Hem / Hälsotips för Bättre Hälsa

Hälsotips

Om du vill hålla ditt hjärta friskt, ät mer frukt. En studie publicerad i New England Journal of Medicine fann att man genom att äta mer frukt kan sänka sin chans att utveckla allvarlig hjärtsjukdom. Frukt sägs innehålla höga sockernivåer, därför väljer vissa att äta mindre av detta. Men denna studie föreslog att människor inte borde oroa sig för det.

Studieförfattarna från Kina rekryterade 512 891 vuxna i åldrarna 30 till 79 år från 10 olika orter i Kina. 

Resultaten visade att 18 procent av deltagarna rapporterades äta färsk frukt dagligen. Dessutom har individer som regelbundet åt färsk frukt haft lägre blodtryck och blodsockernivåer samt en 40 procent lägre risk för hjärt- och kärlsjukdom i jämförelse med dem som aldrig eller sällan åt färsk frukt.

Resultaten av studien är i linje med flera tidigare studier som visar att ökat fruktintag minskar risken för kronisk sjukdom, såsom hjärt-kärlsjukdom, erektil dysfunktion, vissa cancerformer och gallblåsproblem som kräver kirurgi.

"Jag rekommenderar att människor konsumerar fräscha, hela frukter som mellanmål men ej fruktjuicer, smoothies eller andra fruktdrycker", säger näringsexpert Dr. Thomas Campbell vid University of Rochester Medicine.

Låt oss ta ett lysande exempel.
Kiwifrukten bevisar än en gång att stora saker kommer i små paket. Den lilla men saftiga, grönfärgade frukten är stor i smak och näring.

En enda kiwifrukt ger mer än dagsdosen av vitamin C. Kroppen behöver vitamin C för att bekämpa cancer, hjärtsjukdom och inflammation. C-vitamin ger ett starkt skydd mot infektion och hjälper till att bilda kollagen, en viktig del av bindväv, hud och ben.

Kiwifrukten är också full med antioxidanten vitamin E. Det stoppar dåligt kolesterol från att skada kroppen och skyddar cellmembranen mot skador. Vitamin E hjälper också till att upprätthålla strukturen och smidig funktion av skelett- och hjärtmuskler. Ett starkt skelettsystem skyddar kroppen från skada och håller musklerna starka.

Den har också nästan 35 procent av rekommenderad dagsdos av K-vitamin. K-vitamin förhindrar blodpropp, och hjälper till att transportera kalcium genom kroppen, ökar därmed benhälsan och minskar risken för osteoporos och benfrakturer på grund av ökad ålder.

Den är också en rik fiberkälla, därför har kiwi en milt laxerande effekt. Den kan blockera carcinogener från blodflödet när de har metaboliserats i levern.

Actinidin, ett enzym som förbättrar matsmältningen, finns rikligt i kiwifrukten. Men även organiska syror, som har utmärkta antioxidanta effekter.

Man skall inte förbise karotenoiderna som betakaroten och lutein, vilket sänker risken för grå starr och upprätthåller god syn. Detta gör kiwifrukten ännu mer värdefull för dem som har en historia av glaukom, katarakt och andra ögonproblem.

De Kinesiska läkarna har känt till fördelarna med kiwi i århundraden. Faktum är att traditionell kinesisk medicin använder rötterna och frukterna av denna naturliga superfood för att bota mag-, rektal- och bröstcancer och hepatitinfektioner. Kiwifruktens juice släcker törst, hjälper till vid matsmältning och minskar irritabilitet, inflammation och kräkningar.

Idag känner modern vetenskap till kunskapen om kiwifrukterna efter kliniska prövningar som visade sin effektivitet för att hålla kroppen frisk. Dessa kliniskt testade fördelar rör sig kring följande:

Främjar ordentliga tarmrörelser - Dagligt intag av frukten förbättrar avföringsvolymen hos friska, äldre vuxna. Forskning visade också att kiwi lindrar symptom på kronisk förstoppning utan att ha skadliga effekter.

Skyddar mot bakterier - En studie visade att kiwifrukter förhindrar tillväxten av E. coli och Staphylococcus aureus, plus tre vanliga svamparter.

Ökar immuniteten - En annan studie visade att kiwifrukt extrakt förbättrar immuniteten hos möss mot kolera och difteri. Detta kan få konsekvenser för att öka immuniteten för barn och andra personer med hög risk för difteri och kolera.

Förhindrar allergiska reaktioner - Andra djurstudier visade att extrakt av kiwifrukt hade anti-allergiframkallande effekter, vilket gjorde det till en stark kandidat för att förebygga allergiska reaktioner som bronkial astma eller eksem.

Påskyndar återhämtning från förkylning - En mänsklig studie avslöjade att förskolebarn och äldre vuxna som konsumerade kiwifrukter återhämtar sig från förkylning eller influensa snabbare.

Sänker dåliga kolesterolnivåer - En mänsklig studie visade att två till tre kiwifrukter per dag sänkte triglyceridnivåerna med 15 procent. En annan klinisk studie som involverar rökare visade att de som åt tre kiwi om dagen reducerade blodtrycket markant.

Ökar antioxidantnivåerna - En studie visade att kiwifruktjuice ökade antioxidantkapaciteten efter 30 minuter, med effekt på upp till 90 minuter. Liknande resultat ses i två humanstudier i Storbritannien. En av dessa studier visade också att kiwifrukt verkade främja DNA-reparation.

Förhindrar anemi - En studie av unga kvinnor med mild anemi visade att de som tog två kiwifrukter med järnförstärkt spannmål dagligen hade förbättrat sina järnnivåer signifikant jämfört med dem som åt spannmål med banan. Kiwi C-vitamin, karotenoiden lutein och zeaxanthinhalten anses vara troligen ansvariga för detta.

Förhindrar cancer - Studier på möss har visat att kiwifruktjuice hindrar cancerceller från att växa i kroppen. En annan mus-studie visade att kiwijuice förstärkt benmärgen, vilket innebar att det kunde minska de skadliga effekterna av kemoterapi.

Skalet är faktiskt det nyttigaste på kiwin, men för de som inte vill äta det håriga skalet finns det ”hårlösa” kiwi. Tänk på att de måste vara ekologiska i så fall och skölj väl.

Trött på att äta råa kiwifrukter? Inga problem. Du kan inkludera det i smoothies, parfaits, sylt eller annat.

Om du vill läsa mer nyheter och studier om hälsofördelarna med frukter, besök:
Fruits.news
Science.news
ScienceDirect.com
URMC.Rochester.ed
http://cms.herbalgram.org/heg/volume14/07July/FoodasMedicineKiwi.html?ts=1523074303&signature=6ff68f338eb544ff5319710325609717&ts=1523536199&signature=d5ef0f3c4ac02582490c294a5af4fe45
https://www.fruitsandveggiesmorematters.org/top-10-ways-to-enjoy-kiwifruit




Det flavonoidrika äpplet kan verkligen förbättra hjärt-kärlsjukdomar och minska risken för sjukdom.

Äpplen visar återigen att de kan hålla doktorn borta. En studie har visat att den flavonoidrika frukten ökar kardiovaskulär hälsa och minskar risken för sjukdom genom att förbättra endotelfunktionen. Endotelceller är den beklädnad av celler som finns inuti kärlväggarna och påverkar blodtryck genom bland annat utsöndring av kväveoxid vilket gör kärlen elastiska.

Att äta äpple med skalet är nyttigast, och då naturligtvis ekologiska.

Tidigare studier har visat att det finns en klar omvänd koppling mellan äppelförbrukning och kardiovaskulär dödlighet. Endoteldysfunktion är en indikator för kardiovaskulär risk. Därför undersökte ett team forskare från Australien huruvida fyra veckor av ständigt konsumerade äpplen skulle kunna förbättra endotelfunktionen och blodtrycket hos individer med en eller flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.

I den randomiserade, kontrollerade övergångsförsöket åt individer med minst en risk för kardiovaskulär sjukdom, såsom ökat blodtryck, ökat blodsocker, ökade totala kolesterolnivåer eller fetma, antingen äpplen med skal eller enbart äppelkött endast som en kontroll. Forskargruppen utvärderade akuta och kroniska förändringar i blodtryck, endotelfunktion, arteriell styvhet och nivåer av plasma-flavonoidmetaboliter, kolesterol, glukos, nitrat och nitrit. 

Resultaten av studien visade att endotelfunktionen förbättrades väsentligt två timmar efter direkt konsumtion och efter kontinuerlig konsumtion av äpple med skal, jämfört med att äta äpple utan skal. 

Forskarna drog slutsatsen att deras studiefyndigheter stöder teorin om att flavonoidrika livsmedel förebygger hjärt-kärlsjukdomar genom att förbättra endotelfunktionen både på kort och lång sikt.



Ekologiska ägg, frigående, omega-3 ägg, förlorade ägg – vilka är bäst?

När påsk närmar sig kan det vara intressant att titta på själva symbolen för påsk – äggen. Vi äter i genomsnitt 200 ägg per person per år, inklusive ägg i den färdiga maten. Det finns 5 miljoner värphöns i Sverige. Drygt 50 procent lever i frigående form. Varje höna värper 5-6 ägg i veckan eller 300 ägg om året. I Sverige sätter vi i oss 6 miljoner ägg i timmen under påskafton! Att äta ägg till påsk är en sed som förknippas med fruktbarhet.

Vi har redan insett att myten om faran med ägg var fabricerad. De höjer inte kolesterolhalten nämnvärt utan är tvärtom väldigt nyttiga. Ett riktigt näringspaket faktiskt. Där finns alla vitaminer förutom C-vitamin. Det finns protein, järn, A, B, D, E-vitaminer, lecitin, kalcium, selen, zink, lutein, zeaxantin, kapsantin och betakaroten. Ägg innehåller även hög halt av B12. Ägg är alltså, förutom C-vitaminet, en riktig multivitamin. På vintern är det svårt att få D-vitamin men äggulan innehåller en hel del D-vitamin, upp till 90 procent av rekommenderat dagsbehov (RDI). Man behöver nog mer men klarar sig på detta under vinterhalvåret. Ägg innehåller även antioxidanter och kolin för nerverna.

Ägg gör att vi håller oss mätta längre, då det innehåller både protein och fett men lite kolhydrater. Biotillgängligheten på proteinet är mycket högt, då aminosyraprofilen hos proteinet är perfekt för oss människor. Det gäller dock inte råa ägg, där biotillgängligheten endast är 50%.

Ett ägg på 60 gram innehåller:
• Kalorier 77
• Protein 7,4 g
• Kolhydrater 0,25 g
• Fett 5-6 g

• Vitamin D 2,66 mcg
• Vitamin E 2,5 mg
• Vitamin A 253 mcg
• Vitamin B12 2,17 mcg 
• Folat 50 mcg
• Järn 1,2 mcg
• Selen 27 mcg
• Kalium 754 mg
• Zink 0,7 mg
• Jod 37 mcg

Kolesterolmyten började spricka redan för ca femton år sedan när man hittade en bonde i USA som åt 25 kokta ägg om dagen. Forskare åkte kors och tvärs för att sticka hål i honom och tömma honom på blod för att få reda på VARFÖR han inte hade förhöjda kolesterolvärden – utan tvärtom – helt perfekta värden. Resten är historia…

Det är levern som producerar den mesta kolesterolen. Kroppen har dock en kontrollmekanism som säger till levern att sluta producera kolesterol när man äter mat med kolesterol. Å andra sidan bör ju en person med höga kolesterolvärden inte frossa i ägg bara för det. Och personer med diabetes typ-2 bör vara försiktiga överlag.

Fast ägg höjer bara det ”goda” HDL-kolesterolet. Dessutom är det mest enkelomättat fett i ägg. Det är det mättade fettet som inte är så bra då det höjer det ”onda” LDL-kolesterolet.

Ägghyllorna i affärerna är fyllda med alla sorters ägg. Det är frigående ute, frigående inne, burhöns inomhus, burhöns utomhus, ekologiska, med och utan omega-3, extra lutein och astaxanthin, och…

Så vilka är bäst?

Ekologiska naturligtvis, säger du. Rent näringsmässigt skiljer de sig dock inte nämnvärt från ”vanliga” ägg. Men man slipper de olika tillsatsmedlen som hönorna matas med, typ antibiotika och onödiga mediciner, vilket är viktigt – närmast en självklarhet. 

Men det enkla svaret är nog att man vill ha ägg som kommer från så friska höns som möjligt, och som själva väljer sin mat.

Höns behöver ha tillgång till frisk luft och solljus och att kunna ha tillgång till den allsidiga kost de skall och vill ha. Höns är faktiskt allätare (helst maskar och insekter), och brukar inte äta det foder de flesta uppfödare matar dem med, om de har tillgång till sin naturliga föda.

Ägg från dessa hönor har långt mer näring än vanliga fabriksägg, och enligt undersökningar (som naturligtvis kan variera):

• 66 % mer vitamin A
• 200 % mer omega - 3
• 300 % mer vitamin E

På samma sätt som med nötkött, så är påståenden om ägg oftast inte så hårt reglerade, eller kanske så rättvisande. Ekologiska hönor får visserligen röra sig fritt och ha möjlighet att gå ut på ”rastgård”, men de kan fortfarande packas ihop med 3000 höns i varje avdelning med max 6 hönor per kvm. Det är inte mycket, ungefär som att bo 12 personer i en etta, men naturligtvis långt bättre än burhöns. Alla får dock i första hand spannmålsfoder. Mask och insekter på den lilla rastgården tar naturligtvis slut på några dagar med 3000 höns. Även om fodret måste vara fritt från GMO och syntetiska färgämnen, så är foder inte deras naturliga föda.

En uppfödare kan säga att hans höns är "burfria", medan de i själva verket fortfarande packas samman in i en överfull lada, svagt upplyst med några lampor - vilket leder till mycket dåliga livsvillkor för dem och slutligen ägg som innehåller långt färre näringsämnen.

Ett annat något missvisande påstående är ägg "med extra Omega-3". Det är sant att linfrö som en del av fodret kan öka ALA omega-3 halten i äggulan. Men denna typ av omega-3 är upp till 33 gånger mindre absorberbar än den långkedjiga, djurbaserade omega-3 (EPA och DHA ) som normalt finns naturligt i ägg – om hönorna får beta fritt vill säga. 

Även kött från gräsätande kor innehåller en hel del omega-3. Men tyvärr är det oftast så att kor får kraftfoder innan slakt vilket hinner eliminera det mesta av omega-3.  

Det säkraste sättet att få bra ägg är alltså att köpa direkt från bonden som man vet släpper ut hönorna som får picka fritt. Eftersom långt från alla människor har tillgång till sådana ägg, är ägg från frigående hönor utomhus och ekologiska ägg det närmast bästa valet.

Ett test, om du fortfarande är osäker, är att kontrollera färgen på äggulan. Om äggulan är blekgul, är chansen stor att dessa ägg inte fått gå fritt utan fått spannmålsfoder med begränsad näring. Men om äggulan är ljust orange, då har du förmodligen en riktig uppfödare. Fast å andra sidan, idag färgar man även äggulorna genom att lägga färgämnen i fodret, oftast tagetes eller paprikapulver, så man kan inte vara helt säker med hjälp av färgen heller. Om du får en orange äggula från burhöns så vet du att de är färgade.

Naturligtvis, om du bara kan få tag i vanliga ”fabriksägg”, kom ihåg att de är fortfarande mycket bättre än en torr bar som mellanmål, eller müsli till frukost.

Brasklapp
Det finns dock en liten brasklapp som få känner till – äggula innehåller rikligt med omega-6, vilket är inflammationshöjande, till skillnad från omega-3 som är inflammationsdämpande. Därför bör man inte äta ett halvt dussin ägg varje dag i tron att det skulle vara den bästa dieten, för chansen är ganska liten, närmast obefintlig, att de ägg vi får tag i innehåller tillräckligt med naturlig, absorberbar omega-3 för att upprätthålla balansen mellan de två fettsyrorna. Ett till tre ägg om dagen är nog ganska lagom, vill man ha mer kan man naturligtvis ta bort de extra omega-6 stinna äggulorna. Man kan även röra ner äggvitorna i den kokande gröten. Äter man omega-3 från fisk som tillskott, så hjälper det till, för det är balansen som är det viktiga.

I Sverige producerar vi faktiskt världens bästa ägg rent generellt, förhållandena är relativt bra jämfört med andra länder, och risken för att få salmonella är minimal, till skillnad från andra länder. Därför bör man alltid äta hårdkokta ägg utomlands.

Är det skillnad på bruna och vita ägg?
Näringsmässigt sett är de lika. Färgen på äggen beror på hönsstammen. Bruna hönor värper oftast bruna ägg och tvärtom.

Varför är vissa ägg stora och vissa små?
Unga hönor värper oftast små medan äldre värper större.

Vad är äggsnodden i ägget?
En del tror att det är någon slags navelsträng, men den är bara till för att hålla äggulan på plats.

Varför är det två gulor i vissa ägg?
Värpningen sker löpande, gulan släpps från äggstocken och omsluts av äggvita och skal. En del unga hönor blir tydligen lite ivriga och släpper två äggulor åt gången. 

Hur många ägg värper en höna?
En riktigt produktiv höna kan lägga upp till 320 ägg om året, alltså nästan ett om dagen. Det tar alltså en höna 24-26 timmar för att producera ett färdigt ägg, vilket är närmast fantastiskt.

Hur förvarar jag ägg?
Ägg åldras mer under en dag i rumstemperatur än en hel vecka i kylskåp. De håller minst två månader i kylskåp, om de förvaras med spetsiga sidan neråt. Man kan också vända på äggen då och då så håller de längre.

Vilket är bäst, löskokta eller hårdkokta ägg?
Löskokta eller ”lagom” är bäst för då har värmen inte påverkat näringen och aminosyrorna i äggulan på samma sätt. Stek inte ägg för hårt, låt dem stelna sakta.

Kan jag äta råa ägg?
Upptaget av protein blir mycket sämre och det hindrar även upptaget av biotin, även i andra livsmedel. Det finns även risk för patogener, alltså små kryp som inte är bra för hälsan. Risken för salmonella är liten i Sverige, men stor i övriga länder. 

Tips
Här är ett tips hur man pocherar ägg. Alla som pocherat ägg har väl sett äggvitan flyta ut i vattnet åt alla håll. Ättika hjälper men inte helt. Färska ägg är bäst. Annars kan man breda ut plastfolie i en kopp, smeta ut några droppar olja på plasten, så fastnar inte ägget. Häll ner ägget försiktigt i koppen och lyft sedan ut plasten och sänk ner i det sjudande vattnet.

Märkning av ägg
Den 1 januari 2004 kom det en lag om obligatorisk märkning av alla ägg i EU.

0 = Ägg från ekologisk produktion. Ekologisk äggproduktion lyder under särskilda krav när det gäller uppfödning, inhysning, utfodring samt medicinering och dessa regler är hårdare än vid en vanlig äggproduktion. 

1 = Frigående utomhus. Dessa hönor går helt fritt i hönsstallet och de har även möjlighet att gå ut. Varje höna som hålls frigående utomhus ska ha tillgång till fyra kvadratmeter utomhusyta.  

2 = Frigående inomhus. Även dessa hönor får gå fritt i stallet, men de har inte möjlighet att vara ute. 

3 = Burhöns. Burhönsen ska enligt den svenska djurskyddslagen ha tillgång till värprede, ströbad och sittpinnar. I Sverige får maximalt 16 hönor hållas i samma bur och det finns också regler om burarnas storlek.




Fett är ett energigivande näringsämne som bland annat lagrar energi, skyddar organ som en slags stötdämpare men också skyddar kroppen mot värmeförlust och kyla. Fett hjälper kroppen att skapa friska cellmembraner, hålla en välbalanserad hormonnivå och bygger även upp ett fungerande immunförsvar. Hjärnan består till största delen av fett.


Man delar upp fettsyror i icke-essentiella och essentiella fettsyror. De essentiella fettsyrorna måste tillföras genom kosten. Det finns två essentiella fettsyror, alfa-linolensyra, ALA, (omega-3) och linolsyra (omega-6). De kallas även vitamin F. Övriga fettsyror kan kroppen tillverka själv.

Du har förmodligen undrat över nomenklaturen (de ord och beteckningar) som omger ämnet fetter. Du är absolut inte ensam. Troligen är det detta som gjort att hela området med fetter har blivit så missförstått och svårförståeligt. Än är det dåligt med fett, än är det bra. Vissa fetter är bra, andra dåliga - men vilka?
Följ med på en kurs i ämnet fetter. Tyvärr måste vi börja med en kemikurs, främst därför att hela ämnet bygger på fetternas kemiska beteckningar. Men – ingen fara – vi går igenom ämnet ord för ord. Det är faktiskt ganska intressant när man väl förstår det. Det handlar i grunden bara om att förstå orden.

Det övergripande kemiska ordet för alla fetter är lipider (från det grekiska ordet lipos för fett). Märk väl att vi använder pluralis, fetter. Det finns alltså flera slags fetter (förklaringar på varje grupp följer efter):
1. fettsyror
2. triglycerider
3. fosfolipider
4. kolesterol

Det finns visserligen fler än dessa men detta är de absolut vanligaste. För att krångla till det ytterligare kan nämnas att kolesterol egentligen inte är ett fett i kemisk bemärkelse, men räknas dit i alla fall. Mer om detta senare.

Fettsyror Fett är i grunden uppbyggt av fettsyror, precis som protein är uppbyggt av aminosyror. Fettsyror består av molekylkedjor av kol (C) och väte (H) samt i ena änden av kedjan en extra molekylgrupp med kol, syre (O), syre (O) och väte (H), alltså den kemiska beteckningen COOH - vilket är det som gör fettet till en syra - en fettsyra. 

Då fettsyror har mer kol och väte i förhållande till syre än protein och kolhydrater kan de även leverera mer energi, ungefär dubbelt så mycket.

Fettsyror grupperas i storlek:
1. långkedjiga fettsyror - kedjor med 12 eller fler kolatomer vilket är den vanligaste.
2. mellanlånga kedjor av fettsyror med 6, 8 eller 10 kolatomer vilket är mindre vanliga.
3. korta kedjor av fettsyror; återfinnes nästan bara i mjölkprodukter. Smörsyra har 4 kolatomer.

Triglycerider är benämningen på det fett som finns i vår mat och cirkulerar i vårt blod och hamnar i fettcellerna. Det som vi normalt kallar "fett" och som vi vill bli av med när vi bantar. Kemiskt sett är det tre stycken (tri-) fettsyror som är bundna till glycerol (en sötaktig, färg- och luktlös trögflytande vätska som används vid bl.a. tvåltillverkning men även i livsmedelsberedning).

Fosfolipider är fettsyror som har mineralen fosfor bunden till sig. Lecitin är en fosfolipid. Det är ett utmärkt emulgeringsmedel, det är både fettlösligt och vattenlösligt, dvs det förenar vatten och fett och gör så att fettet inte klumpar sig i blodet. Det transporterar även vitaminer och hormoner genom cellmembranen. Hjärnan består till stor del av lecitin och det utgör även byggmaterial för nervbanorna.

Kolesterol är ett vaxliknande ämne som mest är känt för att fastna på insidan av blodkärlen. Kolesterol är egentligen en sterol. (Kole kommer från grekiskan och betyder galla; sterol betyder fast, hård. Gallsyran formas nämligen av kolesterol i levern.) Kolesterol finns i alla celler. Kroppen (levern) producerar två tredjedelar av all kolesterol, resten kommer från maten. Kolesterol använder kroppen bl.a. för att tillverka D-vitamin (när solens UV-ljus träffar kolesterol i huden bildas D-vitamin). Även hormonet testosteron bildas av kolesterol. Faran med kolesterol är klart överdriven och tjänar mest till att sälja dyra mediciner (statiner) som förstör allt Q10 i hjärtat så man dör av hjärtsvaghet istället. En bonde i USA åt 25 ägg om dagen och hade perfekta kolesterolvärden. Och även om detta inte kan rekommenderas visar det på den överdrivna faran med ägg. Den höga halten arakidinsyra (en omega-6 syra) i äggulan är förmodligen boven i dramat om det är några problem – den är inflammationshöjande i höga doser. Kolesterol och mättat fett är två skilda ämnen men finns oftast i animaliskt fett. Kolesterol är ingen fettsyra och avger ingen energi. Kroppen använder kolesterol för att laga spruckna kärlväggar men bygger även cellmembran. Ansamlingarna av kolesterol i kärlväggarna var förmodligen det som fick läkarkåren att varna för kolesterol. De borde varna för C-vitaminbrist istället, för det är troligen orsaken till spruckna kärlväggar (skörbjugg i tidigt stadium).

Mättat och omättat
Fettsyrorna kan vidare delas in i mättade, enkelomättade och fleromättade. Nu börjar det bli riktigt roligt, men häng med, det är ganska enkelt. Alla fetter är i grunden kedjor med kolatomer, de sitter alltså på rad - som starar på en telefonledning. På varje kolatom klänger en eller flera väteatomer, vanligtvis tre. Kolatomen kan liknas vid en kula med fyra hål i dit andra väteatomer sätter sig (det fjärde hålet används av den intilliggande kolatomen). Flera av dessa grupper med kol och väte i rad utgör en kedja. I ena ändan av kedjan, lång eller kort, hänger en annan slags grupp. Det är en kolatom med två syreatomer och en väteatom (COOH). Det är alltså denna grupp som gör det till en fettsyra. Fett och fettsyra är egentligen samma sak. 

Nu kommer vi till vad som skiljer en omättad fettsyra från en mättad. En mättad fettsyra består av en rak telefonledning med starar (kolatomer) utan dubbelbindningar. Den har alla hålen fyllda med väte. Inga andra molekyler kan därför fästas. Den är därför inte lika känslig för oxidation och tål värme, syre och tryck bättre än omättade fettsyror. Det finns långa, mellanlånga och korta mättade fettsyror. Man hittar mättade fettsyror så gott som enbart i kött och mejerivaror. I växtriket finns de bara i kokosolja och palmolja.

Längs kolkedjan så är det nu plötsligt någon eller några väteatomer som bestämt sig för att hoppa av. Men eftersom kolatomen måste ha sina fyra hål fyllda så gör den istället en s.k. dubbelbindning med den intilliggande kolatomen. Två intilliggande kolatomer släpper varsin väteatom och bildar alltså en dubbelbindning med varandra (håller varandra i bägge händerna). Alla hålen är nu fyllda. Om det bara finns en enda sådan glugg (och därmed en enda dubbelbindning) i hela kedjan kallas fettsyran enkel-omättad. Två väteatomer fattas då. Kedjan är därmed inte mättad (full) med väte. Om det finns flera liknande dubbelbindningar längs kedjan så blir det en fler-o-mättad kedja. Ju mindre väteatomer, desto mer fleromättad är fettsyran. Enkelt - eller hur?

I verkliga livet (i köket alltså) eftersom man inte kan se detta, så skiljer man på fetter genom hur solida de är. En mättad fettsyra är fast i rumstemperatur (smör och djurfett; bacon och fet ost, men även kokosfett). En enkelomättad fettsyra är flytande i rumstemperatur men oftast fast eller grumlig i kylskåpet (olivolja). Den fleromättade fettsyran är flytande både i rumstemperatur och i kylskåpet (majs-, sojaolja). Olja är fett i flytande form.

Det är alltså mängden dubbelbindningar som avgör om den är mättad eller omättad. Vilket i sin tur gör att den är stel eller böjlig (flytande). Hur kommer detta sig då? Jo, där dubbelbindningen finns blir det en liten "knyck" på kedjan så att den kan böja sig. Ju fler dubbelbindningar, desto fler böjar (lättflytande). En mättad kedja är helt rak (fast). 
Detta innebär att den mättade fettsyran kan packas mycket effektivare, ungefär som skedar som läggs ihop - många får plats på litet utrymme. Samma sak när mättat fett stuvas in i cellen. Men det får inte plats lika många av de böjliga fleromättade eller enkelomättade fettsyrorna i cellen (ungefär som man staplar sneda brädor). 


Och tur är det - för fisken i alla fall. Den har mycket omättade fettsyror, främst omega-3 som har sex dubbelbindningar. Fiskar som lever i fyragradigt vatten och kanske ännu kallare, skulle få det ganska besvärligt om de enbart skulle ha mättade fetter. Fisken skulle stelna fullständigt och inte kunna röra sig (tänk bara på smör i kylskåp som håller åtta grader). Men det är faktiskt samma sak med människor. Ju mer mättade fetter vi får i oss, desto stelare blir vi. Det är också därför vi blir stela när vi fryser.
Slaktarna i Stockholm hotade med att strejka för ett antal år sedan. Grisuppfödarna hade fött upp grisarna med kokosfett, som består av mättat fett (nästan den enda vegetabilien som har mättat fett - kokosfett har dock andra positiva egenskaper). När slaktarna skulle skära upp grisköttet så var det så stelt och hårt att nästan alla slaktare fick problem med axlarna. Något att tänka på, både vad gäller grisar, griskött och grisuppfödare. Men framförallt faran med mättat fett. Det skulle dock kunna ha varit kokosfett i form av härdat transfett som grisarna fick. Det såldes förr så att det inte skulle smälta över 24°.
Cellmembranen består av fett. Mellan cellerna pågår en intensiv kommunikation, meddelanden sänds hit och dit: "Hit med mer kalium; ut med saltet." "Nu har galningen däruppe satt i sig en påse chips - snart kommer ett lass med kolesterol och härsket och härdat fett. Vad skall vi göra?!" Och så vidare. Om cellmembranen består av stelt fett så går inte kommunikationerna igenom membranet och granncellen får inte reda på vad som pågår. Det blir ett blurr, som nästan kan höras. Membranen skall röra sig i en rytmisk dans som bestäms av dess smidighet. Vi klarar oss utan mättat fett som mest används som bränsle, men som inte är ett näringsämne i sig utan bara gör membranen stela. Det hindrar även vätske- och näringstillförseln, för att inte tala om utsläppandet av restprodukter.

Transfetter eller "hybridfett"
Men hur kommer det sig då att margarin är fast i rumstemperatur? Det påstås ju vara ett fleromättat fett. Ja, nu har vi halkat in på ett känsligt område. En kemist på 1930-talet kom på den ljusa idén att om man sprutar in väte i olja med högt tryck under mycket hög temperatur (200°) så gör man fleromättat fett "mättat" - dvs fast. Man trycker bort alla kolets dubbelbindningar och fyller dem med väte istället. Det kallas alltså fleromättat fastän det är mättat (fast)! Detta förfarande kallas hydrogenisering (hydrogen = väte), eller härdat fett. Om du ser hydrogeniserat fett, eller framförallt delvist hydrogeniserat fett (värst) på etiketten så sky det som pesten. Ta hellre ister. De använder även vissa kemikalier vid härdningen och små restprodukter finns kvar. 

Detta hydrogeniserade (vätemättade) fett finns inte i naturen. Det kallas också trans-fett; originalformen kallas cis-form. Trans betyder ditom och cis betyder hitom - väldigt fritt översatt. Och vad menas med det då? 
I vanligt fler- eller enkelomättat fett så sitter väteatomerna på samma sida runt kolets dubbelbindning. Då kallas det en cis-form (hitom - på denna sidan). Om väteatomerna flyttas till andra sidan (ditom) så kallas det trans-form.
Eftersom vätet i cis-formen sitter på samma sida och lämnar ett tomrum på motsatta sidan så kan de böja sig åt det hållet och orsaka en "knyck" i kedjan vilket gör att kedjan kan viggla omkring - den blir alltså rörlig - eller flytande. Transfetterna hamnar någonstans mittemellan flytande och fast. Den blir rakare i sin struktur, kan packas hårdare och blir mer som mättade fettsyror. Det bildas transfettsyror. Voila! Fortsätter man härdningsprocessen så spricker dubbelbindningen och fettet blir hårt (mättat). Transfetterna har flera syften. Dels så blir kylskåpskallt fett lättare att breda (Bregott är inte ett transfett utan en blandning av smör och rapsolja - mycket bättre); dels är fleromättade syror extremt känsliga för värme, ljus- och syrepåverkning. De oxiderar, eller härsknar som vi säger, väldigt lätt. Mättade fetter är inte alls så känsliga. Stek i smör eller kokosfett under låg temperatur. Transfetter kan nämligen även bildas vid grillning eller stekning i höga temperaturer.

Tillverkar man livsmedel med fett i så förstår man värdet av lagringseffekten. Transfett har ungefär samma egenskaper som mättat fett och kan alltså lagras mycket längre utan att förstöras (oxideras eller härskna). Transfett finns i margariner och flera bredbara pålägg, dip, såser, glass och fabriksframställda bakverk - främst hårda fabriksframställda kakor. Som tur är så har faran med transfetter uppmärksammats och det blir allt mindre av det. Men kolla produktens etikett - och släpp sedan tillbaka den om det står transfett eller (delvis) hydrogeniserat fett.
Varför är då detta så dåligt? Fett är ett livsnödvändigt ämne, vi klarar oss utan mättat fett, men inte utan fleromättat. Det är absolut nödvändigt för kroppens alla kemiska processer. Transfett är dock en hybrid som låtsas öppna kroppens alla kemiska lås - men som inte gör det. Den orsakar istället att låset går i baklås - och att nyckeln i värsta fall fastnar. Det blockerar då upptaget av livsviktiga fettsyror.

Omega
Nu har vi en sista sak att gå igenom innan vi är klara och du har blivit expert på fetter. Vad är det för skillnad på omega-3, omega-6 och omega-9?
Jo, det är ganska enkelt, men som sagt litteraturen är ganska rörig när det gäller fetter. 

Omega-3 består av tre fettsyror, kortkedjig alfa-linolensyra, och de långkedjiga DHA (eikosapentaensyra) och EPA (dokosahexaensyra) som har 20 respektive 22 kolatomer och bildas från den kortkedjiga alfa-linolensyra genom enzymer och extra dubbelbindningar. Den kortkedjiga alfa-linolensyran finns i linfrö, raps och valnötter, men den måste omvandlas till långkedjiga fettsyror i kroppen innan den kan användas. Om man har ett perfekt enzymsystem så fungerar det någotsånär, mellan 6 till 15% omvandlas. Problemet är bara att man får i sig så mycket omega-6 samtidigt att det motverkar fördelarna hos omega-3. Omega-6 är nämligen inflammationsfrämjande medan omega-3 är inflammationsdämpande. Långkedjig DHA och EPA finns naturligt i fet fisk såsom lax, makrill, sill, strömming och sardiner och även i vissa alger och kan användas omedelbart av kroppen.

Vi går tillbaka till fettkedjorna och dubbelbindningarna. Omega är sista bokstaven i grekiska alfabetet (alfa den första). Om den första dubbelbindningen kommer på tredje plats från slutet (från vänster) i kedjan så kallas den omega-3. Enkelt, eller hur? Och var hamnar dubbelbindningen om det är omega-6? Rätt gissat!
Men, men... vänta lite. Om det går från vänster så är ju det från början på kedjan... om ni inte är japaner eller kineser. Nej, kemisterna skall alltid komplicera allting. De räknar början på kedjan från syragruppens plats (höger) - trots att vi tycker att den sitter i "slutet" på kedjan. Hursomhelst, omega har att göra med placeringen av dubbelbindningen - tredje, sjätte eller nionde plats på kedjan. 
Puh, nu är det slut!




Klicka här för att komma till produkten »

Fiskolja har en avgörande betydelse för vår hälsa. Långt, långt mer än vi någonsin trott. Det är väl känt att eskimåer och japaner som äter mycket fisk i princip inte har hjärt- och kärlssjukdomar. 

Det rekommenderas definitivt vid graviditeten, då fostret under de tre sista månaderna skapar hjärnceller med en hastighet av 250 000 celler i minuten. Barnet föds med 100 miljarder hjärnceller. Då gäller det att ha tillräckligt med byggstenar i form av den viktiga fettsyran DHA i omega-3 och som tas från moderns kropp. Det tar fyra år för modern att ersätta den DHA hon förlorat efter en graviditet vid "normalt" intag före och efter förlossningen - och kan säkert förklara en del märkliga upp och nedgångar i humöret hos modern. 

DHA i bröstmjölken för en eskimå är 1,4%, 0,63% för en japan samt 0,23 % i USA. För veganer i Europa är den 0,14%. Undrar du fortfarande om eller varför modern behöver extra fiskolja? Eller barnet?

Vi får i oss alldeles för lite omega-3. Vid medicinska studier på Harvard universitetet då man botade personer med svåra depressioner använde man 10 gram, eskimåerna får i sig 7-10 gram, stenåldersmänniskan 3 gram och vi i västerlandet 2-3 milligram. Det är på tok för lite för att hålla oss friska. Våra kroppar har utvecklats genetiskt de sista 150 000 åren med en hög halt av omega-3.

Problemet med fisken idag är bara att den håller på att bli så förorenad att den innebär ett akut hot mot hälsan i sig. Odlad lax är heller ingen lösning som vi sett då även den innehåller gifter och inte bör ätas mer än en eller ett par gånger i månaden. Vildfångad lax finns knappt att få tag i. I princip bör man vara mycket försiktig med att äta fisk - främst fet fisk då gifterna samlar sig i fettet. Och det är ju fettet man är ute efter i detta fall. Fettsnål fisk är dock en utmärkt proteinkälla. Kvar finns då bara fiskolja - men om den inte är renad på ett speciellt sett så kan även den innehålla höga doser med PCB, DDT, dioxiner och kvicksilver - oerhört kraftiga gifter även i ytterst små mängder.

Den fiskolja vi pratar om, som nu börjar sippra ut på marknaden är 1000 gånger renare än den ordinarie fiskolja som finns i hälsokosten. Faktum är att en del av hälsokostens fiskolja med deklarerad "hög kvalitet" är en restprodukt från tillverkningen av denna fiskolja. Av 100 liter fiskolja blir det en enda liter kvar av denna fiskolja. 99 % av "spillet" används sedan av hälsokosten som nu kallar det "renad fiskolja".

Bara testningen av ett märke av denna superrenade olja kostar närmare en miljon kronor om året. Och priset blir därefter, men för dem som behöver fiskolja i stora mängder är enda alternativet på lång sikt att ta renad fiskolja.

Denna olja har vad man kallar "farmaceutisk kvalité". Nå, det kallas även vissa av hälsokostens omega-3 produkter som använder sig av denna oljans restprodukt, men skillnaden är stor - cirka 1000 gånger.
Men självklart, bättre någon fiskolja än ingen alls, bara man inte tar alltför höga doser under längre tid. Försök dock hitta så ren olja som bara möjligt.

Historik
Frågan är om man tyckte det i slutet av 1700-talet då man först började utvinna fiskolja. Den första noteringen om användningen av fiskolja kommer från 1775 i London. Då bankade man på högar av torsklever som låg på gatorna, och när oljan började sippra ut ur leverhögen samlade man upp detta - och mycket annat som låg på gatan. Denna vedervärdiga sörja påstods bota ledgångsreumatism - och gjorde det också. Men smaken fick så småningom tillverkningen att upphöra.

Någon gång i mitten av 1900-talet märkte man att eskimåer inte hade några hjärt- och kärlsjukdomar och föräldrar började mata sina barn med illasmakande torskleverolja. Men på grund av den höga halten av A och D-vitamin började man senare använda olja pressad ur själva fiskköttet. Någon gång under 1980-talet kunde man lägga oljan i kapslar för att undvika den råa smaken. Men eftersom folk började rapa fisksmak flera timmar efter intaget, trots kapslarna, upphörde konsumtionen ett tag. Det är orenheter och dåliga fettsyror som smakar illa. Därefter kom det en bättre renad fiskolja som inte smakade riktigt så illa och allt fler började använda fiskolja igen.

Vanlig fiskolja tillverkas genom att fiskköttet ångas eller kokas tills dess att oljan flyter upp till ytan och filtreras bort. Man började senare med vad som kallades "molekylär rening" vilket var ett framsteg då man fick bort det mesta av de illasmakande mättade fettsyrorna - och en del av allt PCB, DDT, dioxiner och kvicksilver, men långtifrån allt. Därefter började man med "fraktionerad destilleringsrening", en mycket avancerad reningsprocess, och nu började man närma sig en helt ren olja. Denna verkligt rena, farmaceutiskt tillverkade olja, genomgick ytterligare reningsfaser tills dess att alla gifter var borta. Man utgår dessutom inte från ett avkok av ångade fiskslamsor utan utvinner oljan på ett annat, mer skonsamt sätt då höga temperaturer förstör fiskolja.

Nu kallades oljan även koncentrerad eftersom man fått bort så mycket av andra icke önskade fettsyror. Kvar finns höga doser av omega 3-oljan med sina värdefulla långkedjiga fettsyror DHA och EPA, vilket är vad man är ute efter. Den innehåller hela 60 % av de värdefulla DHA och EPA fettsyrorna, vanlig fiskolja 5-20%. Denna olja är extremt lättflytande och stelnar inte ens i frysen - där den faktiskt kan förvaras för maximal stabilitet (ett bra test om man vill testa sin fiskolja, stelnar den i frysen innehåller den mättade fetter. Det säger dock inget om halten av gifter). Den fina oljan ger heller ingen fisksmak eller mag- och tarmbesvär och höga doser ger inga besvär.

1-2 kapslar av vanlig fiskolja räcker definitivt inte till om man vill påverka hälsotillståndet. Långtifrån! Möjligen kan placeboeffekten göra en del. Tar man mer brukar det uppstå problem med magen eller också blir man långsamt förgiftad då dessa gifter ackumuleras i kroppen. Man skall tänka på att fisk utgör havets avloppskanal. Allt som vi dumpar i havet hamnar där till slut. Och vi äter detta, antingen i form av fisk, eller som värst, dåligt renad fiskolja.
Nå, det var lite om vikten av kvalitén på fiskoljan. Men låt oss titta på vad den gör - och hur?

Hormonernas balans
Faktum är att det är inte oljan i sig som agerar på cellerna, organen eller som "smörjer hjärtat". Det är de långkedjiga fettsyrorna EPA och DHA som är byggstenar till en grupp mycket kraftfulla hormoner som kallas eikosanaoider (eiko- betyder tjugo på grekiska; dessa hormoner har tjugo kolatomer, därav namnet). Nästan ingen känner till dessa hormoner, men om man säger att en undergrupp till eikosanaoiderna kallas prostaglandiner så blir det kanske något klarare.

Eikosanaoider är hormonernas fantomer. De flammar upp, gör sitt jobb och förintas på bråkdelen av en sekund - i alla kroppens 60 triljarder celler. De kan inte spåras i blodströmmen såsom andra hormoner utan de tillverkas inne i cellerna vilket gjort dem mycket svårupptäckta. De styrs heller inte, såsom de övriga hormonerna, av hypofysen. 1982 års Nobelpris gick till två svenskar för utforskandet av eikosanaoidernas effekter.

Det finns "bra" och "dåliga" eikosanaoider - de är egentligen varandras motsatser, en slags yin och yang. De bra utvidgar kärlen och de dåliga drar ihop dem; de bra dämpar inflammationer och de dåliga framkallar dem; de bra ökar serotoninhalten i hjärnan och de dåliga minskar den, vilket kan påverka humöret. De ökar eller sänker blodtrycket; förbättrar eller försämrar insulinkänsligheten.

Med andra ord, det finns inte mycket de inte gör och de är kroppens kraftfullaste hormoner. Kan man påverka dem i rätt riktning påverkas hälsotillståndet radikalt. Många av våra kroniska sjukdomar orsakas av inflammationer; ökar man de goda eikosanaoiderna försvinner inflammationerna. 

Det gäller att upprätthålla en balans mellan goda och bra eikosanaoider, där de goda överväger. Om de dåliga försvann helt skulle t ex blodtrycket sjunka ner till golvet. Men med dagens kost överväger de dåliga.

Och nu kommer vi till det viktiga: med omega-3 fiskolja kan man snabbt justera denna balans. Dr Barry Sears som är fettforskare och har forskat och skrivit mycket om detta, kallar det att träda in i "The Zone". Här råder inga sjukdomar. Han definierar optimal hälsa som en dynamisk balans mellan goda och dåliga eikosanoider. Och omega-3 är det som styr balansen. Men han är mycket noga med att betona vikten av farmaceutiskt tillverkad fiskolja. 

EPA och DHA är de viktiga byggstenarna till kroppens kraftfullaste hormoner. Om man skall bygga ett stabilt tegelhus så går det inte att använda trasor och brädlappar som tegelstenar. Se bara på alla lerhus som rasar vid minsta jordbävning. Skall man bygga ett drömhus behövs ett bra grundmaterial.
Kortisol, som utlöses vid långvarig stress, är ett annat hormon som kan ställa till med stor oreda i "hjärnkontoret" om det blir för mycket. Hjäncellerna slås ut mycket snabbt när kroppen producerar för mycket kortisol. Det är då det låter: "Vad lade jag bilnycklarna?" och "Vad heter det nu igen...?" Reglering av insulin och tillräckliga doser omega-3 styr avhjälper detta.

Insulin
Tyvärr går det inte bara att ta fiskolja och fortsätta äta som "vanligt", dvs dagens husmanskost, med mycket snabba kolhydrater och lite protein. Och då stöter vi genast på två andra yin och yang hormoner: insulin och dess motsats: glukagon.
Insulin reglerar blodsockerhalten i blodet. Om vi får för mycket blodsocker i blodet kan celler och nerver skadas permanent (galna psykiatriker sprutade in höga doser insulin på patienter förr i tiden så att de hamnade i koma, för att sedan hälla en sockerlösning med tratt och slang direkt ner i magen). 

Insulin som utsöndras av bukspottskörteln får cellerna att öppna sig och släppa in överflödet av blodsocker som lagrar sig för framtida bruk. Men om man hela tiden stoppar i sig snabba kolhydrater som inte utnyttjas så går insulinet igång hela tiden och stoppar undan och stoppar undan... (som mättat fett dessutom). Resultatet blir fetma och välfärdssjukdomar. Insulin är det viktigaste hormonet när det gäller fettförbränning. Det styr alla funktioner som har att göra med fettförbränning och fettlagring.

Glukagon, insulinets motsats, slussar ut kolhydraterna från cellen innan de omvandlas till fett. Det reglerar alltså blodsockerhalten när så behövs men höjer även fettförbränningen. Detta sker genom en ökad frisättning av fettsyror från fettvävnaderna som skickas till cellerna för förbränning. Protein stimulerar dessutom utsöndringen av glukagon och således fettförbränningen.

Insulin i för stora doser har en förödande verkan på eikosanaoiderna och producerar i princip bara dåliga sådana medan glukagon producerar bra eikosanaoider.

Faktum är att insulin påverkar eikosanaoiderna kraftigare än omega-3, även om omega-3 mildrar effekten av insulinets verkningar. Men om man lever på smörgåsar, potatis, godis, läsk, socker, mjölmat och minimalt med protein (30 % av näringsintaget bör vara protein; räkna med 0,8-1,0 gram protein per kilo kroppsvikt) så hjälper ingen fiskolja i världen och kroniska sjukdomar väntar runt hörnet.

Dr Barry Sears har skrivit mycket om insulinets verkan på fettförbränningen och hälsan. Han menar att när man har korrekt balans mellan kolhydrater och protein samt tillför omega-3 av hög kvalitet i rätta doser så hamnar man i "The Zone". Man ställer in förbränningen korrekt, precis som en motor; fel blandning och motorn börjar ryka - eller skär. Fett saktar ner strömmen av kolhydraterna ut i blodet och därmed regleras insulinhalten.

Men om cellmembranen blivit för styva av mättat fett så fungerar inte cellernas insulinreceptorer som de skall och kroppen måste hela tiden producera mer insulin för att få ner blodsockerhalten - och den onda cirkeln är igång. Omega-3 gör cellmembranen smidiga och gör därmed receptorerna mer mottagliga.

En tredjedel av tallriken fylls med magert protein (fågel, fisk, magert kött, vilt eller sojaprotein, - ungefär som en handflata), resten (två tredjedelar av tallriken) långsamma kolhydrater i form av grönsaker (undantag: morötter och majs; ät dem separat i så fall) och en skvätt olivolja. Voila!
Hur nyttigt som helst. Du blir mätt och mår bra. Sears har även tagit fram en "bar" som är mättande och som håller insulinhalten i balans, samtidigt som han tagit fram en farmaceutiskt ren omega-3 olja med extremt hög kvalitet.
Det man bör tänka på när man tar fiskolja, eller fleromättat fett överhuvudtaget, är att man tar extra E-vitamin. Det skyddar oljan från att oxidera (härskna) i kroppen. Och det går åt ganska mycket E-vitamin om man tar mycket olja. 400-600 IE rekommenderas per dag. E-vitamin är ett fettlösligt vitamin med kraftig antioxidant verkan. C-vitamin har inte samma effekt (ej fettlösligt), men skyddar faktiskt E-vitamin från att förstöras, så ta dem tillsammans.

Linfröolja
"Men kan man inte ta linfröolja då!" utbrister till slut vegetarianerna. Jodå, fast man får ta så oerhört många kapslar att det motverkar effekten - på flera sätt. Linfröolja innehåller egentligen ingen färdig omega-3 olja. Oljan i linfrö (alfa-linolensyra, ALA) är en kortkedjig fettsyra och ett förstadium till omega-3 (linolensyra) som kräver lång bearbetning innan den omvandlas till rätt sorts fettsyror i kroppen (DHA och EPA). Den är dessutom instabil och härsknar väldigt lätt, varmed den blir giftig. Man behöver 30 gram ALA för att tillverka 1 gram EPA och 0,1 gram DHA - mot 2,5 gram fiskolja. En lång omväg och ingen vidare god investering. 

Linfröolja slår dessutom ut tillverkningen av alla eikosanaoider på en gång, både de dåliga och de bra. Det är som att slå ihjäl en mygga med en slägga. Det blir inte bara myggan som går sönder. 

Linfröolja är en biologisk motsvarighet till aspirin (vars enda verkningssätt är att det slår ut alla eikosanaoider). Är inte det bra då? Jodå, smärtan försvinner, men mycket annat också efter ett tag. Vi kallar det biverkningar - och de är inte få eller ofarliga (vad det gäller aspirin). Vi vet att detta är ett kontroversiellt uttalande men vi kan inte få det till annat än att fiskolja är det enda korrekta sätttet att få i sig tillräckligt med Omega-3. Linfröolja i stora mängder fungerar dock effektivt under ett kort tag, men inte i längden då dess höga halt av omega-6 (arakidonsyra) till slut befrämjar produktionern av dåliga eikosanaoider.



Nu är det mörk vintertid och många av oss känner julstressen komma krypande. Vinter och tidig vår är vanliga säsonger för utmattning. Solens frånvaro och låga D-vitaminnivåer kan vara bidragande faktorer. Utmattning kan också bero på den stress och belastning som vi utsätter våra kroppar för.

Det är viktigt att ha god hjärnhälsa när vi möter allt från stress och strålning till mängder med information och medier. Att ta hand om kroppen är viktigt, men det är också en god idé att ta lite extra hand om hjärnan. 

Att vara i tystnad och lugn, få god sömn och en kravlös stund av återhämtning är mycket viktigt för hjärnan. Det är också nödvändigt att äta rätt näringsämnen för en frisk och pigg hjärna. Sockerberoende kan tex bidra till obalanser i kroppen som kan ställa till det rejält.

Här kommer våra tips för att hålla hjärnan igång:

1. Minska ner på sockerintaget och välj långsamma kolhydrater. Om du behöver energi till hjärnan så är det bättre med en sked kokosolja. Kokosolja innehåller mellankedjiga fettsyror (kaprylsyra) som fungerar som energi till hjärnan. Om du har starkt sockersug så kan du testa med krom eller undersöka om du har överväxt av candida.

2. Kokosolja är fantastiskt på många vis. Det är antibiotiskt, motverkar svamp och mikrober, hjälper hjärnan och är ett mättat fett som inte kan härskna. Du kan använda kokosolja till bakning, stekning, för att smörja in kroppen och som solskyddsmedel

3. Hjärnan är, liksom resten av kroppen, beroende av aminosyror. Aminosyran tyrosin behövs för hjärnans funktioner. Ett enkelt sätt för att få i sig alla aminosyror är genom att ta aminosyrakomplex.

4. Omega 3 är viktigt för hjärnan och kan hjälpa vid koncentrationssvårigheter och inflammoriska processer. Välj en riktigt potent omega 3 som har producerats och förvarats på bästa sätt.

5. Testa gärna Bättre Hälsa FOCUS Brain Boost, ett kosttillskott som är anpassad för att ge hjärnan de näringsämnen som den behöver. Nerver som utgår från hjärnan, behöver näringsämnen för optimal funktion. FOCUS Brain Boost innehåller Astaxantin, Acetyl-l-karnitin, gurkmeja, liponsyra (ALA), fosfatidylserin, extrakt från grönt té, l-teanin, E-vitamin och B12.


1. Barn behöver näringsrik mat
När man pratar om barnmat så tänker många av oss automatiskt på burkmat, vilket är lite tokigt. En barnmatsburk kan absolut vara ett alternativ på resan eller utflykten, men generellt så är det bättre med hemmalagad mat. Det som kan påpekas med barnmatsburkar är att de ofta består av merparten kolhydrater, dvs största delen av burken är vatten och ris eller potatis. Barnmatsklämmisar är nästintill uteslutande baserade på frukt, istället för grönsaker och bär.

Det är viktigt att tänka på att mat på burk kan ha producerats för flera månader sedan, vilket påverkar matens näringsstatus. Utöver detta så är det mycket diskussion om bla: kadmium i barnmat och hur det påverkar barnen. Kadmium är en tungmetall som lätt tas upp i barnets tarm och som finns i många av dagens grödor pga användning av rötslam på åkermarker.

Att göra sin egen barnmat är väldigt enkelt och oftast kan barn äta samma mat som vi vuxna äter. Det du bör tänka på är att undvika salt och nitratrik mat till de minsta. Använd gärna skonsamma tillagningsmetoder, såsom ångkokning, blanchering eller mixa grödor råa. Du kan även göra egna klämmisar med extra fokus på grönsaker och bär. Ett alternativ är att mixa morot, palsternacka och blåbär tillsammans med lite kokosolja eller kokosgrädde. För lite större barn, kan det passa bra med en mellanmålssmoothie med greens och nyponpulver.

2. Barn behöver tugga maten och äta i lugn och ro
Stressa aldrig när ni äter. Ät långsamt, sitt alltid ner när ni äter och lär barnen att tugga maten nog. Den gamla regeln med att tugga 20 gånger är fantastisk för matsmältningen. Lite större barn som har problem med matsmältningen eller som har problem med förstoppning kan testa matsmältningsenzymer.

3. Barn behöver leva giftfritt
Köp gärna ekologiska råvaror, som är fria från kemikalier. Laga så mycket som möjligt från grunden och undvik att köpa allt för mycket hel- och halvfabrikat. Undvik natriumglutamat (vid överaktivitet) och citronsyra (vid astma/allergi). Byt bort socker och sötningsmedel och söta istället med färska eller frysta/tinade bär och grönsaker.

Tänk på att det finns kemikalier i allt från golv och tak, till kläder och hudvårdsprodukter. Ett tips är att byta ut så mycket som möjligt till ekologiska alternativ, och helst de saker som är nära huden som underkläder, pyjamas, sänglakan, kudde, tvättmedel, sköljmedel och hudvårdsprodukter samt de saker som ni spejar i luften såsom hushållsprodukter.

4. Barn behöver äta mindre socker
Om du märker att ditt barn reagerar starkt på socker eller sockerrika produkter, så ta gärna bort så mycket du kan av det söta. Vårt belöningssystem är olika och de som har ett system som lätt triggas av socker, tål sällan sött godis och söta bakverk eller andra triggers som kan skapa beroenden.

Tänk gärna efter hur du själv ser på mat och bakverk. Använder du dessa saker för att fira, som tröst, när du är stressad, nervös eller glad? De flesta av oss använder mat på ett eller flera sätt som inte är sunda. För att hjälpa ditt barn, så behöver du identifiera din egen syn på belöning och välja bort det. Istället för belöning med mat och godis, så kan ni göra roliga saker tillsammans, göra något gott för en medmänniska eller fira med kramar.

Om ni absolut vill ha något speciellt till helgen, så kan ni göra egna raw food-bollar eller raw food-kakor. Det finns även ekologiskt godis att köpa, och flera av dessa är endast baserade på grönsaker, frukt och bär. Ett annat tips är att göra egen rawfood-glass genom att mixa frysta bananer, fryst avocado, frysta bär och några skedar kokosolja eller kokosgrädde. Smaksätt med kryddor och/eller carob, så har ni en jättegod och hälsosammare glass. Många barn gillar även smoothies som ett alternativ till söta saker. Fyll er smoothie med massor med bär, greens och carob, så har ni en härlig och god dessertsmoothie.

5. Barn behöver extra näring.
Ofta sägs det att ett barn får allt de behöver via maten, vilket inte stämmer. För att få riktigt bra näring, så behöver ett barn äta helt ekologisk mat, baserad på riktigt bra råvaror, som är skonsamt upphettade och tillagade från grunden. Och idag ser det sällan så ut.

Idag får djuren sällan äta det de är avsedda att äta och istället används kraftfoder av alla olika slag. Fisk behöver äta alger och småfisk och kor behöver beta gräs. Om de istället får kraftfoder så minskar mängden av omega 3 i köttet avsevärt. Fisk som odlas har dessutom sällan D-vitamin i den grad som är önskvärt o.s.v. Samma problem finns bland grönsaker och bär. Idag odlas det mesta i gödseltråg, och inte alls i den mineralrika mark som krävs för växternas näringstäthet. Allt detta bidrar till att det numera är svårt att få i sig det man behöver, särskilt när vi behöver extra mycket näring pga. stress, strålning, kemikalier och annat som bryter ner kroppen.

Bra kosttillskott för ett barn kan vara en bred multivitaminmineral, en riktigt bra omega 3, probiotika och relativt hög dos D-vitamin. Doser på dessa är svårt att säga då det beror på barnets vikt, längd och halveringstid. Genrellt så brukar en halv vuxendos passa bra för ett lite större barn. 

6. Barn behöver rörelse och lugn och ro
Ett barn föds med spring i benen, och i dagens samhälle är det mycket upp till oss föräldrar om lekfullheten uppmuntras eller inte. Fråga vad barnet gillar att göra, och låt dem testa olika aktiveter.

Låt även barnet får chans att vila. Om han/hon är stressat och har svårt att slappna av är det väl värt att testa magnesiumspray framåt kvällskanten.

7. Barn behöver strålningsfritt
Stäng av mobilerna och trådlösa nätverk, eller finn bra strålningsblockerare som minskar eller omvandlar strålningen. Inget barn (och inte vi vuxna heller) mår bra av strålning och även om det inte ger konkreta symtom så kan det mycket väl vara droppen som får bägaren att rinna över hos ett barn som är belastat från olika håll.

8. Barn behöver bygga sitt immunförsvar
Barnsjukdomar är viktiga för att bygga upp ett barns immunförsvar och avsett om man vill vaccinera sitt barn eller inte, så är det viktigt att de får vara sjuka när kroppen behöver. En viktig del i ett fungerande immunförsvar är att undvika att medicinera bort feber och andra krämpor för att minska på barnets sjukdagar. Visst ska du söka läkarvård om barnet blir väldigt dåligt, men om så inte är fallet så är näring, sömn och lugn och ro en bättre lämpad medicin. Tänk på att kroppen hela tiden jobbar för att bygga upp immunförsvaret och genom att låta det träna, så kommer barnet få ett bra försvar i resten av sitt liv. 

Om ditt barn av någon anledning skulle behöver antibiotika, så är det viktigt att komplettera med probiotika direkt efter avslutad läkemedelskur. Tänk på att probiotika skall vara potent och med många bra stammar. T.ex. Complete Probio. Om barnet har svårt att svälja hela kapslar, så går det bra att öppna upp kapseln och röra ner pulvret i ett glas färskpressad juice.



Det här är en kontroversiell artikel, men så har vi även matats med felaktig information. Fett har varit den stora boven i flera decennier.

Möjligtvis skulle man kunna tänka sig en aning enkelomättad olivolja, när det relativt nyligen visade sig att Medelhavsdieten var gynnsam för hjärta och kärl. Men det tog emot att erkänna. När så LCHF tog fart så var det många förespråkare som hamnade i kylan. Fett och kött var väl det värsta man kunde tänka sig.

Men sedan visade det sig att kokosfett var ett nyttigt mättat fett. Och nu visar det sig att mättat fett i form av smör är något av det nyttigaste fett man kan äta. Smör är inte bara en gulfärgad fettklump, det finns mycket viktiga näringsämnen där, varav flera har potenta biologiska effekter.

Men, kanske vi snabbt bör tillägga, det får inte vara vilket smör som helst, det måste vara smör från gräsätande kor. Inte från kor som äter soja- och havrepellets och som inte ens får gå ut och beta på sommaren.

Smör är en huvudkälla till viktiga näringsämnen för hjärta och kärl. Faktum är att näringen i feta mjölkprodukter har kopplats till reducerad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. (1) Ja, vi hör hur det låter, tvärtom vad som predikats i decennier. Smörfett eller mjölkfett är mycket komplext. Det innehåller omkring 400 olika fettsyror och en hög dos av fettlösliga vitaminer.

Det inkluderar fettsyran CLA (konjugerad linolsyra). Det är ett känt fettförbrännande kosttillskott, och flera studier visar att det har en kraftfull effekt på hälsan. Fett bränner fett. Smör från gräsätande kor innehåller fem gånger mer CLA än smör från kor som till största delen äter kraftfoder. Smör från gräsätande kor innehåller också mycket mer omega-3 samt vitamin K2, jämfört med kor som lever på pellets.

Smör ansågs vara ohälsosamt då det innehåller mättat fett. Mättat fett har korta molekylkedjor till skillnad från de fleromättade längre molekylkedjorna. Det får alltså plats mer mättat fett i cellerna vilket gör dem kompaktare, hårdare och inte så elastiska.

Men faran och myten med mättat fett har avfärdats de senaste åren. (2) Det började på 1950-talet. Några läkare slogs om vilket som var farligast, kolhydrater eller fett. Fettligan vann och som resultat började folk äta mer raffinerat socker, raffinerade kolhydrater och processad mat som fylldes med billig matolja, alltså omega-6 olja från majs och soja. Vår berömda kosttallrik fylldes med kolhydrater. Fett syntes knappt och i sådana fall i form av ”nyttigt fett” såsom matolja eller trans-margarin. Omega-6 är inflammationshöjande och som resultat av allt detta blev folk allt fetare och fick fler och fler sjukdomar, i synnerhet hjärt och kärlsjukdomar.

Två stora granskande studier (Meta-analyser) publicerade ganska nyligen, en 2010 och den andra 2014. Båda inkluderade hundratusentals människor. Dessa studier visade klart att det inte fanns något samband mellan konsumtion av mättat fett och hjärtsjukdomar. Studierna visade faktiskt att folk som åt smör från gräsätande kor hade lägre risk för hjärt- och kärlsjukdomar. (3)

Relationen mellan konsumtion av helfeta mjölkprodukter och hjärtsjukdomar verkar bero på i vilket land studien är utförd. I länder där kor får beta fritt och i stort sett får gräs året runt så hade människor som åt mest smör lägre risk för hjärtsjukdomar. En imponerande studie om detta publicerades i American Journal of Clinical Nutrition, år 2010. (4) Studien jämförde nivån av CLA hos 1813 ej fatala hjärtattacker med 1813 personer som ej fått hjärtattack. Resultaten var anmärkningsvärda. De som åt mycket feta mjölkprodukter hade lägre risk för hjärtattack. De som åt mest hade 49 procent lägre risk för att få en hjärtattack än de som åt minst. Studien var en kontrollstudie och den bevisar inte orsakssammanhangen, dvs. den visar bara på fakta men kan inte bevisa att mjölkfett orsakade reduktionen. Men det visar dock att smör inte är så farligt som utmålats.

En annan studie från Australien visade dock att folk som åt mest helfeta mjölkprodukter hade 60 procent lägre risk för hjärtsjukdomar än de som åt minst. (5)

Flera andra studier i Europa visar att där kor får beta gräs så minskar risken för hjärtattacker och stroke. (6) Även en svensk studie bekräftar detta. (7)

Alla forskare är försiktiga med sina slutsatser och kräver fler studier för att fastställa resultaten, men klart är att smör inte är boven i dramat.

Men var får man tag i smör från gräsätande kor? Man tror ju att alla kor äter gräs, men så är inte fallet. Många får istället proteinrik pellets, kraftfoder, i form av korn, havre, vete och soja. Anledningen är inte att det inte finns gräs eller hö, utan för att de skall kunna producera mer mjölk. Men kornas mage är ju inte anpassad till denna slags föda. 

I USA får korna oftast kraftfoder och där säljer man ”grass fed” smör och kött. I Europa är det bättre, men inte bra. Vi har inte uppmärksammat detta så mycket så det är svårt att veta om korna får gräs eller inte. Irland är nog det enda land där så gott som alla kor får gräs nästan året runt. Det finns även bönder i Sverige som säljer smör på nätet, även opastöriserat. Men det är fortfarande inte klart om korna lever på gräs. Man får börja ställa krav så kommer det snart ut i handeln. Det man kan göra nu är att välja krav-märkt eller ekologiskt smör. Korna har mer tillgång till färskt gräs på sommaren så det kan också vara en idé att köpa på sig under sensommaren för att sedan frysa in det och använda det under vintern.

I Frankrike finns det speciella affärer man kan köpa smör. Det finns smör som är orangefärgat av allt betakaroten från de gräsätande korna.

Vi har ju nyligen hört en del varningsrop vad det gäller mjölk, vilket oftast förknippas med fettet i mjölken. Men det är nog snarare så att det är kaseinet, mjölkproteinet, som är skurken där. Kasein gör man ytterst starkt lim med och det kanske inte är så bra för tarmväggarna som skall suga upp näringen från maten.

OBS! Till slut bör vi tillägga, att om du skall börja öka upp ditt smörintag så skall du inte äta snabba kolhydrater, bröd, potatis, pasta ris etc och socker samtidigt, för då styr levern och insulinet upp det som fettreserv och du går upp i vikt. Denna artikel är alltså ingen ursäkt att äta mer av smöriga kakor! Och stek inte smöret för hårt så det blir brunt, för då oxideras det och oxiderat fett är bland det värsta du kan få i dig.


(1) http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20372173

http://ajcn.nutrition.org/content/92/1/34

(2) http://ecowatch.com/2015/01/29/high-fat-foods-healthy-for-you/

(3) http://annals.org/article.aspx?articleid=1846638

http://ajcn.nutrition.org/content/early/2010/01/13/ajcn.2009.27725.abstract

(4) http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20463040

(5) http://www.nature.com/ejcn/journal/v64/n6/abs/ejcn201045a.html

(6) http://www.nature.com/ejcn/journal/v60/n2/full/1602307a.html

(7) http://nutritionj.biomedcentral.com/articles/10.1186/1475-2891-8-21



Inflammation är en av våra vanligaste sjukdomstillstånd och handlar om flera olika saker. Först och främst behöver du se över vad du äter. Socker, vete, stora mängder rött kött, helfabrikat och stekt mat etc innehåller få näringsämnen, små mängder omega-3 och påverkar dina inflammationsvärden negativt. 
Vi behöver istället äta gott om ekologiska, färska grönsaker, ekologiska eller egenplockade bär, gräskött (kött från djur som fått beta gräs) och ekologisk fisk. Vi behöver byta bort läsk, kaffe och alkohol mot rent vatten, näringsrika smoothies eller juicer och produkter med bra probiotisk effekt som tex kombucha.

En annan viktig aspekt är hur du lever ditt liv. Stress, dålig sömn, hård träning och inre oro är nedbrytande för en frisk kropp. Varje gång du stressar eller påfrestar kroppen på andra mindre bra sätt, så behöver binjurarna frisätta kortisol för att hjälpa kroppen med det stresstillstånd som uppstår. När stress blir ett dagligt faktum, så blir binjurarna trötta och de signaler som skickas från hypothalamys via hypofysen till binjurarna fungerar inte längre. Resultatet blir att kortisolproduktionen inte längre fungerar och utbrändheten är ett faktum. Då en av kortisolets viktigaste uppgifter är att hålla nere inflammation, så innebär låg kortisolproduktion även att vi inte längre kan hålla nere inflammatoriska processer på ett effektivt sätt. I detta läge uppstår ofta inflammationer i allt från leder, muskler, i tarmen och i hjärnan.

När vår egen kortisolproduktion inte längre lyckas hålla inflammationer i schack, så erbjuds vi oftast kortison (ett läkemedel som är förstadie till kortisol) för att motverka inflammationerna. Vi tillför alltså kortisol utifrån för att vi inte klarar av att producera den mängd som behövs. Vid akut inflammation kan det absolut vara ett alternativ, men problemet är inte brist på kortison, utan att våra binjurar inte klarar att korrigera detta på ett kroppseget sätt pga utbrändhet.

Vi behöver således leva ett stressfritt och lugnt liv för att vår kortisolproduktion ska fungera optimalt. Kortisolets uppgift är, förutom att hålla nere inflammation, även att kontrollera tarmens rörelser, väcka oss på morgonen och göra oss pigga och motverka stress. Utan kortisol i rätt mängd, börjar magen att krångla, både då stress ger minskad frisättning av magsyra och pepsin (det enzym som bryter ner proteiner i magsäcken), men också för att vi äter snabbare, glömmer bort att sitta ner och tugga ordentligt samt att vi har för lite kortisol för fungerande tarmrörelser.

Det tredje är att du behöver vila kroppen. Att träna är bra men vila är minst lika viktigt. Varje gång du sliter på kroppen så behövs kortisol för att motverka och näringsämnen för att reparera. Om det inte finns rätt näringsämnen och kortisol, så kommer träningen att slita mer än den gör nytta.

Det finns en hel del näringsämnen som motverkar inflammationer och hanterar fria radikaler.

Sist men inte minst... du har väl inte missat att Bättre Hälsa har ett nytt test där du kan mäta kroppens grad av inflammation.   Zone Labs Cellular Inflammation Test Kit mäter kroppens inflammationstillstånd och förhållande mellan omega 6 och omega 3. Förhöjda nivåer av cellulär inflammation är en av de vanligaste underliggande orsaker till varför vi går upp i vikt, att vi utvecklar kroniska sjukdomar och att vi åldras i snabbare takt.

Läs mer om Bättre Hälsas inflammationstest, Zone Labs Cellular inflammation Test Kit


Tysta eller låggradiga inflammationer är ett begrepp som vi börjar höra talas om alltmer. Redan i slutet på 90-talet skrev vi om inflammationer som underliggande till en stor mängd sjukdomstillstånd. Här är en uppdaterad Vitala Nyheter som förklarar vad det är, men inte bara det, vi presenterar dessutom en lösning på problemet – utan biverkningar.

Först kanske vi skall klara upp skillnaden mellan infektion och inflammation, de brukar ofta blandas ihop. En infektion orsakas av bakterier, virus eller svamp som kommer in i kroppen och förökar sig. Det kan ge olika symtom såsom feber och försämrat allmäntillstånd med smärta/värk i det infekterade området, såsom förkylning, halsfluss, lunginflammation och blodförgiftning. 

Inflammation är kroppens försvar mot infektioner, men kan också framkallas av en skada, stukad fot t.ex. Men det finns två slags inflammationer. Den första och vanligaste resulterar i smärta, hudrodnad, ökad temperatur (blodtillströmning) och svullnad (ökad vätskeansamling) samt nedsatt funktion av kroppsdelen.

Ordet inflammation kommer från latin och betyder ”att stå i brand”. Smärtan orsakas av att olika kemiska substanser från döda celler och vita blodkroppar retar nerver som skickar smärtsignaler till hjärnan för att varna oss för att fara pågår och inte fortsätta med det vi gör. Om man då tar smärtstillande eller antiinflammatoriska medel märker man inte det och skadan kan förvärras och förlängas. Ibland kan det dock vara nödvändigt, men inte under längre tid. När skadan är läkt skall inflammationen upphöra.

När kroppens normala försvar inte klarar av att hantera ett angrepp uppstår en inflammation. Blodflödet ökar till området och drar till sig immunförsvarsceller, vita blodkroppar som nu kan genomtränga blodkärlen. Om man kallade detta en skrikande inflammation så skulle de tysta eller låggradiga inflammationerna vara inflammationer som inte är smärtsamma eller märkbara men desto skadligare därför att de är så lömska, och som utvecklas under så lång tid, månader eller år, kroniska med andra ord. Och som, om de inte hejdas, kan förutom ett försvagat immunförsvar resultera i hjärt- och kärlsjukdomar, artros, ledgångsreumatism, allergier, astma, åderförkalkning, Alzheimers, astma, cancer, diabetes och en mängd andra sjukdomstillstånd.

Depression
Man tror också att en hel del psykiska besvär beror på tysta inflammationer, såsom depressioner. En stor Harvard-studie kopplar ihop depression med inflammationsframkallande mat som socker, vitt mjöl och margarin. De kvinnor som åt mycket av detta löpte upp till 41 procent högre risk att drabbas av depression. (1)

Fetma
Fetma gör så att kroppens fettceller hamnar i ett slags stressliknande tillstånd som i sin tur aktiverar immunsystemet. Det skapar en ond cirkel av tilltagande kronisk inflammation i kroppens blodkärl, vilket leder till att artärerna blir för trånga. Vad man kallar åderförkalkning uppstår, något som kraftigt ökar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom hos den här typen av kraftigt överviktiga personer.

Vi skall först se lite mer på vad en ”skrikande” inflammation är. Den kliniska definitionen på inflammation är ”kroppens försvar mot skadevållande faktorer”. Syftet är att hitta och eliminera skadade vävnader så att kroppen kan läka. Om man fått en sticka i fingret som man inte får bort så vet man vad det är – och hur det känns. Det ömmar och blir rött och svullet.  Det är kroppens första försvar mot infektioner som orsakas av bakterier, virus, svamp eller andra sjukdomsalstrande organismer och är en livsviktig funktion. I samma ögonblick som dessa farliga mikroorganismer kommer innanför huden samlar immunförsvaret ihop kavalleriet, infanteriet och marinkåren för en massiv attack mot inkräktarna. Och nu handlar det inte bara om ”intelligenta missiler”, utan bredsidor som ödelägger både fienden och frisk vävnad runt om. När ödeläggelsen är klar slutar attacken, trupperna återkallas och läkningen påbörjas. En akut inflammation är oftast inte så lång, några dagar, ett par veckor max.

Men då och då inträffar det att attackerna inte upphör; det kan också vara genetiskt betingat, inte sällan orsakas det av rökning, högt blodtryck, luftföroreningar och felaktig kost. Det kan till exempel vara ytterst små sprickor i blodkärlen som utlöser dessa. Då övergår inflammationen till ett kroniskt tillstånd – en tyst inflammation. Man kan också kalla det en dold, pyrande eller låggradig inflammation. Den syns och känns helt enkelt inte, det är därför den är så lömsk. Det finns oftast ingen egentlig skada att ta hand om. Kroppens immunförsvar attackerar frisk vävnad. Vid reumatism till exempel så förstörs de friska lederna av det egna immunförsvaret. Man kan säga att immunförsvaret gått i baklås. När det utvecklar sig till sjukdomar kallar man det autoimmuna sjukdomar, såsom Chrons sjukdom och muskelsjukdomen MS.

För att förstå vad det handlar om skall vi titta vidare på hur de inflammatoriska processerna fungerar. Det är nämligen en mängd processer som sätter igång när stickan tränger igenom huden och för med sig bakterier. Speciella vaktpostceller över hela kroppen varnar immunsystemet för närvaron av bakterier som passerat deras station. Vissa av dessa celler, mastceller, frigör histamin som gör kapillärerna genomträngbara. Det gör att en mindre mängd plasma tränger ut vilket hindrar de invaderande bakterierna och gör det lättare för de andra immunförsvararna att komma fram. Andra celler, makrofagerna, börjar en omedelbar motattack och frigör en kemikalie vid namn cytokin som bl.a. signalerar om förstärkning. Nu kommer en våg av immunceller som ödelägger allt som kommer i deras väg, mikroorganismer och skadad vävnad, såväl som frisk vävnad, om det fortsätter under längre tid. Det mest effektiva sättet som immuncellerna förstör mikroorganismer på är genom att spraya ner dem med fria syreradikaler. De förstör allt i sin väg (rost som förstör järn är en syreattack) – i synnerhet cellernas DNA. Men om nerver, leder och kärlväggar råkar ut för angreppet under en längre tid (tysta inflammationer) kan allvarliga sjukdomar uppstå. Antioxidanta (”rostskyddsmedel”) motverkar då effekten av fria radikaler.

Inflammation är en mycket effektiv överlevnadsmekanism som hållit människosläktet vid liv under alla miljoner år. Men vapnet kan också riktas mot människan själv.

Man har visserligen känt till inflammationer och dess verkningar under lång tid inom medicinen. Reumatism som inflammation har varit känt sedan början av 1800-talet. Men nu kommer nya rön fram som visar att den destruktiva inflammationsprocessen kan t.ex. få vävnaden runt kolesterolavlagringar i blodkärlen att spricka och släppa loss proppar vilket kan orsaka stroke och hjärtattack. Det kan även orsaka abnorm cellbildning vilket kan leda till cancer; det kan förstöra nerver i hjärnan vilket leder till Alzheimer och det kan också förstöra insulinceller vilket leder till diabetes.

Mediciner stoppar inte tysta inflammationer
Om det nu är så, vilket man börjar tro, så skulle det i princip räcka med en enda grundbehandling för alla dessa degenerativa sjukdomar. Läkemedelsbolagen satsar därför enorma pengar på att hitta mediciner för detta. Visserligen finns det redan en uppsjö med antiinflammatoriska medel, varav aspirin är den mest kända, och NSAID-preparaten de senaste. Antiinflammatoriska medel kan visserligen vara effektiva i att stoppa en tillfällig akut inflammation, men biverkningarna gör dem till farliga substanser, inte sällan livsfarliga, vid längre tids användning. Ett par av dem orsakade faktiskt fler dödsfall under en period i USA än vad AIDS gjorde. På grund av patenträttigheterna så inriktar sig läkemedelsbolagen på komplicerade kemikaliska faktorer, vilket är en klar omväg.

Orsaker
Tysta inflammationer orsakas i första hand av obalans av vissa fettsyror i blodet. Denna obalans resulterar i skapandet av dåliga eikosanaoider vilken handlar om fettsyror (mer om detta i kommande Vitala Nyheter). Eikosanaoider är mycket kraftfulla hormoner som flammar upp och förstörs i varje cell i kroppen i ett enda ögonblick. De styr allt från blodplättsformande till hjärnfunktion. På samma sätt som det finns ”bra” och ”dåliga” former av kolesterol (LDL och HDL) så finns det ”bra” och ”dåliga” eikosanaoider som i första hand påverkas av insulinhalten i kroppen. Överflödigt insulin skapar dåliga” eikosanaoider. Trots att en svensk forskare fick nobelpriset på 1980-talet för upptäckten av eikosanaoider så har vi knappt hört talas om dem.

Dessa ”bra” och ”dåliga” eikosanaoider är egentligen varandras motsatser, en slags yin och yang. De bra utvidgar kärlen och de dåliga drar ihop dem; de bra dämpar inflammationer och de dåliga framkallar dem (bra ibland); de bra ökar serotoninhalten i hjärnan och de dåliga minskar den. De ökar eller sänker blodtrycket; förbättrar eller försämrar insulinkänsligheten, m.m.

Med andra ord, det finns inte mycket de inte gör och de är kroppens kraftfullaste hormoner. Kan man påverka dem i rätt riktning påverkas hälsotillståndet radikalt.  Ökar man mängden goda eikosanaoider upphör de tysta inflammationerna. Det gäller alltså att upprätthålla en balans mellan goda och bra eikosanaoider, där de goda överväger. Om de dåliga försvann helt skulle t ex blodtrycket sjunka ner till golvet. Men med dagens moderna kost och livsföring överväger de dåliga.

Om man kontrollerar denna balans så kontrollerar man tysta inflammationer och således utvecklingen eller chanserna att utveckla sjukdomar som det finns liten möjlighet inom sjukvården att bota, förutom en bra kosthållning.

Maten vi äter påverkar nämligen denna balans mer är något annat. Mättat, fleromättat och transfetter (härdat fett, typ margarin) framkallar dåliga eikosanaoider, medan enkelomättade fetter, och i synnerhet omega-3 från fisk ger bra eikosanaoider. Sedan har vi socker som ökar insulinhalten vilket ger extra mycket dåliga eikosanaoider.

Lösningen
Därmed har vi också lösningen på problemet: bra mat och kosttillskott. När det gäller obalansen av fettsyror bör man ta ett tillskott av omega-3 varje dag, när det gäller insulinhalten bör man minska ner socker och de snabba kolhydraterna och när det gäller överskott av de fria syreradikalerna bör man ta antioxidanta. Det finns naturligtvis mycket mer att säga om detta, men detta är grundläggande.

Undvik processade livsmedel, mejeriprodukter, vete och socker. I synnerhet mjölkpulver som finns i billig glass och andra livsmedel. Även förtjockningsmedlet karragen (slembildande alg) som finns i livsmedel och 36-procentig grädde, det ger även symtom liknande glutenreaktioner. Undvik även produkter som margarin, solrosolja och majsolja då de har höga halter omega-6.

Inflammationshejdande är kryddor som gurkmeja, ingefära, vitlök, chili, svartpeppar, kryddnejlika, kött från gräsätande djur samt grönsaker, bär, fisk, nötter, frön, surkörsbär, avokado och olivolja. Omega-3 i synnerhet. Boswellia och nypon är kraftigt inflammationsdämpande.

Dieter
Det finns och har funnits en hel del mer eller mindre udda dieter som är avsedda att hantera dessa saker, LCHF, Paleo och alltid någon som hittar på en ny revolutionerande diet med sin nästa bok. Det kommer säkert fler, vi behöver inte vara oroliga. Det är många som skall publicera sin nya hälso- och kokbok.

Den som började denna våg av dieter var Atkins som propagerade för fett och protein och att skippa kolhydraterna. Atkins använde för mycket mättat fett och senare undersökningar visade att det var få som kunde följa den. De gick upp i vikt efter ett tag. Atkins var renodlad viktminskning. Därefter kom dr Barry Sears med Zone-dieten som vi tycker är mest tilltalande och enkel att följa.

Till skillnad från Atkins-dieten och liknande så är Zone-dieten ägnad åt att i första hand hantera de tysta inflammationerna i kroppen. I och med att övervikt är en stor anledning till tysta inflammationer, så utvecklade Barry Sears ”40-30-30-dieten”, där 40 % av kaloriintaget (ej viktintaget) kommer från kolhydrater, 30 % från protein och 30 % från fettsyror (främst omega-3 och en aning omega-9). Då uppnår man en mycket bra balans mellan bra och dåliga eikosanaoider. Till skillnad från Atkins och de mer extrema dieterna så äter man här en mer balanserad kost där omega-3 är avgörande, och vars syfte inte i första hand är bantning, utan i första hand att släcka de tysta inflammationerna. Då hamnar man automatiskt i en inflammationsfri ”Zon” och går automatiskt ner i vikt. Det är därför man mår så bra på Zone-dieten, till skillnad från Atkins och liknande dieter med sin höga halt av mättade fetter som faktiskt på sikt kan orsaka obalans mellan fettsyrorna och riskerar således att framkalla tysta inflammationer. Det gäller att hålla en bra balans mellan omega-3 (inflammationsdämpande) och omega-6 (inflammationsframkallande). Som det är idag är förhållande 1 till 15 och det är verkligen illa. Det borde vara 1-2 eller i alla fall 1-4.

Tester för inflammation
Barry Sears har även utvecklat ett test som mäter balansen mellan fettsyrorna omega-6 och omega-3, och därmed potentiella inflammationer. Sears var ursprungligen fettforskare och insåg tidigt vikten av balans mellan fettsyror. Han har också utvecklat en mycket speciell fiskolja, molekylärt renad med mycket hög halt av EPA/DHA, samt en polyfenol-produkt med högt ORAC-värde (mäter effektiviteten av antioxidanta).

Inom sjukvården mäter man ofta inflammationer på olika sätt; ett med hjälp av sänkan, de röda blodkropparna klumpar sig vid inflammation och man mäter hur fort de sjunker i ett provrör på en timma. Man kan också mäta vad som kallas C-reaktivt protein (CRP). Vid inflammationer bildas ett så kallat akutfasprotein i levern som backar upp immunförsvaret. CRP bör stämma överens med sänkan, och används alltmer inom sjukvården för ett svar. Man kan också mäta hemaglobinhalten, den proteinmolekyl som transporterar syre till vävnaderna, den mäter anemi, blodbrist, och en anledning kan vara inflammation. Järn, som används som beståndsdel i hemaglobin, vars brist kan orsakas av inflammation kan också mätas.

Och till slut: ett gott skratt förlänger livet.

Refrerenser:
  1. (1) https://www.svd.se/inflammationsdrivande-mat-kopplas-till-depression


Varför sitter 80 procent av immunförsvaret i tarmen – och varför har vi blindtarmen?
Det var redan i slutet på 1950-talet man kom underfund med att 80 procent av immunförsvaret sitter i tarmen. Det var en norsk immunologiprofessor som publicerade en vetenskaplig rapport som bekräftade att immunförsvaret till största delen sitter där.

Läkare hade sedan upptäckt att vissa av de patienter som man gav antibiotika efter operation lättare kunde få infektioner, medan de som inte fick antibiotika hade inga infektioner. Märkligt kan tyckas, men vad som hänt var att antibiotikan slagit ut tarmfloran, och därmed immunförsvaret.

Fast det skulle dröja mycket länge än innan detta vann gehör. Idag forskar man dock mycket om tarmfloran och immunförsvaret. Egentligen heter det immunsystemet, för det är ett helt system (gastrointestinala ekossystemet) som skyddar oss mot inkräktare och sjukdomar. Men det kan också framkalla sjukdomar och främja inkräktare och skadliga bakterier om vi inte sköter det. Överdriven hygien, snabbmat och för lite grönsaker och fermenterade produkter samt snabba kolhydrater bidrar till ett sjukt tarm- och immunsystem – och kommande ohälsa.

I kroppen finns en meter tjocktarm och upp till nio meter tunntarm och i den miljön frodas tarmfloran. Tarmfloran utgörs helt enkelt av bakterier, svampar och andra mikroorganismer som finns naturligt i tarmen, men även utanför, på huden, i lungorna, ögonen och i munhålan. En vuxen människa kan ha från ett ända upp till två kilo bakterier i tarmen. Kroppen har tio gånger mer bakterier än antal celler i kroppen. Floran kan uppgå till över 1000 arter, normalt är kanske 500 arter, och har minst 40 miljoner gener som kodar för otroligt komplexa funktioner. Faktum är att tarmfloran räknas som kroppens största enskilda organ. (1) Och man bör betrakta dem som sina vänner – och behandla dem därefter. Vi lever i symbios. Vi bjuder bakteriefloran på ”mat och husrum” medan de göra nytta med en stor mängd funktioner, varav vi bara vet om en del av dem. Detta är den nya ”hjärnforskningen”. Forskare kallar även tarmsystemet för den ”andra hjärnan”.

Blindtarmen
Om man slår ut större delen, eller alla bakterier, då ligger man risigt till, för det öppnar upp för inkräktare. Men naturen är fiffig. Vi har ett litet bihang som man inte vetat vad det är till, nämligen blindtarmen (då den inte leder någon vart) och som gäckat vetenskapen i alla år. Fram till nu. Man tror nämligen nu att blindtarmen är en bakteriereserv om tarmfloran skulle försvinna helt. Det kan vara bra att veta för de som opererat bort blindtarmen. Oftast får man stark antibiotika vid operationer som slår ut tarmfloran. Och då har man ingen bakteriereserv. Så det gäller att fylla på med tarmbakterier i form av kosttillskott eller på annat naturligt sätt, som fermenterad mat, syrade grönsaker, yoghurt etc.

Läckande tarm
Men det är inte bara tarmbakterierna som utgör immunförsvaret. Det sitter även immunceller i tarmväggarna som samarbetar med bakterierna. Det är då viktigt att de goda bakterierna är i överläge. Om de onda bakterierna hakar fast i receptorerna bildas det inflammationer och immunförsvaret minskar.
Nyttobakterier hindrar alltså skadliga bakterier att få fäste i tarmen, men de hindrar även tillväxten av skadliga bakterier och parasiter, svampar, etc., som annars kan ta över och kolonisera tarmen och sprida giftämnen till övriga kroppen. 
Tar de skadliga bakterierna över kan man nämligen få ”läckande tarm” då inflammationerna kan göra små hål i tarmen som gör att gifter kan läcka in i blodet. De kan också bilda antibiotika-liknande ämnen som riktar sig mot skadliga bakterier. Det finns ett gammalt ordspråk inom hälsokosten som säger ”döden börjar i tarmen” – om än något drastiskt uttryckt så ligger det definitivt något i det.

Det är alltså viktigt att man gynnar de goda bakterierna. Det kan man göra med prebiotika (oftast fibrer, men också resistent stärkelse, kall potatis, grön banan m.m.), vilket ger mat åt befintliga bakterier; probiotika är direkt tillförsel med tarmbakterier. När probiotika tillförs ökar antalet bifidobakterier och lactobaciller (mjölksyraabakterier) i tarmfloran. Välj gärna tillskott med både prebiotika och probiotika. Oftast läser man att en kapsel/tablett innehåller upp till en eller två miljarder bakterier, det finns faktiskt tillskott med upp till 70 miljarder bakterier. Det låter väldigt mycket, men inte om man betänker att det finns 100 biljoner bakterier i våra tarmar, de flesta i tjocktarmen. Ett gram tjocktarmsinnehåll innehåller 1000 miljarder bakterier. Chanserna är ju då större vid större mängder att en stor del klarar sig genom magsäcken.

TIPS: koka potatis och rotfrukter och låt de svalna, för då omvandlas kolhydraterna till stärkelse som ger mat åt bakterierna, men påverkar inte insulinet. Det blir alltså långsamma kolhydrater. Man kan faktiskt värma upp dem igen (stekt potatis) utan att kolhydraterna omvandlas tillbaka. Det räcker att bara låta dem svalna av och sedan göra potatis- och/eller rotfruktssallad.

De nyttiga bakterierna finns bland annat i syrade livsmedel så som A-fil eller yoghurt, men även syrade grönsaker i stor mängd, såväl som i kombuchate och kimchi.

Syrade grönsaker
Probiotika kallas också mjölksyrabakterier då dessa bakterier producerar mjölksyra (genom förbrännande av glukos). De trivs bäst i sur miljö, såsom yoghurt och syrade grönsaker. När mjölksyrabakterierna får dominera håller de ner pH-värdet. Då trivs inte de skadliga bakterierna. Det är också därför fermentering fungerar som konserveringsmetod i t.ex. surkål. mjölksyrabakterierna förökar sig och pH-värdet sjunker vilket förhindrar tillväxt av mögel och andra mikrober. När surkålen börjar lukta härsket eller av alkohol har bakteriefloran och pH-värdet förändrats. Det fungerar på samma sätt i tarmen.

Acidophilus är egentligen namnet på bakterien med namnet Laktobacillus acidophilus, och inte namnet på filmjölk! Detta är den vanligaste mjölksyrabakterien, oftast synonymt med probiotika, tillsammans med bifidus. Men det finns många andra sorters mjölksyrabakterier.

De flesta probiotika som man tillsätter som tillskott når inte fram till tarmen då de dör redan i magens sura miljö, men fyller man på ständigt med rätt slags tillskott och på rätt sätt och i rätt form, så gör de nytta. Pro betyder för och bios betyder liv. Antibiotika betyder då mot liv.

Bildar vitaminer
Bakterierna i tarmen bildar även vitaminer, såsom K-vitamin och flera B-vitaminer, bland annat folsyra. Det är så man tillverkar B-vitaminer på syntetisk väg idag, genom bakterieodling.

En kombination av både pre- och probiotika är inte helt fel. Det finns mellan 300 upp till långt över 1000 olika bakteriestammar, så att bara föda eller tillföra en enda stam kan vara något begränsat. Fast den största delen, 99 procent, utgörs av 30-40 arter, och en stor del av tarmfloran utgör probiotiska bakterier, alltså för oss nyttiga bakterier. De övriga är relativt neutrala, varken goda eller dåliga, men utgör en viktig del av matsmältningssystemet. Mikroorganismerna lever i symbios med värdorganismen.

Bakterierna påverkar även de destruktiva bakterierna i munhålan så man bör vara försiktig med desinficerande munvatten. De påverkar också vår andedräkt, fast det kommer ofta från dåliga bakterier som fått ”fotfäste” i tarmen, om man skött tandhygienen korrekt. mjölksyrabakterien Lactobacillus reuteri Prodentis kan motverka dålig andedräkt enligt undersökningar.

Barnets första möte med tarmfloran
Barnet får sin första bakterieflora vid födseln. Genom förlossningskanalen möter den moderns vaginalflora och tarmflora och sedan genom bröstmjölken. Barn som föds vaginalt har mycket mer bifidobakterier i avföringen än barn som föds med kejsarsnitt. (2) Man har också kunnat visa att nyfödda med dålig tarmflora är mindre stresståliga. (3) Man räknar med att barnet har uppnått en stabil tarmflora vid två års ålder. Fast den utvecklas hela tiden. Antibiotika i tidig ålder slår lätt ut bakteriefloran, så det är viktigt att tillsätta nya bakterier.

Överdriven hygien destruktivt
Idag är vi så hysteriskt hygieniska att vi förstör vår naturliga bakterieflora från naturen. Även huden utgör en del av bakteriefloran. Barn rullar sig i jorden och äter jord. Förr drog vi upp morötter från jorden, torkade av dem på byxorna, möjligen sköljde av dem lite, och åt. Idag är de redan tvättade när de når affärerna, sedan tvättas, skrubbas eller skalas de återigen och därefter kokas de. Bakterierna har inte en chans att nå ner i tarmen. Vi blir därför mer och mer känsliga för skadliga bakterier. Det gick en historia om en infektionsläkare som rådde sin patient som hade en svårartad infektion, och som läkaren inte kunde göra något åt längre, att gå och rulla sig i jorden. Patienten befann sig i en totalt steril omgivning med massor av starka antibiotika. Kvar fanns endast de elakartade som inte längre rönte något motstånd från de ”goda” bakterierna. Han gjorde så och klarade sig. Om den är helt sann vet vi inte, men den är talande.

Kan påverka vikt och sjukdomar
Forskningen om tarmfloran, trots att den bara är i linda, är enorm idag. Vi kommer att läsa mycket om detta i framtiden. Bakterierna i tarmen kan påverka en hel del sjukdomar såsom diabetes, allergi (i synnerhet), hjärt- och kärlsjukdomar och även cancer. De påverkar vår hunger och eventuell fetma. Om bakterierna gör att vi ständigt känner oss hungriga är det svårt att banta. Man har infört bakterier från genetiskt smala människor i de med fetma som har haft svårt att gå ner i vikt, och efter ett tag gick de ner i vikt – och tvärtom. Det finns faktiskt kosttillskott idag med bakterier från människor med olika förutsättningar.

Tarmfloran kopplad till depressioner
Det verkar som tarmen och hjärnan är kompisar och signalerar till varandra. Därmed tror man att tarmfloran kan kopplas till hur vi mår. Alltså, en dålig tarmflora ger depressioner och tvärtom. Majoriteten av signalämnet serotonin finns i tarmen, faktiskt hela 95%. Det tillverkas av de nyttiga bakterierna. Se alltså till att ha en bra tarmflora så slipper du ta antidepressiva om du nu skulle må så dåligt.

I framtiden kommer man säkert att kunna analysera avföringen och hitta metaboliska störningar som grund till ohälsa som inte kan upptäckas idag. Men inte bara det, man kommer också att kunna åtgärda problemen genom att ”justera” tarmfloran. Redan idag ger man lavemang med bakterier från andra människor. Det innebär en helt ny värld inom hälsovårdsområdet, där dagens mediciner, som ändå bara försöker åtgärda symtomen, förlorar sin roll.



Men vad skall man då äta för en optimal tarmhälsa?

Fibrer i alla former är en förutsättning, det ger mat åt befintliga bakterier. Inulin (Fruktooligosackarider FOS) är bra mat för bakteriefloran. Börja lite försiktigt eftersom bakterierna börjar producera gas när de får bra mat – fast det går över när de nyttiga bakterierna tar överhand. Men även antioxidanter i form av polyfenoler är delikatesser för de nyttiga bakterierna. De finns i mörka bär, vindruvor och kryddor. Syrade grönsaker och mjölkprodukter (yoghurt, A-fil, Smetana etc.) är bland det bästa. Kimchi och kombuchate samt oliver är också mycket bra. Natto, thempe och miso är bra. Äppelcidervinäger med ”modern” kvar är mumma för bakterierna. Syrning var väldigt vanlig förr i tiden som konserveringsmetod men försvann mer och mer när kylskåpet kom. Nu är det på väg tillbaka.

Vad man inte sak all äta
Antibiotika skall du bara ta när det absolut behövs, och fylla på med tarmbakterier direkt efter kuren. Importerat kött kan ha antibiotika i sig, syftet är i första hand att djuren skall växa snabbare, inte bara för att bekämpa skadliga bakterier. 
Socker gynnar de skadliga bakterierna – de älskar socker och skickar sedan ut signaler till hjärnan om att de vill ha mer socker. Efter ett tag tar de överhand. Godis består av socker, färgämnen, smakämnen och andra tillsatsämnen – som gjort för att förstöra tarmfloran – och skapa överaktiva barn. Idag kan man se små barn på 5-6 år köpa ett kilo lördagsgodis!
En annan sak man skall tänka på är att konserverad mat har ämnen i sig som stoppar tillväxt av bakterier.
Bakteriedödande medel är också skadligt, det finns i disktrasor, vissa kläder och tandkräm (bl.a. Triclosan), förut fanns det handdesinficerande medel på varenda restaurang. Undvik det, det hjälper ändå inte.

Låt oss sammanfatta artikeln med:
”Låt maten bli din medicin och medicinen din mat”

Referenser:
  • Tarmfloran – kroppens största organ (lakartidningen.se)
  • Biosuccé G, Benenati B, Morelli L, Bessi E, Boehm G. Cesarean delivery may affect the early biodiver sity of intestinal bacteria. J Nutr. 2008;138(9):1796S1800S.
  • Sudo N, Chida Y, Aiba Y, Sonoda J, Oyama N, Yu XN, et al. Postnatal microbial colonization programs the hypothalamicpituitaryad renal system for stress response in mice. J Physiol. 2004;558:26375.

Övriga referenser:
Soren B. Thomsen, ”Probiotika”. Godamagbakterier. 
Gunnar Björndahl och Johan Castenfors, Spira Biologi B. liber AB
Peter Benno, Ingemar Ernberg, mf.l. (2010). ”Tarmfloran – kroppens största organ”. Läkartidningen 107 (13-14). 
Fredrik Bäckhed (2008). ”Tarmfloran styr vår ämnesomsättning”. Nordisk Nutrition (4): sid. 21-22. 
Tove Tingvall, ”Läkemedelsindustrin ger sig in i tarmfloran”. Lifesience Sweden. 
Lennart Cedgård, ”Tarmfloran, Immunsystemet och Probiotika”. Läkartidningen 98 (50)


Dieten är den främsta dödsorsaken enligt 2012 Globen Burden of Disease Study. Nummer ett är att inte äta tillräckligt med frukt och grönsaker.

Detta går säkert att diskutera, men faktum är att 2012 Globen Burden of Disease Study är den största och mest omfattande systematiska analysen av dödsorsaker som någonsin gjorts. Den utfördes av 500 forskare från mer än 300 institut i 50 länder.

Världen över så är otillräcklig frukt och grönsakskonsumtion (främst frukt) ansvarig för uppskattade 4,9 miljoner dödsfall årligen, enligt denna studie. Man anser annars att malaria är den största dödsorsaken, men det dör ”bara” ca 440 000 människor från malaria per år.

I USA, hamburgarlandet nummer ett, fick detta stor uppmärksamhet. Om amerikanerna åt bara en enda portion mer frukt eller grönsaker per dag skulle 30 000 liv räddas och 5 miljarder dollar i medicinska kostnader skulle sparas per år, var slutsatsen av undersökningen.

Ett sätt frukt och grönsaker agerar på är att de motverkar blodplättar att klumpa ihop sig. Blodplättarna har en förmåga att samla ihop sig till klumpar, eller proppar, vilket naturligtvis är bra när vi blöder. För mycket blodplättar kan dock även forma blodproppar inne i ådrorna vilket kan orsaka hjärtattack och även stroke. Plättarna anses också ha farliga inflammatoriska effekter som leder till förhårdnader av artärer, allergier, reumatisk artros och även cancer.

Forskare har visat att olika frukter och grönsaker har mer eller mindre effekt på blodplättsformationen. Bär är dock effektivast. Jordgubbar i synnerhet. Forskarna fann dock att apelsin och grapefruktjuice inte hade någon effekt, medan vindruvsjuice hade det.

Anledningen till detta är bärens, frukternas och grönsakernas antioxidanta verkan med sina vitaminer och mineraler, sina fytoämnen, polyfenoler, flavonoider och karotener. De höjer immunförsvaret, ökar livslängden och minskar chanserna att få kroniska sjukdomar.

9 av 10, eller 90 procent, av befolkningen i USA lider av näringsbrist, vilket alltså inte bara är ett problem i tredje världen. Och det beror verkligen inte på att de äter för lite! Och nästan 1 av 2 amerikaner lider av kroniska sjukdomar. Dessa siffror kan naturligtvis överföras till andra länder med liknande diet, såsom Sverige, även om vi inte kommit upp i dessa siffror – ännu.


Problemet
Problemet är inte bara att vi skall få i oss ett halvt kilo frukt och grönsaker – varje dag – vilket ytterst få gör, enligt undersökningar. Vi skall också få i oss näringsrika sådana.

C-vitaminhalten i apelsiner kan variera mellan 0 till 120 mg per apelsin, beroende på hur de odlas, transporteras, förvaras och eventuellt tillreds. En hel del näring i Broccoli försvinner när man kokar dem i vatten, och till största delen om man mikrar dem. Gurkor och tomater odlas ofta på stenull och endast ett fåtal mineraler tillförs. Ekologiskt odlade i jord och kompost kan ha 10 ggr mer näring.

Sedan har vi problemet med gifterna – besprutade bananer är direkt hälsovådliga för barn. Till och med odlarna varnar för att äta besprutade vindruvor direkt från plantan. Samma sak gäller naturligtvis för vin. Kaffe tillhör de mest besprutade plantorna. Vi behöver väl knappast nämna arsenik i ris.

Livsmedelsverket påstår att vi får all näring från maten. Flera av deras konsulter och experter som utformar råden är anslutna till livsmedelsbranschen, likaså i det europeiska livsmedelsverket Efsa (stor skandal), så de råden från vi nog ta med en nypa processat bordssalt. Värre är att de varnar för kosttillskotten.

Lösningen
Om man inte får i sig ett halvt kilo ekologiskt odlade grönsaker, frukter och bär – per dag – året runt, så är kosttillskott en bra näringsförsäkring. Dessutom slipper du allt socker i frukterna. Låt oss ta ett par exempel:

Moringa - mirakelträdet Moringa är för närvarande ett av de mer populära kosttillskotten i USA och det finns anledning till det. Per viktenhet innehåller Moringa 4x mer A-vitamin än morötter, 7x mer C-vitamin är apelsin, 14x mer kalcium än ett glas mjölk, 4x mer kalium än banan och 9x mer järn än spenat, 4x mer fibrer än havregröt. Moringa är en av de mest näringsrika växterna på jorden med 46 olika antioxidanta, inklusive kungen av dem alla, zeatin.

Maca som växer på 3-4000 meters höjd i Peru har en speciellt hög halt av protein (18%), fibrer 5% samt 2% bra fett, 60% är långsamma kolhydrater av hög kvalitet. Hög halt av vitaminer och mineraler, bl.a. ett 30-tal spårmineraler. Innehåller dessutom 10 olika växtsteroler som kan förhindra nerbrytning av muskler.

Om man gör en smoothie på en matsked av bägge så har man försäkrat sig om ett rejält näringstillskott som i vissa fall kan överstiga all näring man får genom att äta undermåliga grönsaker. Vi säger absolut inte att man skall sluta äta grönsaker, frukter och bär, det är nödvändigt, men man skall förvissa sig om att man får tillräckligt med näring.


Lägg 10 år till ditt liv

Men det finns sätt att förhindra detta. Forskarna på NIH, ett av världens främsta forskningsinstitut, fann att kvinnorna som tog ett vanligt multivitamin hade 5,1% längre telomerer än de som inte gjorde det. Det motsvarar (i teorin) 9,8 ytterligare år av ens liv.

Det anses att näringsämnen såsom vitamin C, E och B, i synnerhet B12, och vissa mineraler kan hjälpa till att reducera oxidativ stress och inflammationer. De hjälper då till upprätthålla telomerernas längd, i synnerhet när de tas tillsammans med andra co-faktorer som stödjer vitaminerna och mineralerna.

Magnesium tas upp bättre om man tar B6, D-vitamin bör tas tillsammans med K-vitamin, och alla mår bra av att lägga till resveratrol, ämnet som finns i druvskal som aktiverar ”överlevnadsgenen” SRT1 – samma sak som lågkaloridiet gör. De många friska hundraåringarna på ön Okinawa utanför Japan, lever på en lågkaloridiet. Resveratrol ger uppenbarligen samma effekt. 


RÄCKER NÄRINGEN VERKLIGEN TILL?
Oavsett vad Livsmedelsverket hävdar, så räcker maten inte till för att ge tillräckligt med näring om man inte tillför extra näring. Jo, om man vill undvika skörbjugg, rakitis och andra akuta bristsjukdomar så är deras dagliga minimala rekommendation exakt tillräckliga, men inte mycket mer. Inte för att uppnå optimal hälsa. Kanske för hundra år sedan, då jordarna hade tillräckligt med mineraler och humusämnen för att tillgodose näringsbehovet, men inte med dagens konstgödslade, utarmade jordar och hårdprocessad mat. Människan blir allt sjukare trots mer mat, eller kanske snarare mer mat utan tillräckligt med näring. Magen blir full men cellerna svälter och det uppstår ett konstant sug.

För om nu näringen i maten skulle räcka till, vad kommer det sig då att Livsmedelsverket kräver berikning av flera näringsämnen i maten, folsyra, jod, A-vitamin, såväl som B-vitamin, nu senast ökning av D-vitamin? Syftet med detta är enligt dem själva: ”att undvika näringsbrister”. Hur trovärdiga är de då?

Livsmedelsverket påstår att man får tillräckligt med näring om man får i sig ett halvt kilo frukt och grönsaker om dagen. Inget nämns om näringsvärdet i dem – det kan variera oerhört, från 0 mg C-vitamin i apelsiner, upp till 120 mg, beroende på var och hur de odlas, när och hur och hur länge de transporteras, om de lagras under gas och om de är ekologiska eller fulla av gifter. Inget om den låga mineralhalten i jordarna som vitaminerna är ytterst beroende av för att fungera i kroppen. Och inget nämns om att undersökningar visar att endast 2 av 10 i Sverige får i sig tillräcklig mängd på ett halvt kilo. Kan det då inte vara befogat med ett kosttillskott för att försäkra sig om tillräckligt med näring. Vad består faran i?

I alla år har Livsmedelsverket varnat för ”höga doser D-vitamin”. 400 IE har varit maxdosen senaste 50 åren, annars skulle man närmast kunna dö. En studie från 2015 visade dock att D-vitamin är ett mycket säkert tillskott. Vid genomgång av 20 000 personer som följdes under 10 år fann man ett enda fall av toxicitet. Det var en person som tog 50 000 IE per dag plus kalcium. Slutsatsen i studien var att ”toxicitet från D-vitamin är ett av de mest sällsynta medicinska tillstånden och beror på avsiktligt eller oavsiktligt intag av extremt höga doser”. (3) Däremot finns det gott om studier som visar att låga doser D-vitamin är kopplade till depression. Är detta anledningen till den enorma användningen av antidepressiva medel – psykiatrins ”vitaminer”?

Att grönsakerna inte längre innehåller samma näring som för 100 eller till och med 50 år sedan, då näringsråden ursprungligen formulerades, är inte någon nyhet precis. Växtförädlingar har samtidigt ”förädlat bort” nyttigheterna. Alla utom Livsmedelsverket tycks veta om detta. Det finns ett flertal studier som gjorts om detta. A-vitamin i äpple är 40% lägre än för femtio år sedan och fytokemikalierna i tomater är ett minne blott. Vissa sorter har dubbelt så mycket lykopen än andra. Vilda hallon har mycket mer av fytoämnet fenoler än odlade, de gamla traditionella sorterna av grönkål hade mycket mer flavonoider än de nya. (4)

Kan vi verkligen lita på Livsmedelsverkets råd när alla utom en i deras expertgrupp är jäviga eller finansiellt kopplade till livsmedelsföretag, läkemedelsföretag och lobbyorganisationer? Inte vill eller kan de förespråka att livsmedlen är näringsfattiga? Och vill verkligen läkemedelsbolagen att folk skall hålla sig friska? (5)

STUDIER
En stor studie där forskarna gick igenom 19 studier visade att ett kosttillskott kan bespara samhället massor med pengar i sjukvård och åldringsvård. De kliniska fördelarna var väl dokumenterade. Åldringar och sjuka människor lider av grav undernäring och är i stort behov av näringstillskott, många dör av det. Men även som förebyggande kunde man spara enorma kostnader. (6)

En helt ny studie där även Karolinska Institutet medverkat visade att långvarig användning av multivitamin var associerat med 44 % lägre risk för kardiovaskulära incidenter, såsom hjärtattack och stroke. (7)

En helt ny studie visar att en multivitamin varje dag under graviditeten reducerar risken att förlora babyn med 55% jämfört med att inte ta en multivitamin. (8) Det man kan säga om det är kanske att gravida skall vara försiktiga med A-vitamin. Betakaroten är bättre.


MINIMALA RISKER

Risken med att ta kosttillskott är minimal, närmast obefintlig. Faktiskt det säkraste som finns, i en undersökning där kosttillskott kom längst ner på en skala med ett femtiotal riskfaktorer av att dö, med rökning (högst), krig, medicin, dykning, motorcykelåkning, trafikolyckor med mer. Risken att dö av kosttillskott kom så långt ner att den knappt märktes. Långt under att träffas av blixten. Vad som helst tycks vara farligare. 

(Klicka här för att se PDF med diagram)

Oavsett alla vinklade artiklar i media om hur ”onödigt” och ”farligt” det är med vitaminer, så kommer allt mer fakta som talar för att det är mycket nödvändigt, och faktiskt farligt att inte inta tillräckligt med näring. Ett optimalt intag av vitaminer, mineraler, antioxidanter och andra fytoämnen är så viktigt för att upprätthålla hälsan och välmående att vetenskapsmän vid Harvard Medical School, världens mest välrenommerade, har gett ut råd till alla vuxna att ta ett multivitamin för att förebygga brister som kan bidra till kroniska sjukdomar.

Den ledande forskaren för studien om multivitaminer, dr J.M. Gaziano, klarlade vikten av att ta multivitaminer med följande ord:

”Multivitaminer är den billigaste hälsoförsäkring en person någonsin kan ta. Denna studie avslutar allt tvivel någon kan ha om att multivitaminer inte har något värde.”

En annan studie som publicerats i The Nutrition Journal (9) visade att de som intog en stor variation av kosttillskott visade sig vara mycket friskare än de som endast intog ett enda kombinationstillskott eller som inte intog några kosttillskott alls.

Detta var första gången som forskare studerat konsumenter som intog en bred variation av olika kosttillskott, bland annat vitamin C, E och D, fiskolja, lecitin, Q10, glukosamin och B-komplex. 

Resultaten var häpnadsväckande. Tvärtemot väntade biverkningar och överdoseringar fann forskarna ofta optimala näringsvärden hos personer som intog många olika kosttillskott dagligen. Sjukdomsrisken var mycket lägre bland personer som intog flera kosttillskott jämfört med de övriga.

Risken för diabetes var 73 % lägre, hjärtkärlsjukdom 52 % lägre och enligt studiens frågeformulär var den egna bedömningen av hälsostatus till 74 % ”god eller utmärkt” jämfört med gruppen som inte alls tog kosttillskott. Flera mätbara tester utfördes som visade att gruppen som intog många kosttillskott hade en förstklassig hälsa.

En bra multivitamin har en bra balans mellan de olika vitaminerna och mineralerna, men en riktigt effektiv formula skulle inkludera ytterligare antioxidanta och fytoämnen i form av grönsaksextrakt, precis som i naturen. Man kan naturligtvis också inta en greens-produkt, vilket vore det bästa.

Detta innebär inte att man kan sluta äta bra, näringsrik mat. Multivitamin är kost-tillskott för att säkerställa näringsbehovet – och ibland i höga doser för att korrigera allvarliga och långvariga brister som bidragit till hälsoproblem.

Kosttillskott är dock inte mediciner – hälsokostbranschen har halkat över på läkemedelssidan och lovar guld och gröna skogar. Kosttillskott är inte lösningen på livets alla problem, bara de problem som uppstår vid näringsbrist. Dock kan de vara ganska många – och allvarliga.



Referenser:

(1) http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2714373/

(2) http://energibehandling.se/2013/07/24/telemorerna-styr-kroppens-aldrandeprocess/

(3) http://newhope360.com/breaking-news/vitamin-d-toxicity-rare-supplement-users

(4) http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6347221

(5) http://www.sockerchocken.se/granskning/livsmedelsverkets-nya-expertgrupp/

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6357719

(6) http://www.nutraingredients.com/Research/Supplements-save-public-health-money-Review/?utm_source=newsletter_daily&utm_medium=email&utm_campaign=07-Aug-2015&c=0PibAbiXGU8ttW%2B4%2FEvJxQ%3D%3D&p2

(7) http://www.nutraingredients-usa.com/Research/Long-term-multivitamin-use-linked-to-fewer-heart-problems-Harvard-study/?utm_source=Newsletter_Subject&utm_medium=email&utm_campaign=Newsletter%2BSubject&c=R3RCYo0J27vVZ4lj%2BzEPWA%3D%3D

(8) http://www.nutraingredients.com/Research/Prenatal-vitamins-may-reduce-risk-of-pregnancy-loss-by-55

(9) https://nutritionj.biomedcentral.com/articles/10.1186/1475-2891-6-30



Hög konsumtion av vitaminer och mineraler genom tidig ålder kan hjälpa till att fördröja den biologiska åldern, enligt en ny studie som följde 2000 medelålders och äldre personer i en tidsperiod av tio år. Konsumtion av mikronäringsämnen såsom vitamin C, folat och kalium associerades med fördröjt biologiskt åldrande.

Forskarna skrev i Journal of Human Nutrition and Dietetics (1) att det fram till nu har varit få studier som undersökt kopplingen mellan näringsintag och biologiskt åldrande.

Forskarna samlade in uppgifter om konsumtionen av A, B1, B2, B3, B6, B9 (folat) samt C och E såväl som kalcium, fosfor, kalium, järn och zink. Man fann att vitamin C, folat och kalium i synnerhet bidrog till ett fördröjt biologiskt åldrande.

Slutsatsen var att tidig konsumtion av dessa näringsämnen kan fördröja åldrandet hos medelålders och äldre.

Denna studie bekräftar en tidigare studie vi skrivit om som utförts av National Institute of Health (NIH). (2) Forskarna fann att personer som tog ett vanligt multivitamin i teorin kunde förlänga sitt liv 10 år. De ansåg att näringsämnen såsom vitamin C, E och B, i synnerhet B12, och vissa mineraler kan hjälpa till att reducera oxidativ stress och inflammationer.

En annan studie som publicerats i The Nutrition Journal (3) visade att de som intog en stor variation av kosttillskott visade sig vara mycket friskare än de som endast intog ett enda kombinationstillskott eller som inte intog några kosttillskott alls.

Resultaten var häpnadsväckande. Tvärtemot väntade biverkningar och överdoseringar fann forskarna ofta optimala näringsvärden hos personer som intog många olika kosttillskott dagligen.

Vi är idag utsatta för näringsfattig mat, bristen skapar ett ständigt cellsug efter mer mat, och vi går bara upp i vikt. Oavsett vad Livsmedelsverket hävdar, så räcker maten inte till för att ge tillräckligt med näring om man inte tillför extra näring. Jo, om man vill undvika skörbjugg, rakitis och andra akuta bristsjukdomar så är deras dagliga minimala rekommendation exakt tillräckliga, men inte mycket mer.  Inte för att uppnå optimal hälsa. Kanske för hundra år sedan, då jordarna hade tillräckligt med mineraler och humusämnen räckte näringen, men inte med dagens konstgödslade, utarmade jordar och hårdprocessad mat. Människan blir allt sjukare trots mer mat, eller kanske snarare mer mat utan tillräckligt med näring. Magen blir full men cellerna svälter och det uppstår ett konstant sug.

Kan vi då verkligen lita på Livsmedelsverkets råd när alla utom en i deras expertgrupp är jäviga eller finansiellt kopplade till livsmedelsföretag, läkemedelsföretag och lobbyorganisationer? (4) Inte vill eller kan de förespråka att livsmedlen är näringsfattiga? Och vill verkligen läkemedelsbolagen att folk skall hålla sig friska?

Oavsett alla vinklade artiklar i media om hur ”onödigt” och ”farligt” det är med kosttillskott, så kommer allt fler fakta som talar för att det är mycket nödvändigt, och faktiskt farligt att inte inta tillräckligt med näring. Ett optimalt intag av vitaminer, mineraler, antioxidanter och andra fytoämnen är så viktigt för att upprätthålla hälsan och välmående att vetenskapsmän vid Harvard Medical School, världens mest välrenommerade, har gett ut råd till alla vuxna att ta ett multivitamin för att förebygga brister som kan bidra till kroniska sjukdomar.

Den ledande forskaren för studien om multivitaminer, dr J.M. Gaziano, klarlade vikten av att ta multivitaminer med följande ord:

”Multivitaminer är den billigaste hälsoförsäkring en person någonsin kan ta. Denna studie avslutar allt tvivel någon kan ha om att multivitaminer inte har något värde.”


(1) http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/jhn.12403/full

(2)  http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2714373/

(3)  http://www.nutraingredients.com/Research/Prenatal-vitamins-may-reduce-risk-of-pregnancy-loss-by-55

(4) http://www.sockerchocken.se/granskning/livsmedelsverkets-nya-expertgrupp/

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6357719



Det är det absolut, men det främsta är nog polyfenoler. Vi kommer att få höra allt mer om dessa växtämnen. Det pågår en enorm forskning kring dessa just nu. 


Snabblektion:
  • Polyfenoler är organiska färgämnen med stark antioxidant verkan, som finns i frukter, bär, grönsaker, kryddor, kakao och som skyddar dem mot bakterier, svamp och andra parasiter. Vissa är antiinflammatoriska.
  • Polyfenoler kan spela stor roll i att förhindra och reducera utveckling av diabetes, cancer och neurodegenerativa samt kardiovaskulära sjukdomar.
  • Polyfenoler kan enligt senaste rön även ha en viktig roll som prebiotika (mat för tarmbakterierna), som ökar halten av viktiga bakterier i tarmen vilket är ytterst viktigt för immunförsvaret, hälsan och faktiskt vikten.



Det är en mångfald olika ämnen som ingår i gruppen polyfenoler. Det finns över 8000 olika polyfenoler. De mest kända är kanske bioflavonoiderna med undergrupper såsom, flavonoler, flavoner, flavononer. De hjälper till med upptaget av C-vitamin och stärker kapillärväggarna. Det finns även isoflavoner och katekiner, men också tanniner, antocyaniner och resveratrol ingår i det övergripande namnet polyfenoler. 

Polyfenoler ger växter, frukter och bär deras vibrerande färger men bidrar även till deras bitterhet, smak och arom. Tanniner ger rödvinet dess sträva smak, de kallas också garvämnen. Antocyaniner är blåa, röda eller violetta färgpigment och finns i blåbär och björnbär, såväl som i blåklint. Flavoner finns i citrusskal, isoflavoner i soja. Katekiner eller Epigallokatekingallat (EGCG) finns i grönt te och flavonoler i kakao. Tänk på att mjölken binder polyfenolerna i te, kaffe och kakao. Man upptäckte det när man undrade varför britterna som drack lika mycket te som japanerna inte hade samma hjärthälsa. De dricker te med mjölk. Det är egentligen mjölkproteinet, kaseinet, som motverkar effekten genom att binda polyfenolerna till sig. Detta betyder även t.ex. att du kanske bör undvika kvarg eller yoghurt när du äter bär.

Det kan vara bra att tänka på att många polyfenoler sitter i skalet, som ett skydd, och att det därför kan vara bra att äta skalet där det är möjligt. Skala inte i onödan. Resveratrol finns i vindruvans skal och äppleskalet är det nyttigaste på äpplet. Men se till att det är ekologiskt om du äter skalet.

Polyfenoler är starka antioxidanta och neutraliserar fria radikaler och andra gifter. De skyddar även mot solens UV-ljus (också vår hud). Växter som odlas ekologiskt eller växer naturligt har ofta högre halt med polyfenoler. Det beror troligen på avsaknaden av bekämpningsmedel som gör att växterna behöver uppbåda ett starkare försvar mot insekter och parasiter. Växterna producerar polyfenoler för att skydda sig mot sjukdomar, mögel, svamp och andra skadedjur. Utsätts växterna för många angrepp så förbrukas även mängden polyfenoler i lika hög grad. Man måste förstå att en hel del polyfenoler faktiskt är giftiga ämnen, men att de i de små mängderna som finns i växterna,  och som vi får i oss, stimulerar vårt immunförsvar.

Polyfenolerna skyddar även oss människor när vi äter dem. De är starkt antiinflammatoriska och antioxidanta. Mängden polyfenoler i blodet förbrukas dock ganska snabbt efter att de konsumeras då de metaboliseras inom några timmar. Därför bör man ha en jämn tillförsel under dagen. En del polyfenoler tas inte upp och passerar genom tarmen, men gör stor nytta där då de kan förhindra tjocktarmscancer och andra sjukdomar. 

Polyfenoler tycks ha en livsförlängande effekt. Ett sätt som detta sker är genom att de förhindrar blodplättar att gruppera sig, vilket visserligen är nödvändigt så att vi inte skall förblöda om vi skadar oss, men för mycket kan leda till blodproppar med åtföljande hjärtattack. Flavonoiderna quercitin och rutin är särskilt effektiva i detta.

Många studier visar den direkta nyttan med polyfenoler.

En studie med 7172 deltagare som rapporterades i Nutrition, Metabolism and Cardiovascular Diseases visade att polyfenoler reducerade risken för kardiovaskulära sjukdomar närmast dramatiskt. Deltagarna följdes i fyra år och de som konsumerade mest polyfenoler hade 46 procent mindre risk för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Forskarna noterade även att ”Tidigare studier har visat att polyfenoler och deras metaboliter kan reducera blodtryck såväl som markörer för oxidation och inflammation.” (1)

En studie i Kina som nyligen rapporterades i BMJ’s Journal of Epidemiology and Community Health fann att man genom att konsumera fem portioner frukt och grönsaker per dag reducerade risken för dödsfall från alla orsaker, kardiovaskulära och cancer. Risken för dödsfall från alla orsaker reducerades med 5 procent för varje ytterligare daglig portion frukt eller grönsaker. Fem portioner ansågs optimalt. Detta var en stor studie som analyserade 16 tidigare studier med sammanlagt fler än 800 000 deltagare och 56 000 dödsfall. (2)

Antocyaniner i bär tycks ha en extra skyddande effekt mot hjärtinfarkt. 94 000 kvinnor ingick i en studie som pågick i 18 år och som utfördes av Harvard i USA. De som åt bär mer än tre gånger i veckan löpte hela 32 procent mindre risk att drabbas av hjärtinfarkt. (3)

Dieten är faktiskt den främsta dödsorsaken enligt WHO:s 2012 Globen Burden of Disease Study. (4) Nummer ett är att inte äta tillräckligt med frukt, bär och grönsaker.

2012 Globen Burden of Disease Study är den största och mest omfattande systematiska analysen av dödsorsaker som någonsin gjorts. Den utfördes av 500 forskare från mer än 300 institut i 50 länder.

Världen över så är otillräcklig frukt, bär och grönsakskonsumtion ansvarig för uppskattade 4,9 miljoner dödsfall årligen, enligt denna studie. 

Om amerikanerna bara åt en enda portion mer frukt eller grönsaker per dag skulle 30 000 liv räddas och 5 miljarder dollar i medicinska kostnader skulle sparas per år, var slutsatsen av undersökningen.

En italiensk studie publicerad i The Journal of Nutrition bekräftar detta genom att följa 807 deltagare under 12 års tid. Man mätte polyfenolvärderna egelbundet och fann att de som åt mest polyfenoler hade en 30 procent sänkning av totala dödligheten under 12-årsperioden, jämfört med de som åt minst. (5)

Många polyfenoler tycks inte förstöras vid måttlig matlagning eller uppvärmning (ångkokning är att föredra – undvik mikrougn, bara ett par procent polyfenoler överlever. Värmen inifrån förstör dem, inte ”strålningen”) och vissa tycks till och med tas upp bättre vid tillagning såsom karotenoider i morötter och lykopen i tomater, men inta även färska grönsaker och frukter då det är andra nyttigheter som förstörs vid högre temperaturer. 

Det är inte en enstaka polyfenol i höga doser som är bra, det är mångfalden polyfenoler som är avgörande. Om man bara skulle satsa på en enda polyfenol i höga doser skulle detta till och med kunna ha en negativ inverkan på hälsan. Det är därför man skalla äta varierad kost.

Tarmfloran

Polyfenoler har man känt till länge, även deras nytta. Men vad som är nytt är hur polyfenoler påverkar tarmfloran, och hur den i sin tur påverkar oss. 100 biljoner bakterier, svamp och virus utgör vad som kallas microbiom vilket utgör hela floran i tarmen. Det finns 10 gånger fler mikroorganismer än celler i kroppen. Det har framkommit med allt större klarhet vilken roll dessa spelar i vår mentala och fysiska hälsa, från hjärna till hud, inre organ till det neurologiska systemet såväl som vikt, känslor och mer. Forskare anser nu detta microbiom vara ett av de mest komplexa organen i kroppen, och vissa kallar det ”den andra hjärnan” då det påverkar vårt känsloliv så mycket. Man skall veta att den största mängden serotonin finns och produceras i tarmen, inte i hjärnan. Tarmfloran spelar en mycket stor roll för hälsan. Man anser också att 80 procent av immunförsvaret sitter i tarmen. Polyfenolerna tas upp bättre med en hälsosam tarmflora, ge den gärna syrade grönsaker eller ett tillskott av mjölksyrabakterier.

Vad som framkommit på senare tid är hur polyfenoler modulerar vår tarmflora. De har en stark prebiotisk effekt genom att gynna de välgörande bakterierna i tarmfloran. I synnerhet grönt te, men även choklad och resveratrol har spelat en viktig roll, inte bara genom att öka antalet välgörande bakterier, utan även att reducera antalet dåliga bakterier.

Man kan dela upp bakterierna i tarmen i två huvudgrupper, firmicuter och bacteroideter. Man fann att tjocka personer hade 20 procent mer av firmicuter och 90 procent mindre av bacteroideter. Detta tycks påvisa hur tarmfloran påverkar vikten. Polyfenoler påverkar balansen av båda dessa grupper i positiv riktning. 

Hur mycket polyfenoler behövs?

Det beror på vad man har för mål, säger dr Berry Sears som startade Zone-dieten vilken främst inriktade sig på de ”tysta inflammationerna”, vilket ligger till grund för övervikt. Han har tagit fram en extremt renad Omega-3 med enormt mycket EPA/DHA. Tillsammans med polyfenoler är detta nog det mest antiinflammatoriska man kan ta idag. Han säger:

”För en antioxidant verkan behöver man minst 500 mg av polyfenoler per dag. Och tyvärr, för att nå den nivån krävs ungefär 10 portioner frukt och grönsaker per dag. För att erhålla anti-inflammatoriska fördelar av polyfenoler, måste man konsumera ungefär 1000 mg polyfenoler per dag. Det motsvarar 12 glas rött vin per dag. För att uppnå dessa nivåer krävs ett tillskott med renade polyfenolextrakt. Slutligen, för att erhålla anti-åldrings fördelar av polyfenoler krävs cirka 1500 mg polyfenoler per dag. … För att erhålla full potential av polyfenoler behöver man då mycket renade extrakt i hög styrka.”

Vilken polyfenon är då bäst? 

Det går nog inte att svara på ännu, och de påverkar olika funktioner. Det är känt att kanel påverkar insulinhalten och inflammationer (6), vilket kan vara bra för att undvika diabetes II. Kryddor har ofta mycket hög halt av polyfenoler, använd gärna färska kryddor så långt som möjligt. Kryddnejlika, pepparmint, stjärnanis, rå kakao, oregano, salvia, timjan, svarta fläderbär, rosmarin, timjan, svarta oliver, svarta vinbär, blåbär och pekannötter ligger i topp. (7) Färgämnet i den antiinflammatoriska gurkmejan (curcuminet) är en polyfenol. Att tugga kryddnejlika har varit en huskur för depression. Polyfenolerna ökar blodflödet i hjärnan.

Blåa bär

Det finns dock en polyfenol som tycks slå de andra vad det gäller hälsoaspekter, och det är delfinidin, en antocyanin som finns i blåbär (och viol) och med hög halt i det chilenska blåbäret Maquai, som växer på hög höjd i kallt, tufft klimat. Delfinidin är också vattenlösligt och tas därför upp relativt lätt. Det finns även i mindre mängder i blå-röda vindruvor och i pomegranat. Men även blåbär från Norrland/Lappland bör ha en hög halt delfinidin. För att få en terapeutisk effekt bör man dock ha motsvarande 16 000 ORAC (antioxidant värde) och det motsvarar 20-30 portioner av mycket bra blåbär eller Maquai. Extrakt tycks vara det enda möjliga för att uppnå detta. Dock till mycket höga priser.

Till dess att priserna kommit ner kan vi med gott samvete äta våra färgrika bär, svenska blåbär eller dricka osötad svensk blåbärssaft, och äta svarta vinbär och björnbär och krydda maten rejält, gärna med nymald svartpeppar vilket är synnerligen antioxidant. Aronia och nypon är också fenolrika. 

Får vi i oss tillräckligt?

Det räcker knappast med fem portioner grönsaker och frukt, det bör vara minst 9-10 portioner om vi skall få i oss tillräckligt med blandade polyfenoler enligt de senaste rönen. Livsmedelsverket är som vanligt sena. Franska myndigheter förespråkar tio portioner. En portion är ca en deciliter råa hackade grönsaker, två kiwi utgör en portion, äpple en portion. Potatis räknas inte!

Det finns inga svenska uppgifter om hur mycket polyfenoler vi får i oss, men i USA räknar man med i genomsnitt 250 mg, det mesta från svart och grönt te samt kaffe, alltså enstaka polyfenoler. Det bör vara minst 1000 mg blandade polyfenoler för att upprätthålla ett hälsosamt liv. Vi vet dock att endast två av tio i Sverige får i sig de rekommenderade fem portionerna frukt, bär och grönsaker – vilket alltså i sig är för lite. 

Kanske vi måste lita på kosttillskotten tills vidare.

(1) http://www.nmcd-journal.com/article/S0939-4753(14)00008-8/abstract

(2) http://jech.bmj.com/search?fulltext=fruit+and+vegetables&submit=yes&x=0&y=0

(3) http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ny-studie-bar-skyddar-mot-hjartinfarkt

(4) http://www.who.int/healthinfo/global_burden_disease/en/

(5) http://jn.nutrition.org/content/143/9/1445.abstract

(6) http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22858201

(7) http://www.nature.com/ejcn/journal/v64/n3s/fig_tab/ejcn2010221t1.html



Vi bombarderas med gifter genom maten, luft och vatten, vi får det genom kemiska tillsatser, bekämpningsmedel, hormoner, antibiotika och andra skadliga ämnen i maten vi äter. Konserveringsmedlen i maten motverkar mag- och tarmsystemet vars syfte det är att bryta ner maten.

Nå, vi vet alla hur farliga gifterna är, och att vi får i oss dem, men hur blir vi av med dem? 

En uppsjö av detox-produkter översvämmar marknaden, vissa blandar i ett 30-tal örter och tror att kroppen skall avgifta sig med det. Andra hävdar att ett eller annat ämne skall rensa kroppen på allt. Nåja…

Men det finns ett enkelt och billigt sätt som du kan göra varje morgon som hjälper kroppen att gradvis släppa på gifterna, förbättra matsmältningen samtidigt som det ökar energin, och framförallt – gör kroppen basisk. Kroppen blir sur av alla gifter, pH-värdet sänks drastiskt vilket öppnar upp för allehanda krämpor och sjukdomar.

Och det tar mindre än 2 minuter! 

Här är tricket ...

Med en gång du vaknar - varje dag – pressar du 1/2 till 1 hel citron i ett glas rumstempererad renat vatten, gärna lite varmt. Det är skonsammare mot kroppen än att använda kallt vatten. Hitta en bra citronpress, det finns billiga sådana, eller krama citronklyftor, eller halvor. Och ät inte frukost omedelbart efter, vänta 5-10 minuter.

Om du tycker det blir för surt i början kan du hälla i några droppar Stevia – det gör en markant skillnad. Vill du ge det till barnen också kan du också använda Stevia och kolsyrat vatten i början. Det blir jättegott.

Men – och detta är viktigt – se till att använda ekologiska citroner och använd inte citronsaft på flaska. Ekologiska citroner har inga bekämpningsmedel som kan ackumuleras. Det innebär också att de ser lite annorlunda ut än de exemplariska citroner du vanligtvis hittar i diskarna. De är oftast mindre och de möglar mycket fortare – vilket de skall göra. De smakar däremot oftast bättre. Förvara dem i kylskåp så håller de längre.

Det har varit känt i århundraden att citroner innehåller kraftfulla antibakteriella, antivirala och immunökande ämnen. Vi vet att citroner är en stor hjälp för matsmältning och leverrensning. Det hjälper även till att hålla gallstenar borta då det håller igång galla produktionen (får man ett gallstensanfall skall man pressa ett antal citroner och dricka med en gång – närmast magiskt). Citroner innehåller citronsyra, magnesium, bioflavonoider, vitamin C, pektin, kalcium, kalium och limonen, vilka hjälper immunförsvaret att bekämpa infektioner.

Citroner är ett av de mest alkaliska livsmedel du kan äta. Det kan vara svårt att tro när man biter i en. Men i kroppen blir citron alkalisk, citronsyran skapar inte syra när den metaboliseras. Mineralerna i citroner hjälper till att göra blodet basiskt. De flesta människor är för sura (från att äta för mycket socker och sädesslag). Att dricka citronvatten hjälper till att på lång sikt minska den totala syra halten, och kan även avlägsna urinsyra från lederna vilket minskar ledbesvär och inflammation.

Fördelarna: 

1. Förbättrar matsmältningen, kan hjälpa vid halsbränna

2. Ökar energin

3. Ökar allmänna välbefinnandet mentalt och fysiskt

4. Avgiftar kroppen på sikt

5. Gör kroppen basisk

6. I och med förbättrat matsmältningssystem och avgiftning samt att det gör kroppen     basisk kommer hormonbalansen i jämvikt vilket ger mer energi, och kommer att hjälpa dig att förlora kroppsfett.

Men – det fungerar bara om du faktiskt gör det – varje morgon.

Vi övergår nu till uttrycket ”en citron om dagen…”



Sömn är ett av våra mest grundläggande behov och viktigt för både stora och små. Under sömntimmarna repareras det slitage som kroppen fått under dagen, vår lever jobbar för högtryck för att rena bort gifter och vi sorterar dagens intryck. Ingen eller för lite sömn kan innebära allt från att vi blir trötta och tappar vår koncentration, till att vi blir helt personförändrade och både fysisk och mentalt sjuka. En obruten nattsömn är värt mycket för humöret. Vi på Bättre Hälsa vill gärna tipsa om våra bästa tips för en god nattsömn:


1. Ett sovrum kan inredas och användas på ett sätt som främjar god sömn. Använd bara sovrummet till att sova, och titta på tv eller utför andra sysslor i hemmets andra rum. Inred rummet mysigt och med varma, lugnande färger som tex gröna färger. Vårt sömnhormon, melatonin, bildas när det är mörkt, så det är viktigt att släcka ner ordentligt och att använda rullgardiner eller annan mörkläggning så att det blir riktigt mörkt i rummet.

2. Ofta kan ett svalt sovrum hjälpa sömnen till det bättre. Sov med fönstret lite på glänt, eller vädra ordentligt innan ni går till sängs.  Om ni har dålig och varm luft i sovrummet kan det vara en god idé att förbättra inneluften med extra frånluftsfilter eller en luftrenare.

3. Vissa drycker, som svart té, kaffe eller alkohol kan påverka sömnen. Om du har svårigheter att somna eller vaknar lätt, så kan det vara värt att byta bort eftermiddagens och kvällens te och kaffe mot andra alternativ.  Välj istället dryck som är fri från koffein som rött té, örtté eller bambukaffe. Många klarar även att dricka grönt té).

4. Många som har svårt att somna har för lite mineraler som aktiverar det avslappnade nervsystemet (högt påslag på det sympatiska nervsystemet istället för det parasympatiska). I dessa fall kan det hjälpa att använda magnesiumspray eller komplettera med magnesium framåt kvällen. Även zink är en avslappnande mineral medan tex kalcium, koppar ger motsatsen.

5. Om du vaknar upp på natten och tankarna bara rusar. Ha ett glas magnesium färdigblandat på nattduksbordet och ta en B1 100 mg - nervvitaminen - så brukar det lugna ner sig snabbt. Kan också tas innan du går och lägger dig - man får pröva sig fram.

6. Örter kan också vara en bra hjälp vid sömnbesvär. Du kan koka té på avslappnande citronmeliss eller kamomill, eller använda tinktur med rogivande örter som hjärtstilla och passionsblomma. Bättre Hälsa har en väldigt bra produkt med just passionsblomma, citronmeliss och kamomill kallad ZLP. I denna produkt finns även surkörsbär som innehåller hög halt av naturligt melatonin. Kombinera med Calm+ som bl.a. innehåller kalcium, magnesium, C-vitamin och kalium.

7. Om du fortfarande har svårt att somna trots de vanligaste knepen, så rekommenderar jag att ge dig själv vila på kvällskanten. Lägg dig ner i lugn och ro, ta ett varmt bad eller lyssna till lugn avkopplande musik. Det viktiga är att kroppen får komma ner i varv.

8. Sist men inte minst. Det är viktigt att låta kroppens produktion av melatonin fungera som den ska. Melatoninproduktionen blockeras/hämmas av blått ljus som du tex får från tv:n och mobiler. Varje gång du tittar på din mobil, så hämmas produktionen i upp till 20 minuter. Var alltså noga med att undvika denna form av apparatur timmarna innan du går och lägger dig och ha hellre en sängklocka bredvid sängen än att du tittar på din mobilklocka.

Önskar dig en god sömn!



Chlorella är en sötvattensalg. Den innehåller mest klorofyll av alla växter i världen (2-3 %), mer än Spirulina - därav dess namn Chlorella. Den har existerat på jorden i miljarder år och är bland de första växter som fanns. Chlorella är en av de nyttigaste födoämnen som finns och är idealisk föda för människan. Den har dessutom en starkt avgiftande verkan.

Vår Chlorella från Bättre Hälsa är ekologiskt certifierad och kommer från Taiwan.

Om inte cellväggarna (20 %) i Chlorella öppnas så är inte näringsämnena (80 %) i algen tillgängliga. Cellväggarna i vår Chlorella öppnas på ett mycket skonsamt sett så att alla näring finns tillgänglig. Dess fiberrika yttre cellväggar är i sig mycket intressanta. Dessa fibrer återfinns ingen annanstans i växtvärlden och har förmåga att binda tungmetaller, såsom bly, kvicksilver, kadmium och aluminium, och andra gifter, såsom PCB, och därmed rena kroppen vilket gör att immunsystemet avlastas. Ju renare Chlorella är desto större kapacitet för avgiftning. Vår Chlorella är extremt ren. Dess förmåga att binda tungmetaller kan i sig också vara ett problem, då den i öppet vatten suger åt sig alla tungmetaller den kan. Därför odlas vår Chlorella i separat tankar med extremt rent vatten på ett område utan miljögifter.

Chlorella är mycket välgörande för matsmältningen, den får vänliga bakterier (lactobacillus) att mångfaldiga sig fyra gånger snabbare än vanligt. Dess extremt höga halt av klorofyll gör att kroppsodörer, såsom dålig andedräkt, kan neutraliseras på kort tid.

3-4 gram per dag är en normal första underhållsdos som kommer att öka ditt välbefinnande. Ökar du dosen till 5-7 gram per dag kommer du emellertid att märka en markant förbättring i matsmältning, energinivå och allmänt välbefinnande. Vid en dosering på 10 till 15 gram kan man sluta att äta kött utan att oroa sig för att inte få tillräckligt med protein. Chlorella innehåller högvärdigt protein med stor upptagningsförmåga. Det är naturligtvis svårt att säga vad exakt man kommer att känna när man tar en så näringsrik alg i höga doser, men det första man förmodligen märker är en förbättrad matsmältning och andedräkt. Efter tre till sex månader, beroende på intag, har en markant avgiftning skett. Chlorella höjer energinivån utan att den sänks efter ett par timmar, som med kaffe och andra stimulantia. som dessutom är giftiga och till skada för kroppen.

Hur mycket bör jag ta om jag är sjuk?

Chlorella innehåller tillräckligt mycket näringsämnen för att kroppen skall kunna hela sig själv. Kroppens självhelande förmåga är enorm – om den bara får tillräckligt med näringsämnen. Chlorella är unik i det att den ger kroppen all de ämnen den behöver. Om man är sjuk kan man öka upp dosen till 10-20 gram för att dra full nytta av de kraftfulla näringsämnena. Man kan aldrig ta för mycket Chlorella då den bara inte är helt ogiftigt utan även har en stark förmåga att avgifta kroppen. Man får tänka på att Chlorella är mat, inte extrakt eller koncentrat. Det finns naturligtvis en optimal nivå för varje individ och den torde ligga omkring 5-8 gram per dag. Barn kan ges 1-2 gram per dag.

Chlorella har visat sig befrämja produktionen av interferon, ett av kroppens främsta försvar mot cancer. Interferon är ett kroppseget ämne som stimulerar makrofager, stora celler som omsluter och eliminerar främmande och giftiga ämnen i kroppen, och som är en mycket viktig del av immunförsvaret.

Chlorella är basbildande och hjälper till att balansera kroppens pH-värde. Kroppens pH bör ligga på 7.2-7.4 för en optimal funktion. Men på grund av undermålig diet, snabbmat, mat som kokts för länge och inte minst läskedrycker görs kroppen sur. Cola är värst med ett pH på 2,7 vilket är många, många gånger surare är kroppens pH-värde. Detta är viktigt då så gott som alla sjukdomar börjar och frodas i en sur miljö och trivs inte i basisk miljö. Vi är alltför sura!

Klorofyll
Chlorella växtvärldens rikaste källa till klorofyll, växternas blod. Klorofyll är närmast identisk med vårt hemoglobin (röda blodceller) förutom att klorofyll har en kärna av magnesium istället för järn. Magnesium är oerhört viktigt för en regelbunden hjärtfunktion, varje gång hjärtat slår används magnesium. Klorofyll stimulerar produktionen av röda blodceller och hjälper till att transportera syre runt kroppen och till hjärnan. Detta gör att den mentala fokuseringen ökar. Barn och äldre drar därför extra stor nytta av Chlorella.

Enzymer
Chlorella innehåller stora mängder enzymer såsom chlorophyllase och pepsin vilka hjälper matsmältningen. Enzymer utför en oerhörd mängd kroppsfunktioner och faktum är att man inte ens kan blinka utan enzymer. Chlorella har en mängd olika enzymer som kroppen behöver.

Finns det tillräckligt med protein i Chlorella?
Chlorella är så näringsrik att man utan vidare skulle kunna leva enbart av den. Det finns faktiskt folk som gör det. Chlorella innehåller 60 procent högvärdigt protein, detta i form av 18 aminosyror, varav alla åtta essentiella aminosyrorna ingår, vilket gör det till ett komplett protein. Det är en överlägsen källa till protein i jämförelse med kött, fisk och ägg i den bemärkelsen att dessa former innehåller sekundärt protein, vilket innebär att aminosyrorna redan formats till proteiner för att bli till kött. När vi sedan äter kött måste vi bryta ner (spjälka) proteinet igen till aminosyror för att sedan återigen forma nytt protein av aminosyrorna som kroppen kan använda för återuppbyggnad. Detta är långt ifrån lika effektivt som att använda redan spjälkade aminosyror. Har vi minsta problem med matsmältningsprocessen, vilket är väldigt vanligt, försämras upptagningen ytterligare. Det är också viktigt att vi får i oss de åtta essentiella aminosyrorna samtidigt eftersom kroppen inte kan bilda någon av dessa själv utan måste tillföras. Saknas en bildas ofullständigt protein. Kroppen formar sedan långa komplexa kedjor av aminosyror till tiotusentals proteinstrukturer som kroppen behöver för sina alla funktioner. 60 procent av våra celler utgörs av protein. Själva ordet protein betyder av främsta betydelse. Det finns ytterst få andra källor till så fullvärdigt protein som Chlorella.

Chlorella innehåller något mycket intressant som kallas Chlorella tillväxtfaktor (CGF).

CGF är ett hormonliknande ämne och består av en blandning av RNA, DNA, aminosyror, vitaminer och mineraler vars exakta proportioner ännu inte har kunnat fastställas. Hos vuxna bygger CGF upp immunförsvaret och återbildar snabbt ny vävnad; hos barn ger det snabb tillväxt. Undersökningar hos tvillingar har visat att barn som får Chlorella växer snabbare, dock inte nödvändigtvis mer. CGF gör också att kroppen återhämtar sig snabbare efter ansträngning och sjukdomar.

Övriga näringsämnen är vitaminer, mineraler. fibrer, kolhydrater, enzymer och antioxidanta ämnen. Chlorella är i synnerhet rik på järn, zink, vitamin B1, B2, C, E, K samt betakaroten. Den har hög halt av RNA/DNA och Omega-3.



Prova ekologisk Chlorella från Bättre Hälsa. Du finner den här



Vi vill tipsa dig om hur du kan bygga upp ett potent immunförsvar och så förhoppningsfullt undvika influensan. Det finns inga mirakelkurer som hanterar influensan på ett kick om man väl fått den, men man kan ta vissa ämnen som får en att må bättre.

1. Tänk på att äta så näringstäta råvaror som möjligt. Om influensan ändå infinner sig och hungern uteblir, så kan det vara en god idé att dricka näring några gånger per dag. Drick gärna kycklingbuljong. Det finns färdigt numera i bra affärer. Mixa en smoothie med olika bär och greenspulver t.ex. Optimum Greens. 

2. Fyll på med C-vitamin i hög dos. Gärna liposomalt C-vitamin som lättare tas upp i tarmen. Ta en zinktablett ett par gånger om dagen - helst i förebyggande syfte. Zink skyddar mot virus.

3. Humussyra eller fulvosyra motverkar virus. Den är så fantastiskt att det minskar sjukdomsrisk genom att fästa sig på viruset så att det inte kan föröka sig. Oftast står det under fulvosyra och finns i en del kosttillskott, såsom Liquid Light och RUSH.

4. Sömn och vila är viktigt för att förebygga influensa men också för att minska antalet sjukdomsdagar om symtomen väl har uppkommit. Minska ner på stress och acceptera att kroppen behöver vila. 

5. Drick mycket vatten, gärna med Cellfood och en nypa Celtic salt. Vid kräkningar eller diarré är det extra bra att komplettera med kalium. 

6. Nässpray och vatten att skölja ögonen med gör du enkelt genom att koka upp vatten tillsammans med lite salt. Är du täppt i näsan är mentol eller eukalyptus bra att smeta på under näsan. Det finns som eteriska oljor eller på apoteken.

7. Ta en riktigt bra probiotika i förebyggande och behandlande syfte. Om du blivit sjuk så kan ett tips vara att fasta 1/2-1 dygn och med jämna mellanrum ta rejäl dos med matsmältningsenzymer, helst på fastande mage.

8. Drick 40-gradigt (ej varmare) honungsvatten med en riktigt stor sked kokosolja. Kokosolja är fantastiskt för att motverka mikrober. Pressa gärna i en citron samtidigt.


Immunförsvaret är en av kroppens  viktigaste funktioner, och när vi tar hand om oss så fungerar det optimalt. När man talar om immunförsvar så bör det nämnas att vi har två olika former av försvar, det medfödda immunförsvaret och det adaptiva, upptränade immunförsvaret. Det adaptiva immunförsvaret har immunologiskt minne och kan på så vis känna igen de antigen och mikrober som kroppen tidigare har utsatts för.

Det medfödda, nativa, ospecifika immunförsvaret är reaktivt och ger snabb respons. Ofta kommer reaktionen inom några minuter och jämfört med det adaptiva immunförsvaret så har det medfödda immunförsvaret inget minne. Ett exempel på en snabb reaktion är vid en anafylaktisk allergireaktion då luftvägarna svullnar igen väldigt snabbt.

I början av livet har vi bara vårt medfödda immunförsvar plus att vi erhåller mammans antikroppar både under graviditeten och via bröstmjölken.

Det adaptiva, specifika immunförsvaret reagerar långsammare och en reaktion kan dröja flera dagar. Adaptiva immunförsvaret har långt minne och behöver hela tiden få träning. För att träna upp det adaptiva immunförsvaret så bör vi låta kroppen jobba sig frisk på egen hand. Barnsjukdomar kan ses som något negativt medan de i själva verket är en nödvändighet för ett optimalt immunförsvar. Det är således viktigt att inte medicinera bort viktig träning, både hos barn och vuxna. Ett exempel på sjukdom som aktiverar det adaptiva immunförsvaret är intoleranser.

Det finns flera viktiga saker som påverkar vårt immunförsvar och det är bra att ta hand om sig på bästa sätt. Här kommer 9 tips för att stärka ditt immunförsvar.

1. Socker påverkar och sänker vårt immunförsvar oerhört mycket. Det är viktigt att minska ner på sockerintaget och istället välja mindre söta källor. Byt gärna socker mot färggranna bär såsom blåbär, lingon, svartvinbär och jordgubbar. Bär innehåller antioxidanter som minskar kroppens oxidation/nedbrytning och på så vis minskar de kroppens belastning. För att minska sockersug så kan krom och kallpressad ekologisk kokosolja vara en god idé. Kokosolja fungerar som energi till hjärnan och innehåller laurinsyra, en viktig fettsyra som bygger upp immunförsvaret.

2. Sömn är väldigt viktig för ett starkt immunförsvar. Desto mindre bränder som behöver släckas, desto mer tid har immunförsvaret till de saker som är viktiga att reparera. Allt slitage och all mat vi äter behöver tas omhand. Sömnen är en av våra viktigaste tillfällen för reparation och god sömn är A och O för ett fungerande immunförsvar. Testa våra produkter Calm+ och ZLP om du har svårt att sova.

3. Stress påverkar immunförsvaret och gör att kroppen, liksom vid dålig sömn, inte klarar av att eliminera de mikrober som kan göra oss sjuka. En lugn och utvilad kropp har mer möjlighet att hinna ta hand om det som behövs. Minska ner på inre och yttre stress och komplettera med kosttillskott som hjälper ditt (parasympatiska) nervsystem att slappna av. Tex magnesiumspray, zink och B-vitaminkomplex.

4. Hur vi äter påverkar vårt immunförsvar i högsta grad. Jag nämnde socker ovan men förutom en sockerfri kost så behöver vi gott om näringsämnen för ett starkt försvar. Exempel på näringsämnen som är viktiga för immunförsvaret är zink och D-vitamin.

5. Välj naturliga sätt för att tillfriskna så hjälper du immunförsvaret att bli starkt. Testa tex naturliga antibiotikum som oreganoolja, grapefruktkärnor, olivbladsextrakt, vitlökskapslar eller höga doser C-vitamin. Andra bra produkter är röd solhatt (enchinea) och humussyra.

6. Gör smoothies med bär och grönsaker från hela färgpaletten. Du kan ha i selleri, spenat, nässla som är grönt, nypon, havtorn och aronia som är oranga, lingon, röda vinbär, jordgubbar, rödbeta, tranbär eller hallon som är röda, blåbär eller svartvinbär som är lila, vitlök och ingefära som är vita och citron, banan eller grape som är gula.

7. Andra viktiga aspekter för ett bra immunförsvar är god tarmflora och därmed både en riktigt bra probiotika (gärna med stammar som L.casei) och prebiotika. Prebiotika finns i livsmedel såsom havre, kiwi och probiotika finns i bla syrade grönsaker. Komplettera även med bra omega 3.

8. Motion är väldigt viktigt för både immunförsvaret och för att erhålla god sömn och minskad stress. Motionera minst 30 minuter per dag och komplettera med ett par träningspass med det du tycker är kul.

9. Inställning gör mycket mer än vi många gånger tror. Var glad och tänk på positiva saker så stärks kroppen och ditt immunförsvar.


En sak att göra varje dag för bättre hälsa

Ett enkelt tips som kan hjälpa dig till långsiktig avgiftning, förbättra matsmältningen och öka ämnesomsättningen samt höja energinivån.


Vi bombarderas med gifter genom maten, luft och vatten, vi får det genom kemiska tillsatser, bekämpningsmedel, hormoner, antibiotika och andra skadliga ämnen i maten vi äter. Konserveringsmedlen i maten motverkar mag- och tarmsystemet vars syfte det är att bryta ner maten.

Nå, vi vet alla hur farliga gifterna är, och att vi får i oss dem, men hur blir vi av med dem? 

En uppsjö av detox-produkter översvämmar marknaden, vissa blandar i ett 30-tal örter och tror att kroppen skall avgifta sig med det. Andra hävdar att ett eller annat ämne skall rensa kroppen på allt. Nåja…

Men det finns ett enkelt och billigt sätt som du kan göra varje morgon som hjälper kroppen att gradvis släppa på gifterna, förbättra matsmältningen samtidigt som det ökar energin, och framförallt – gör kroppen basisk. Kroppen blir sur av alla gifter, pH-värdet sänks drastiskt vilket öppnar upp för allehanda krämpor och sjukdomar.

Och det tar mindre än 2 minuter! 

Här är tricket ...

Med en gång du vaknar - varje dag – pressar du 1/2 till 1 hel citron i ett glas rumstempererad renat vatten, gärna lite varmt. Det är skonsammare mot kroppen än att använda kallt vatten. Hitta en bra citronpress, det finns billiga sådana, eller krama citronklyftor, eller halvor. Och ät inte frukost omedelbart efter, vänta 5-10 minuter.

Om du tycker det blir för surt i början kan du hälla i några droppar Stevia – det gör en markant skillnad. Vill du ge det till barnen också kan du också använda Stevia och kolsyrat vatten i början. Det blir jättegott.

Men – och detta är viktigt – se till att använda ekologiska citroner och använd inte citronsaft på flaska. Ekologiska citroner har inga bekämpningsmedel som kan ackumuleras. Det innebär också att de ser lite annorlunda ut än de exemplariska citroner du vanligtvis hittar i diskarna. De är oftast mindre och de möglar mycket fortare – vilket de skall göra. De smakar däremot oftast bättre. Förvara dem i kylskåp så håller de längre.

Det har varit känt i århundraden att citroner innehåller kraftfulla antibakteriella, antivirala och immunökande ämnen. Vi vet att citroner är en stor hjälp för matsmältning och leverrensning. Det hjälper även till att hålla gallstenar borta då det håller igång galla produktionen (får man ett gallstensanfall skall man pressa ett antal citroner och dricka med en gång – närmast magiskt). Citroner innehåller citronsyra, magnesium, bioflavonoider, vitamin C, pektin, kalcium, kalium och limonen, vilka hjälper immunförsvaret att bekämpa infektioner.

Citroner är ett av de mest alkaliska livsmedel du kan äta. Det kan vara svårt att tro när man biter i en. Men i kroppen blir citron alkalisk, citronsyran skapar inte syra när den metaboliseras. Mineralerna i citroner hjälper till att göra blodet basiskt. De flesta människor är för sura (från att äta för mycket socker och sädesslag). Att dricka citronvatten hjälper till att på lång sikt minska den totala syra halten, och kan även avlägsna urinsyra från lederna vilket minskar ledbesvär och inflammation.

Fördelarna: 

1. Förbättrar matsmältningen, kan hjälpa vid halsbränna

2. Ökar energin

3. Ökar allmänna välbefinnandet mentalt och fysiskt

4. Avgiftar kroppen på sikt

5. Gör kroppen basisk

6. I och med förbättrat matsmältningssystem och avgiftning samt att det gör kroppen     basisk kommer hormonbalansen i jämvikt vilket ger mer energi, och kommer att hjälpa dig att förlora kroppsfett.

Men – det fungerar bara om du faktiskt gör det – varje morgon.

Vi övergår nu till uttrycket ”en citron om dagen…”