ge näring till våra kroppar med rätt näringsämnen, i tillräckliga mängder, kan vara nyckeln till att stödja hållbar hudhälsa. Vi skall titta på några av de viktigaste.

Men låt oss först se varför det är så. För även om huden verkar smidig för ögat, så består huden av flera skikt. I det hela så består huden av tre distinkta lager – epidermis, dermis och hypodermis. Varje skikt är unikt inom dess egna cellulära sammansättning och fysiologiska funktion. I och med att huden skyddar oss, så skyddar den även från krämer och kosmetika. 

Epidermis (yttersta lagret), även kallad hornlagret eller överhuden, består av keratin som stärker huden, och melanin som ger huden dess färg och skyddar mot UV-strålning. Epidermis ger skydd mot främmande miljöämnen. Epidermis fungerar som det främsta hindret mot den yttre miljön.

Dermis ligger direkt under epidermis, och kallas även läderhuden, den ger huden dess styrka och stöd. Till skillnad från överhuden innehåller dermis nerver, blodkärl och fibroblaster, (den vanligaste cellen i dermis som bygger upp bindväven) och sensoriska receptorer, levererar näringsämnen och upprätthåller den strukturella grunden för huden. Dermis innehåller mest kollagen med den primära funktionen att upprätthålla hudens fasthet. Elastinfiber kombineras med kollagen för att ge huden dess elasticitet. Dermis innehåller även komplexa kolhydrater som när de kombineras bildar en cementerande och gelbildande bas som binder fukt, samtidigt som de tillåter näringsämnen och syre in i hudvävnaderna för att skydda dermis, strukturlagret. Nya celler bildas som trycks mot det yttre lagret, epidermis, och slätar ut huden.

Hypodermis är det tjockaste lagret som ligger underst och formar basen för epidermis samt dermis och består i huvudsak av bindväv och fettvävnad, men även nerver och blodkärl. Den är i huvudsak isolerande. Där ligger även hårsäckar och svettkörtlar.

Det finns alltså vissa näringsämnen som är absolut nödvändiga för en frisk hud.

Kollagen skyddar huden
Kollagen ger huden dess elasticitet, fasthet och fuktbalans. Kollagenet håller huden stram. Oftast tänker man inte på hur viktig bindvävnad är, men den håller ihop och stödjer organ, muskler och hud. 80 procent av bindväven innehåller kollagen. Kollagen är också viktig för hår och naglar. Hela 90 procent av hudens yta består av kollagen. Utan tillräckligt med kollagen blir kroppen slapp och huden rynkig.
Marint kollagen består huvudsakligen av kollagen typ I, som uppvisar stor likhet med mänskligt kollagen och absorberas lätt genom tarmväggen. [i] Vissa studier har visat att kollagentillskott, särskilt ett som är rikt i typ 1 kollagenpeptider, kan förbättra hudens elasticitet, fukt[ii] och eventuellt även uppkomsten av rynkor. [iii]

Veganer har svårare att få i sig kollagen då det är animaliskt, men det finns kollagenbildande kosttillskott även till dem.

Zink stärker hudens yttre lager och upprätthåller både naglar, hår och hud.
Kisel är en viktig del av bindväven i hud, hår och naglar, brist minskar elasticiteten i huden och ger den stadga och smidighet. Kisel ökar hudens förmåga att binda vatten.
Omega-3 är en naturlig komponent i hudcellerna som gör den fuktbevarande och mjuk.
C-vitamin är viktigt för syntesen av kollagen för normal funktion av huden, skyddar mot fria radikaler som kan ge rynkig hud.
E-vitamin skyddar huden mot oxidativ stress och är viktig vid sårläkning.
A-vitamin är viktigt för upprätthållandet av normal hud.
B-vitaminer, huden älskar B-vitaminer. B3-vitamin, niacin/niacinamid ökar cirkulationen i huden och bygger upp hudens skyddande barriär och elasticitet. B12 är viktig för cellernas metabolism och gör hudcellerna starkare. Biotin bidrar till upprätthållandet av normal hud, hår och naglar.
Hyaluronsyra hjälper till att förhindra torr hud och jämnar därmed ut huden.
Tarmfloran, en frisk hud börjar med bra maghälsa.


Referenser
[i] De Luca C et al. Skin Antiageing and Systemic Redox Effects of Supplementation with Marine Collagen Peptides and Plant-Derived Antioxidants: A Single-Blind Case-Control Clinical Study. Oxid Med Cell Longev. 2016;2016:4389410.

[ii] Inoue N, Sugihara F, Wang X. Ingestion of bioactive collagen hydrolysates enhance facial skin moisture and elasticity and reduce facial ageing signs in a randomised double-blind placebo-controlled clinical study. J Sci Food Agric. 2016;96(12):4077-81.

[iii] Inoue N, Sugihara F, Wang X. Ingestion of bioactive collagen hydrolysates enhance facial skin moisture and elasticity and reduce facial ageing signs in a randomised double-blind placebo-controlled clinical study. J Sci Food Agric. 2016;96(12):4077-81.

Salt har varit en av historiens största och viktigaste handelsvara. Man har spårat produktion av salt till 5000 f. Kr. Det har använts som valuta i flera länder, Kina hade till och med präglade mynt av salt. Gandhi tog över makten i Indien med början av den så kallade saltmarschen. Brittiska kolonialmakten hade monopol på saltproduktionen och inga andra fick tillverka salt i Indien. Gandhi gjorde med 78 andra anhängare en protestmarsch år 1930 på 40 mil till kusten för att själv tillverka salt. Tusentals anslöt sig till marschen. Det ledde senare tillsammans med andra olika aktiviteter till Indiens självständighet.

Världsproduktionen av salt är ca 190 miljoner ton salt per år.

Men vi har också hört hur skadligt salt är, hur det skulle höja blodtrycket och orsaka hjärtproblem. Nå, det är både falskt – och kan vara sant. Men faktum är, att för lite salt är riktigt skadligt – och kan även höja blodtrycket och skapa hjärtproblem.

En studie i läkartidningen The Lancet från 2016 bekräftar detta. De skriver att det inte finns några hälsofördelar med att äta lite salt. Inte ens för människor med högt blodtryck. De som äter för lite salt (mindre än tre gram) löper högra risk för att drabbas av hjärtinfarkt än de som äter normala mängder salt (5–6 gram). (1)

I tidningen Dagens Medicin läser man att Livsmedelsverket rekommenderar max 6 gram salt om dagen. Men dessutom att kroppens utsöndring av salt via urinen uppgår till ca 9 gram och via svett och avföring till 6 gram, sammanlagt 15 gram. Författaren menar att detta inte går ihop, och det kan nog de flesta hålla med om. Flera studier visar även att den låga saltmängden kan orsaka hjärtproblem. (2)

Man skriver: ” Det finns flera tusen studier som visar att ett lågt saltintag inte ger några fördelar jämfört med ett saltintag som är högre, men däremot tvärtom.”

Men än är kampen inte över. Nyligen publicerades en svensk studie som hävdade att för mycket salt inte är bra för plack i ådrorna, en annan vinkling på saltfrågan. Men för mycket av något är aldrig bra; och vad är det för salt de pratar om? Rent bordssalt förmodligen, utan några som helst spårmineraler. Kontroversen fortsätter.

Med sommarens värmeböljor är det många som lider i onödan på grund av saltbrist. Man blir utmattad av saltbrist. Har man för lite salt i kroppen eller dricker extra mycket vatten pga. värmen, vilket oftast rekommenderas i första hand, späds salthalten ut till en farligt låg mängd. Det är då man drabbas av värmeslag, som det kallats, men borde kallas saltbrist.

Bonden sätter ut saltblock på sommaren till sina djur för annars dör de. Vi måste ha tillräckligt med salt. Allt kan överdoseras, även vatten. Men kroppen är bra på att reglera salthalten. Tar du för mycket blir du törstig och dricker vatten, vilket späder ut salthalten i kroppen och överskottet kissas ut med följd att natriumhalten i blodet blir normal. Får du i dig alltför mycket salt på en gång kräks du. Man klarar dock inte att dricka rent havsvatten för då späder man inte ut saltet utan får mer hela tiden. Man måste späda med sötvatten.

Samerna hade salt i sitt kaffe förr i tiden. På vintern fick man använda smältvatten från snö som inte har några mineraler alls, då tillförde man salt, även för smakens skull. Idag har man saltat renkött eller ost i kokkaffet. Det sägs vara en mycket speciell smakupplevelse.

Men först lite om de studier som gjorts som orsakat dessa saltvarningar. I en lång artikel i New York Times 2 juni 2012 beskrev bestsellerförfattaren Gary Taubes hur forskningen om salt gått till. I början på 1970-talet började man prata om relationen mellan salt och högt blodtryck. Men det fanns ingen riktig forskning. (3)

En studie var baserad på djurförsök. Råttor fick massor med salt och fick högt blodtryck. Sedan fick man reda på att de stackars råttorna fick sextio gånger mer salt än människor någonsin skulle få i sig. De fick motsvarande två fulla koppar med salt – per dag!

Baserat på dessa så kallade studier bestämde sig de amerikanska myndigheterna, USDA och FDA att salt är skadligt. Och det spred sig över hela västvärlden. Trots att flera kardiologer senare förnekat detta och sagt att forskningen var dålig, fortsätter myten. En ledande kardiolog, Dr Graham MacGregor förklarade en gång att forskningen inte var annat än ”en mindre irritation som orsakade en större uppståndelse”.

Men har myndigheterna en gång bestämt sig så är det närmast omöjligt att rubba dem. Se på kostcirkeln, varning för fett och kolesterol och inte minst vitaminer och mineraler som i alla tider legat på ”minsta möjliga dos” för att undvika bristsjukdomar. Länge påstod man att det var farligt att inta mer än 400 IE D-vitamin. Det får man i sig på tio minuter i solen.

"Man kan utan tvivel säga," som Drummond Rennie, redaktör för The Journal of American Medical Association, sade redan 1998, att myndigheterna som driver budskapet om att äta mindre salt hade "gjort ett åtagande om saltutbildning som går långt utöver de vetenskapliga fakta."

En annan studie som publicerades redan 2008 följde under åtta år personer från fem länder och tre kontinenter, och fick samma resultat. Men den verkliga spiken i kistan på varningar om högt saltintag är förmodligen slutsatsen från National Health and Nutrition Examination Survey vars undersökningar styrs av regeringen: under de sista 30 åren har de funnit ut att en diet med högt saltintag inte är associerat med ökat blodtryck.

I själva verket är det så att om man har för lite mineraler, däribland natrium, så kan det resultera i för högt blodtryck. Och studier har visat att en diet med lågt saltintag kan öka risken för hjärtattacker med 400%. (4)

Men absolut, om man redan har högt blodtryck, så skall man inte experimentera med ökat saltintag (bordssalt). Ökat saltintag gör att vätskan kvarhålls i kroppen (för att späda ut saltkoncentrationen) vilket gör att blodtrycket höjs temporärt – tills dess att saltet och vattnet utsöndras av njurarna genom urinen.

Men det mesta saltet vi får i oss kommer från färdiglagad mat och halvfabrikat med det billigaste saltet i hög koncentration av natrium. Vi svenskar anses äta mest halvfabrikat i världen.

Vad är salt?

Salt i sin grundläggande form består av natrium (40%) och klorid (60%) som hålls ihop som kristaller av laddade joner i torrformat, men löses upp i vatten. Natrium är en essentiell mineral, en elektrolyt, som tillsammans med klorid och kalium håller vätskebalansen i kroppen; från vätskan i våra celler till vårt blodtryck, såväl som våra lymfkörtlar. Utan salt kan hjärtat inte dra ihop sig vilket naturligtvis är förödande som alla förstår.

Klorid reglerar vår syra-bas balans. Den behövs för magsyran (Hcl), höjer vår pH-nivå och absorberar kalium.

Vilket salt är bäst?

Nå, detta är ingen licens för att hälla salt på allting. Lagom är nyckelordet här. Men det finns en annan faktor. Det mesta bordssaltet idag består av rent natriumklorid, vilket är raffinerat, helt vitt, och har ofta klumpförebyggande ingredienser i sig som gör att det rinner bättre ur ströaren, med namn som: natriumferrocyanid, ammoniumcitrat och aluminiumsilikat.

Vi ser också idag ”havssalt” som är helt vitt och rinner fint ur ströaren. Det är möjligt att det kommer från havet, men har det blivit raffinerat? Ja, om det inte är ljusgrått utan helt vitt, har det blivit raffinerat på ett eller annat sätt. Man säger också att det består av 98% rent salt. Låter bra – eller hur?

När man raffinerar salt tar man bort alla spårmineraler i saltet, då blir det vitt. Men man tar även bort 40% av alla nyttigheter. Havssalt med spårmineraler och natrium är nyttigt för oss – tar man bort spårmineralerna är natriumet rent ut sagt giftigt i de mängderna. Havssalt är inte helt olikt vårt blod i mineralbalansen. För mycket av ett eller annat ämne kan vara skadligt i längden. Kroppen vet inte hur den skall hantera det.

Vanligt vitt bordssalt raffineras, tvättas, och bleks, behandlas kemiskt och tillförs klumpförebyggande medel så att det skall gå att ”ströa”.

Man kan jämföra det med det vita sockret där man tagit bort alla mineraler och andra ämnen från de olika råsockerarter som finns. I råsocker finns det till exempel fortfarande kvar krom som hjälper till att hantera insulinhalten. Eller det vita mjölet där man tagit bort 90 procent av alla nyttigheter.

Naturligt havssalt

Det finns dock en del saltprodukter på marknaden som består av rent havssalt där man varken dragit ifrån eller lagt till något. Celtic havssalt från Frankrike räknas som världens finaste salt. Det är ljusgrått av alla mineraler och fortfarande fuktigt. Man riktigt känner havet när man öppnar påsen. Det rinner inte som vanligt salt, vilket innebär att det inte finns några klumpförebyggande medel. Men det smakar faktiskt gott, inte ”salt” som vanligt bordssalt, som nästan är frätande i smaken. Celtic salt har en mjuk, nyanserad smak av alla mineraler.

I Celtic salt är natriumhalten ca 34% (salthalt ca 55–60%), resten är spårmineraler och fukt. Vanligt bordssalt har 98–99% salthalt.

Celtic havssalt kommer från oförstörda områden i Frankrike. Saltet sol- och vindtorkas och skördas i Bretagne. Det är garanterat fritt från pesticider, herbacider och skadliga kemikalier. Undersökningar har visat sig att Celtic havssalt inte innehåller någon mikroplast. Framförallt är det mycket mineralrikt och ett alldeles utmärkt mineraltillskott, utan tungmetaller. Det tillfredsställer vårt saltbehov utan att överbelasta kroppen med natrium. Det innehåller en mängd viktiga spårmineraler, såsom magnesium, kalium, selen, koppar, zink, järn och mangan. Celtic salt har till exempel mycket högre spårmineralhalt (17,5%) än Himalayasalt (4,1%). Dessa spårämnen är dock i sådana små mängder att det inte får deklareras på förpackningen,

Många naturläkare rekommenderar idag Celtic salt. Dess största användning är naturligtvis vid matlagning, men man kan vid extra värme, het sommar, bastubad, sport, hårt arbete, etcetera, även lägga en tesked salt i ett stort glas vatten och låta det lösa upp sig naturligt under en timme eller mer. När det är helt upplöst kan man lägga ner lite fler korn tills lösningen är mättad. Rör inte om, även om det finns saltkorn kvar i i botten. Använd sedan ett par matskedar av detta i vanligt vatten per dag. Detta salt har inte den skarpa sälta som vanligt bordssalt har och är gott att dricka. Lösningen håller sig flera dagar i kylskåp då det i princip är desinficerat av saltet.

Det är en liten brasklapp med havssalt. Det innehåller inte så mycket jod som vanligt bordssalt där man tillsatt det. Å andra sidan har Celtic salt ett aromsalt med hög halt av helt naturlig jod (375 mcg / ¼ tsk) vilket består av sjögrönsaker med den nya ”umami-smaken”.

Referenser:

(1) https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ingen-fordel-med-lite-salt-i-maten

(2) https://www.dagensmedicin.se/opinion/debatt/livsmedelverkets-rad-bor-intas-med-en-nypa-salt/

(3)  http://www.nytimes.com/2012/06/03/opinion/sunday/we-only-think-we-know-the-truth-about-salt.html?pagewanted=all&module=Search&mabReward=relbias%3Ar

(4) The Cochrane Database 2004.1, Alderman. Hypertension 1995;25(6)

GLA är en förkortning av gammalinolensyra, (engelska, Gamma Linolenic Acid). Det är en viktig omättad fettsyra i gruppen omega-6.

Man utvinner GLA från fröna i främst två växter, Jättenattljusolja (10%) eller Gurkörtsolja (20%), även kallad Borage Oil på engelska. GLA finns även i svarta vinbär men i mindre mängder. GLA har flera viktiga kroppsfunktioner, men kroppen kan oftast inte producera tillräckligt själv, utan det bör tillföras med kosten eller som kosttillskott. Brister kan uppstå med åldern, högt blodsocker, dålig diet och kroniska inflammationer, eller en kombination av dessa.

Köp GLA här »

I en studie av 45 kvinnor med torr och känslig hud förbättrade tillskott av GLA från Jättenattljusolja i en dos på cirka 2 gram om dagen hudens återfuktning, strävhet och fjällning. (1) Detta kan delvis bero på dess förmåga att återställa huden till sin naturliga pH-nivå. Ett korrekt pH-värde gör att rätt mikrober kan frodas på hudens yta. När hudmikrobiomet kommer ur balans kan hudtillstånd och störningar uppstå.

Här är några problem som är relaterade till förändringar i hudens pH och dess mikrobiom: (2)

• Akne
• Rosacea
• Åldrande hud
• Torr hud
• Psoriasis
• Eksem av olika slag
• Sår som inte läker

Gurkörtsolja passar något bättre för PMS-besvär men bägge passar för hudbesvär.

GLA är utmärkt att kombinera med Omega-3 för större effekt. (4) 

Gravida kvinnor rekommenderas använda Jättenattljusolja i stället för Gurkörtsolja, som är något svagare. 

BioCare har två produkter med GLA:

Jättenattljusolja – 80 mg GLA – 30 kapslar

Mega GLA – Gurkörtsolja – 190 mg GLA – 90 kapslar

 

Referenser:

(1) Henz, B. M. et al. “Double-blind, multicentre analysis of the efficacy of borage oil in patients with atopic eczema.” The British journal of dermatology. 1999.
Grice, Elizabeth A, and Julia A Segre. “The skin microbiome.” Nature reviews. Microbiology. 2011.

(2) Schommer, Nina N, and Richard L Gallo. “Structure and function of the human skin microbiome.” Trends in microbiology. 2013.

(3) Kim, Kun-Pyo et al. “Borage oil restores acidic skin pH by up-regulating the activity or expression of filaggrin and enzymes involved in epidermal lactate, free fatty acid, and acidic free amino acid metabolism in essential fatty acid-deficient Guinea pigs.” Nutrition research. 2018. 

(4) Jung, Jae Yoon et al. “Effect of dietary supplementation with omega-3 fatty acid and gamma-linolenic acid on acne vulgaris: a randomised, double-blind, controlled trial.” Acta dermato-venereologica. 2014.

(5) https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4975646/

Kan bristen på en enda mineral orsaka dussintals hälsoproblem? Möjligen så, för om du inte får i dig tillräckligt med magnesium kan det vara orsaken till dina udda symtom som du undrar över. Ett tillskott kan inte bara avhjälpa ett enda bristsymtom, utan ett flertal, varav vissa man inte ens lagt märke till – ännu.
Magnesium bidrar bland annat till minskad trötthet, normal energiproducerande metabolism, normal funktion av nervsystemet och normal muskelfunktion.

Magnesium för enzymfunktionen
Magnesium är involverat i 300 biokemiska reaktioner som är väsentliga för hälsan, inklusive energiproduktionen, blodtrycksreglering, blodsockerreglering, transmission av nervsignaler och muskelavslappningar samt även muskelsammandragningar.
Brister kan visa sig på olika sätt. Har du svårt med kroppstemperaturen kan det vara en anledning. Är du ständigt trött, kan det vara en anledning. Migrän, kramper, högt blodtryck, restless legs, fibromyalgi, ångest, depressioner och ADHD kan visa sig. Magnesium är akut nödvändigt för att hålla hjärtrytmen stadig (muskler/nerver). Hjärnan är i stort behov av magnesium (nerver).

Köp magnesium här »

• Muskelsvaghet
• Muskelkramper
• Oregelbundna hjärtslag
• Sömnproblem
• Nervproblem
• Ångest
• Depression
• Irritation
• Magproblem, tex förstoppning
• Trötthet under långa perioder
• Höjd puls
• Darrningar
• Försämrat immunförsvar

• Magnesiumaskorbat
• Magnesiummalat
• Magnesium(bis)glycinat
• Magnesiumlaktat

Quercetin är en typ av flavonoid, en klass av naturliga föreningar som finns i en mängd olika växtbaserade livsmedel. Det finns 6000 olika flavonoider, varav vissa är kända för sina antioxidanta, antiinflammatoriska och immunstödjande egenskaper och har använts i århundraden för sina potentiella hälsofördelar.

Flavonoider utgör växternas färgämnen vilket gör dem attraktiva för vissa pollinerande insekter. Quercetin är en starkt gul färg. Men växterna använder även flavonoider som sitt immunförsvar, då de är antimikrobiella, ljusskyddande och parasitfrånstötande. 

Det finns en mängd fördelar med quercetin som människan kan utnyttja, med fokus på dess användning för att förbättra övergripande hälsa och välbefinnande.

Användningen av quercetin kan spåras tillbaka till antika civilisationer, där det ansågs ha haft medicinska egenskaper. I traditionell kinesisk och ayurvedisk medicin har quercetin använts för att behandla en mängd olika åkommor, inklusive allergier och astma. Under de senaste åren har den återupptäckts vid influensaliknande symtom. (1)

Fördelar med quercetin
Modern forskning har stött många av dessa traditionella användningsområden för quercetin och har identifierat en rad potentiella hälsofördelar. En av de mest välkända fördelarna med quercetin är dess antioxidantaktivitet, som kan hjälpa till att skydda cellerna från skador orsakade av fria radikaler. Detta kan vara särskilt användbart för att minska risken för kroniska sjukdomar.

Quercetin är också känt för sina antiinflammatoriska egenskaper, vilket kan vara till hjälp för att minska inflammation i kroppen. Inflammation är en hälsosam och nödvändig kroppsreaktion som hjälper kroppen att bekämpa infektioner, men den kan skena i väg och bli kronisk och börja attackera frisk vävnad vilket kan framkalla svullnad och smärta.

Men det finns även ”tyst inflammation” som inte märks men är destruktiv på sikt. Quercetin kan mildra detta, men kan även vara fördelaktigt för en mängd olika tillstånd, inklusive allergier, astma och artrit.

Viss forskning har också föreslagit att quercetin kan ha en positiv effekt på blodtryck och kolesterolnivåer, vilket kan stödja hjärthälsa. Studier visar att quercetin påverkar blodtrycket. (2) Quercetin var ett hett ämne vid Amerikanska Hjärtförbundets internationella konferens. Fyra studier presenterades om quercetinets hälsoegenskaper. Den kan också reglera nyckelfunktioner hos vissa enzymer.

Quercetin används även av idrottsmän då det kan förbättra idrottsprestationer och fysisk återhämtning.

Quercetin i livsmedel
Quercetin finns i en mängd olika växtbaserade livsmedel, inklusive lök, äpplen, bär och gröna bladgrönsaker. Lök innehåller mest quercetin med 300 mg quercetin per kilo, men det är det knappast någon som äter – per dag. Lagring av löken sänker innehållet med 33% efter de första 12 dagarna. Dessutom förstörs mycket av quercetinet vid tillagning. Quercetin löser sig inte i vatten så det måste tas tillsammans med något fett.

Det finns även som kosttillskott, antingen ensamt eller i kombination med andra näringsämnen. En sådan kombination är quercetin och bromelain, ett enzym som härrör från ananas. Bromelain har visat sig ha sin egen uppsättning hälsofördelar, inklusive antiinflammatoriska effekter och stöd för matsmältningen. Viss forskning har också föreslagit att ta quercetin och bromelain tillsammans kan förbättra deras enskilda potentiella hälsofördelar samt upptagningsförmåga.

Sammanfattningsvis är quercetin en potent flavonoid med en lång historia av användning för dess potentiella hälsofördelar. Dess antioxidanta och antiinflammatoriska egenskaper gör det till ett användbart komplement för att förbättra den allmänna hälsan och välbefinnandet. Att inkludera det i kosten eller ta det som ett tillskott, antingen ensamt eller i kombination med bromelain, kan ge en rad potentiella fördelar för kroppen.

Frågor och svar om quercetin

När ska jag ta quercetin och hur mycket ska jag ta?
Den optimala dosen av quercetin beror på dina specifika hälsomål och behov, men 500–1000 mg är en vanlig dagsdos. Det rekommenderas i allmänhet att ta quercetin med måltider för att förbättra dess absorption då quercetin är fettlösligt men inte alls vattenlösligt.

Hur ska jag ta quercetin?
Quercetin finns i en mängd olika former, inklusive kapslar, tabletter och pulver. Det kan också hittas i livsmedel som lök, äpplen, bär och gröna bladgrönsaker.

Är quercetin säkert att använda? Finns det några kontraindikationer eller biverkningar att tänka på?
Quercetin anses allmänt säkert när det tas i de rekommenderade doserna. Men som med alla kosttillskott kan det vara bra att prata med en hälsorådgivare innan du börjar använda, om du är gravid, ammar eller har ett medicinskt tillstånd. Vissa människor kan uppleva milda biverkningar när de tar quercetin, såsom magbesvär, diarré eller huvudvärk. Men det är ovanligt om man håller sig till rekommenderad dos.

Hur används quercetin?
Quercetin används oftast som ett kosttillskott, antingen ensamt eller i kombination med andra näringsämnen. Det finns också i en mängd olika växtbaserade livsmedel och används ibland som en ingrediens i naturliga skönhetsprodukter.

Referenser:
(1) https://www.atsjournals.org/doi/abs/10.1164/ajrccm-conference.2010.181.1_MeetingAbstracts.A4434
(2) https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31940027/
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27405810/

Vad är stress och hur hanterar man det?
Julen är till för att vi skall lugna ner oss och hinna begrunda vår situation i livet, och för en del, även efter livet. Julen skall även vara glädjens högtid. Och det är naturligtvis väldigt trevligt att träffa familjen, äta gott och umgås. Men för många blir julen i stället en stressfaktor som inte alltid är lika trevlig. Det skall handlas och lagas mat, städas och inte minst köpas julklappar (helst inte på julafton)! En del klarar detta och tycker det är roligt, men definitivt inte alla.

Dessutom lever vi redan i en hektisk miljö med många stressfaktorer. Mycket på jobbet, klimatkris, krig, elpriser och ökade levnadskostnader skruvar upp stressnivån för många. Det får kroppen att leva på en ”hög nivå” för att ständigt vara alert.

Sliten av stress
Är du sliten av stress, känner dig trött men uppskruvad, kämpar för att vakna, inte kan slappna av och har svårt att sova? Trött fast du sovit? Återhämtar dig inte lätt efter träning? Du kanske litar på kaffe, sockerrik mat och godis för att öka din energi, har lågt humör och motivation samt kämpar för att bibehålla vikten – särskilt runt midjan?

Vi bör vara pigga och alerta vid uppvaknandet och under dagen för att hjälpa oss att ta oss an och möta dagens utmaningar. Vi borde sedan gradvis bli trötta mot kvällen för att förbereda oss för sömn.

Miljögifter
Men även miljögifter påverkar; levern får jobba hårt för att avgifta kroppen. Till slut blir körtelsystemet helt utmattat av en ständig ström med signaler om fara. Immunförsvaret blir då försvagat och utmattat. Det öppnar upp för alla möjliga kroppsliga besvär. En del går in i den ökända ”väggen” – också kallad binjureutmattning. Det beror på att kortisolhalten först gått i taket och sedan orkar inte binjurebarken producera mer kortisol, vilket idag anses vara lika farligt som tobaksrökning. Inte bara det att kortisolhalten går ner, utan störtdyker. Kortisolsvikt är alltså bland det farligaste vi kan råka ut för. Det sker inte med en gång men när det väl händer blir det problem.

Trötta binjurar
Stress orsakar att binjurebarken producerar extra mycket kortisol (kortison omvandlas till kortisol i kroppen). Fortgår stressen så blir binjurarna utmattade och kan till slut inte producera tillräckligt med kortisol, vilket framkallar en hel del kroppskomplikationer, när det upphör så gott som helt och sker plötsligt. Men detta sker inte på en gång utan först efter långvarig stress. Man hinner troligen lägga på vikt eftersom kortisol är ett stresshormon och kroppen uppfattar stress som om vi är i fara och måste lägga på energidepåer för dåliga tider, och då går ämnesomsättningen ner och kroppen bränner inte fett, vilket oftast stannar kvar runt magen.

Nå, varken du eller livet tycks lugna ner sig, men det innebär inte att man måste leva med detta och vänta på att ramla in i väggen. Om man nu inte själv klarar av att hantera den externa stressen så finns det faktiskt en del näringsämnen, örter och växter som hjälper mot stressens inverkan på kroppen och hälsan. Men först…

Korta perioder av stress är normalt sett inga problem, för när stressituationen är över återgår kroppen till sitt normala tillstånd. Vi är gjorda för att ha kortare perioder av stress, det driver oss och vår överlevnad. Värre är det när situationen blir långvarig eller kronisk, för då tillåts inte kroppen att återgå till det normala. Det är då blodtrycket går upp, insulinhalten skjuter upp, adrenalinet går upp, temperaturen blir ojämn, hjärtat slår i otakt, män blir impotenta, och andningen påverkas.  

Börsen i New York hade en gång i tiden syrestationer installerade i lokalerna för börsmäklare som fick (ischematisk) hjärtattack – syrebrist i vävnaderna på grund av stress.

Stresshormoner
Vitamin- och mineraldepåer töms snabbt vid stress. Binjurebarken som producerar kortisol behöver mycket vitamin B5 (pantotensyra) för att fungera. När B5 töms ut – på några dagar vid hög stress – så kommer problemen som ett brev på posten. Stresshormonet kortisol stiger snabbt (även vid intensiv träning) vilket gör att kroppen producerar dubbelt så mycket insulin som normalt. Allergier och hudproblem börjar synas efter ett tag. Tyvärr går det inte lika fort att återställa balansen som att tömma depåerna.

En av de tidiga konsekvenserna av kronisk stress är minskad funktion hos immunförsvaret. Det kan minska motståndet mot olika infektioner, lungsjukdomar, allergier, astma, autoimmuna sjukdomar och reumatisk artrit. Det kan också leda till diabetes och fetma. Stress accelererar också åldringsprocessen kraftigt på cellulär nivå.

Vad kan man göra åt det?
Vi vill poängtera att vi pratar här om två aspekter av stress, dels de yttre stressfaktorerna, dels organismens respons, modifierat av individens tolerans för stress. Naturligtvis måste man hantera de yttre stressfaktorerna, men ibland klarar inte individen av det själv eller man är tvungen att stå ut med dem. Man ”vänjer sig” då vid stressen och det är då kroppen börjar få problem. Du måste alltså ta hand om helheten och hitta lösningar inom varje område.

Vi är experter på näring och nutrition, så här kommer några sådana tips. Du kommer här även få tips på ett antal produkter som kan vara till hjälp vid stress.

Adaptogener
Adaptogener är namnet på en grupp växtämnen som kan få kroppen att anpassa sig (adapt-) till stressen. Adaptogenerna tränar kroppen på sikt till ett naturligt mönster av stressanpassning och skyddar kroppen så att man inte hamnar i en utmattningsfas där sjukdom kan framkallas. Men adaptogener botar inte ohälsa eller sjukdomar, den återför bara kroppen till ett optimalt tillstånd. 

L-Teanin
L-Teanin är en aminosyra som förekommer naturligt i grönt te. Ämnet anses ha lugnande effekter. Ta gärna L-teanin innan läggdags eller när du vill varva ner inför kvällen.