Hälsotips för Bättre Hälsa
Hem / Hälsotips för Bättre Hälsa

Hälsotips

Ljusterapi - rött ljus för bättre energi och hälsa

Ljusterapi - rött ljus för bättre energi och hälsa

Ljusterapi
Ljusterapi har blivit en stor sak inom hälsovården såväl som inom sjukvården. Ljus är en kraftig stimulans och hjälp för kroppen. De flesta moderna span, hudterapeuter och fysioterapeuter har idag en avdelning för ljusterapi. Det finns även ljusplattor för hemmaterapi för olika ändamål. Vi skall gå igenom hur ljusterapi fungerar och hur olika slags ljus påverkar vårt hälsotillstånd.

Korta fakta:

  • Rött och Nära Infrarött ljus (NIR) är "bioaktiva" våglängder av ljus. Det vill säga, de kan påverka levande vävnad.
  • Människokroppen är biologiskt designad för att behöva dessa typer av ljus, på samma sätt som näring, då de har djupgående effekter på cellulär och hormonell hälsa.
  • Forskare har funnit att rött och NIR-ljus kan påverka många olika fysiologiska och biokemiska mekanismer; där cellulär energiproduktion utan tvekan är ett av de det viktigaste.
  • Genom att få lämpliga doser av rött ljus och NIR-ljus kan man hjälpa sin kropp att återhämta sig och föryngra sig mer effektivt.
  • Gult och orange ljus är lämpligt vid olika hudproblem.
Vad är rött och NIR-ljus?
Ljus består av våglängder som visar sig i olika färger. Färgen avgör vilken våglängd det är. Det naturliga, nästan vita, solljuset innehåller alla färger av det synbara spektret. Det mesta ljuset runt oss är osynligt för ögat. Vi ser bara en mycket liten del av allt ljus. Världen skulle se helt annorlunda ut annars. Att vi överhuvudtaget ser färger beror på att ljuset absorberas och/eller reflekteras från olika föremål. Att ett blad är grönt beror på att de övriga färgerna absorberas och det gröna reflekteras.

Spektrum för synligt ljus innehåller alla våglängder från 400 nm (violett) till 760 nm (rött). En nm (nanometer) är en miljarddels meter. Våglängder utanför detta område kan vi inte se. Kortare våglängder än violett kallas ultraviolett (UV). Där ligger t.ex. den osynliga strålning som ger oss solbränna. Längre våglängder än rött kallas infrarött (från infra, senare). Där ligger t.ex. den osynliga värmestrålningen i infraröd bastu. Du märker det också på infraröda värmekällor på utomhusserveringar, vilket ger värme men inget synbart ljus.

Det finns även något som kallas nära infrarött ljus (NIR), då når våglängderna bara fram till den punkt att de framkallar värme. Infrarött ljus (IR) kommer precis efter det ljus vi ser med blotta ögat. Man skall inte förväxla IR-ljus med UV-ljus (ultraviolett) som befinner sig på andra sidan av ljusspektrumet, med korta våglängder, och är det ljus vi blir bruna av men är skadligt i för höga doser. Infrarött ljus från solen är inte skadligt i sig men artificiellt IR-ljus kan bli obehagligt genom värmeutvecklingen om våglängderna blir för långa. Svetslågor och laserljus är skadliga för ögat. Nära infrarött ljus, NIR, är inte skadligt, utan tvärtom, välgörande. Man använder båda inom sjukvården.
Rymdforskning
NASA började använda ljusterapi för muskelregenerering i början på 2000-talet. Rymdfarare tappar snabbt muskelmassa när de är viktlösa. Varmt ljus från LED-lampor kunde stimulera och höja den naturliga energiprocessen i mitokondrien i varje cell av kroppen. Astronauter fann också att rödljusterapi kunde minska smärta, påskynda sårläkning och förhindra muskel- eller benatrofi (försämring av benkvaliteten). (1) Under årens lopp kunde NASA-forskare ta denna rymdteknik vidare för att anpassa den för medicinska applikationer, såsom läkande av tumörer, hudsår, allvarliga brännskador och orala slemhinneirritationer. Det finns nu över 3 000 förstudier som illustrerar det röda ljusets till synes magiska förmåga att läka hud och kropp. (2)
Varför är rött och NIR-ljus så viktigt?
Rött och NIR-våglängder av ljus är "bioaktiva", vilket betyder att de påverkar hur våra celler fungerar. Precis som våra kroppar behöver näringsämnen från maten för att överleva, är naturligt solljus ett viktigt näringsämne som gör att våra celler kan fungera bra. Rött ljus och NIR är särskilt unika eftersom de har en djupare penetrationsnivå än andra ljusvåglängder. De kan nå djupt in i din muskelvävnad och till och med ända in till dina ben. Detta kan hjälpa till att stimulera en lång rad positiva hälsofördelar, inklusive men inte begränsat till bättre blodcirkulation, snabbare muskelåterhämtning, hormonreglering och strålande hud. Med andra ord, rött ljus och NIR-ljus kan hjälpa oss att förbättra vår hälsa inifrån och ut.

Observera att när du inte får i dig tillräckligt med de rätta "näringsämnena" från ljus upplever du ”belysnings-brist” (på samma sätt som näringsbrist när din kost saknar viktiga näringsämnen). Felaktig belysning påverkar direkt dygnsrytmer som styr din aptit, energi, humör, sömn, libido och andra kropps- och sinnesfunktioner. (3) Dygnsrytmstörningar kan sedan leda till andra negativa hälsotillstånd också, såsom:

Trötthet
Viktökning
Depression och ångest
Sömnstörningar
Humörstörningar
Dåligt immunförsvar
(och mer)

VILKA ÄR NYCKELMEKANISMERNA SOM RÖTT LJUS OCH NIR-LJUS PÅVERKAR?
Det finns nu över 3 000 expertgranskade vetenskapliga studier som illustrerar de kraftfulla hälso- och anti-age fördelarna med rött och NIR-ljus. (5) Vetenskapen visar att dessa våglängder förändrar många biologiska vägar – en serie åtgärder som utlöser förändringar i en cell. (3) Med det sagt finns det två nyckelmekanismer som utan tvekan är de viktigaste att lyfta fram som vi skall gå igenom: cellulär energiproduktion och hormesis (förklaring kommer längre ner).
Stimulerar cellulär energiproduktion
När röda och NIR-våglängder tränger in i våra celler, aktiverar ljuset en speciell ljusreceptor i våra mitokondrier (cellens kraftverk). Denna ljusreceptor är en del av andningsmekanismen som är ansvarig för att producera ATP (cellulär energi). När fotoner av rött och NIR-ljus träffar ljusreceptorn, hjälper det mitokondrierna att använda syre mer effektivt för att producera ATP. (4)
Mitokondrier omvandlar energin i födoämnen till former av energi som kroppens celler kan utnyttja. Efter att maten först har brutits ned i tarmen förbränns den tillsammans med syre i mitokondrien. Utan tillräckligt med syre ingen energi.
Detta är viktigt eftersom mitokondrier är viktiga aktörer i hälsa, för förebyggande av sjukdomar och livslängd. Att hjälpa våra mitokondrier att skapa mer energi kan hjälpa till att hålla våra celler, organ och kropp friska och prestera bättre, vilket gör att vi mår bättre.

Hormesis
Den andra nyckelmekanismen för hur rött och NIR ljus påverkar våra biologiska funktioner kallas hormesis (grekiska för ”snabb rörelse”) och är ett samlingsnamn för en rad biologiska processer som startas då en organism utsätts för skadliga ämnen i mindre koncentration. Men istället för en negativ reaktion på celler har den en positiv effekt. Många växtämnen, såsom flavonoider har den effekten. De skapar en metabolisk process i mitokondrien som blir stressad och skickar iväg signaler till kärnan (nucelus) i cellen som innehåller DNA som bestämmer vilka gener som skall uttrycka sig. Dessa signaler får kroppen att anpassa sig genom att bland annat förbättra blodcirkulationen till musklerna, bättre hormonell balans och en mer effektiv mitokondrie.
Gul ljusterapi
Huden är kroppens största organ och är ett av de mest utsatta organen och behöver skyddas lika mycket som den skyddar dig. Det finns nu även gul och orange ljusterapi med en våglängd på 570-620 som inte går så djupt in i vävnaderna utan inriktar sig direkt på huden och kan hjälpa vid olika slags hudirritationer, såsom UV-skador, rosacea och ådernät. Gul ljusterapi stimulerar produktionen av röda blodkroppar, som spelar en viktig roll i hudläkning och hudcellsföryngring. Vid psoriasis kan man även få medicinsk ljusbehandling. (5)

Energi i värmen

Energi i värmen

Under varma sommardagar kan det vara extra viktigt att tänka på vätskebalansen. Solen och ljuset ger mycket energi men efter en lång dag ute i värmen eller efter fysisk ansträngning är det vanligt att känna sig lite trött och orkeslös. Det är viktigt att dricka tillräckligt med vatten för att ersätta det du svettas ut – men dricker du mycket vatten kan det vara bra att även tänka på att upprätthålla elektrolytbalansen. Elektrolyter är mineraler såsom kalium och natrium som utsöndras när vi svettas, samt magnesium och kalcium. Dessa mineraler är viktiga för oss eftersom de bidrar till bibehållandet av vätskebalansen, till normala energinivåer samt normal nerv- och muskelfunktionen. När du svettas eller förlorar vätska genom exempelvis diarré kan elektrolytbalansen i kroppen rubbas och du kan känna dig trött och urlakad.

Här är några tips på när det kan vara bra att ta elektrolyter:

Vätskebalans: Elektrolyter, såsom natrium och kalium, hjälper till att upprätthålla rätt mängd vätska i kroppen. De bidrar till att reglera vätskeflödet in och ut ur cellerna, vilket är avgörande för att bibehålla en ordentlig vätskebalans. Magnesium bidrar till elektrolytbalansen.

Muskelfunktion: Elektrolyter är inblandade i överföringen av nervimpulser och muskelkontraktioner. Natrium, kalium, kalcium och magnesium är exempel på elektrolyter som behövs för att musklerna ska fungera korrekt. Vid brist på elektrolyter kan muskelkramper och svaghet uppstå. Kalcium och magnesium bidrar till normal muskelfunktion.

Nervfunktion: Elektrolytbalansen spelar en central roll i överföringen av nervimpulser genom kroppen. De hjälper till att upprätthålla rätt elektrisk laddning i nervcellerna, vilket är nödvändigt för en optimal kommunikation mellan nervcellerna. Kalium och magnesium bidrar till nervsystemets normala funktion.

Återhämtning efter fysisk aktivitet: Under träning och fysisk ansträngning förlorar kroppen elektrolyter genom svettning. Att dricka tillräckligt och ersätta elektrolyterna är viktigt för att återställa vätskebalansen och främja snabbare återhämtning. Magnesium bidrar till normal energiomsättning samt till att minska trötthet och utmattning.
Elektrolyter bör tas i rätt proportioner och i enlighet med individuella behov. För personer som inte är involverade i intensiv fysisk aktivitet eller inte förlorar stora mängder elektrolyter genom svett eller andra faktorer, kan en balanserad kost ofta tillhandahålla tillräckliga mängder elektrolyter. Men under varma sommardagar, vid fysisk ansträngning, och vid vissa tillstånd, såsom svår diarré eller kräkningar, kan det vara en god idé att komplettera med elektrolytlösningar för att upprätthålla normal vätske- och elektrolytbalans.

Behöver du individuell medicinsk rådgivning angående kosttillskott, kontakta din vårdgivare, funktionsmedicinare eller en näringsterapeut.
Sitter hälsan i tarmen?

Sitter hälsan i tarmen?

Att ha olika typer av magåkommor är väldigt vanligt idag och många lider av detta. Detta är ett stort hälsoproblem med olika former av problematik bakom sig. Överkänslighet, inflammationer och irritationer i tarmen är idag väldigt vanligt. Kanske har du tex hört talas om IBS, dvs Irritable Bowel Disease. I Sverige uppskattas cirka 10–15 procent av befolkningen ha IBS.

Har all hälsa sitt ursprung i vår tarm?  Vår tarm har många viktiga funktioner och tarmen funkar som den ska är därmed centralt för vår hälsa. Men dålig tarmhälsa i kombination med utmaningar i det moderna livet och vår komplexa miljö, kan ofta få oss att känna oss obekväma och känsliga för livsmedel. Hur kan vi optimera vår tarmhälsa så att vi kan vara naturligt friska och få den näring vi behöver?

Maghälsokris?
För mer än 2000 år sedan sa Hippokrates att "all sjukdom börjar i tarmen". Men först nu börjar vi förstå hur matsmältningssystemet är involverat i ett system som förmedlar många funktioner och är därmed centralt för hälsa eller start på ohälsa. Mag- och tarmsystemet har många funktioner så som att bearbeta mat för att ge kroppen näring och även till för utsöndring av avfallsämnen från matsmältningen och andra processer och är dessutom en defensiv barriär mot främmande ämnen. Dålig tarmhälsa kan ha förödande effekter i alla kroppssystem, vilket kan göra oss undernärda och påverkar hälsan i stort, till exempel med immunitet eller mentalt välbefinnande.

Våra matvanor har förändrats avsevärt under de senaste decennierna. Våra måltider innehåller många gånger höga halter av dåliga fetter och raffinerade kolhydrater samt är ofta fulla av potentiella allergener så som mejeri eller gluten. För den med nedsatt matsmältning och känslighet utgör detta en stor utmaning.

Tarmens funktioner
Tarmfunktionen är komplex och beroende av inbördes relaterade faktorer; Balans mellan bakterier, matsmältning och tarmrörlighet är viktigt. Kroppen behöver alla dessa delar för att fungera i harmoni med varandra för optimal tarmhälsa. Olika delar av mag-tarmkanalen har olika funktioner;

  • Magen, bukspottkörteln och levern, producerar matsmältningsenzymer och galla, hjälper oss att bryta ner livsmedel i små komponenter för att möjliggöra absorption.
  • Våra tarmbakterier är starkt involverade i matsmältningen men hjälper också immunsystemet och ger en fysisk, skyddande barriär.
  • För att absorbera näringsämnen och skydda oss behöver vi en stark inre slemhinna som är beroende av bindväv av god kvalitet och ett antal näringsämnen som stöder vävnadens struktur och reparation.
  • Slutligen är en god rörlighet av tarmen viktig för att säkerställa att maten rör sig genom tarmen med lämplig hastighet. För snabbt skulle orsaka näringsbrister och för långsamt skulle orsaka jäsning av mat i tarmen, vilket påverkar bakteriebalansen och orsakar obehagliga symtom.

Vi kan ha problem inom en eller fler av tarmens olika funktioner. Det handlar egentligen om balans och att stödja vår kropp på bästa möjliga sätt. 

MATSMÄLTNING
Tycker du att det är svårt att smälta maten ordentligt? Detta kanske resulterar i uppblåst mage, rapningar eller sura uppstötningar? Det är tecken på att du kan behöva stöd för din matsmältning. Våra kroppar har ett komplext och kraftfullt system med magsyror i magsäcken och med enzymer i tarmen för att hjälpa oss att bryta ner livsmedel i mindre partiklar för att kunna använda dem.

Huden är vårt ansikte utåt - ta hand om den

Huden är vårt ansikte utåt - ta hand om den

Huden är vårt största organ och i genomsnitt motsvarar det cirka 15% av vår totala vikt. Den täcker hela vår kropp och fungerar som en skyddande sköld mot yttre hot, såsom sjukdomsalstrare och miljöföroreningar. Hudvård idag handlar mycket om kosmetika och yttre vård, men den viktigaste och mest hållbara hudvården kommer inifrån.

Många faktorer kan påverka vår huds hälsa, till exempel uttorkning, lågt intag av essentiella fettsyror, högt intag av socker och alkohol, väder och sol samt vissa hudåkommor, som eksem. En frisk hud skyddar även kroppen mot angrepp av virus, bakterier och andra parasiter. Yttre hudvård kan hjälpa, skydda och dölja men inte helt hantera på sikt.

Att ge näring till våra kroppar med rätt näringsämnen, i tillräckliga mängder, kan vara nyckeln till att stödja hållbar hudhälsa. Vi skall titta på några av de viktigaste.

Men låt oss först se varför det är så. För även om huden verkar smidig för ögat, så består huden av flera skikt. I det hela så består huden av tre distinkta lager – epidermis, dermis och hypodermis. Varje skikt är unikt inom dess egna cellulära sammansättning och fysiologiska funktion. I och med att huden skyddar oss, så skyddar den även från krämer och kosmetika. 

Epidermis (yttersta lagret), även kallad hornlagret eller överhuden, består av keratin som stärker huden, och melanin som ger huden dess färg och skyddar mot UV-strålning. Epidermis ger skydd mot främmande miljöämnen. Epidermis fungerar som det främsta hindret mot den yttre miljön.

Dermis ligger direkt under epidermis, och kallas även läderhuden, den ger huden dess styrka och stöd. Till skillnad från överhuden innehåller dermis nerver, blodkärl och fibroblaster, (den vanligaste cellen i dermis som bygger upp bindväven) och sensoriska receptorer, levererar näringsämnen och upprätthåller den strukturella grunden för huden. Dermis innehåller mest kollagen med den primära funktionen att upprätthålla hudens fasthet. Elastinfiber kombineras med kollagen för att ge huden dess elasticitet. Dermis innehåller även komplexa kolhydrater som när de kombineras bildar en cementerande och gelbildande bas som binder fukt, samtidigt som de tillåter näringsämnen och syre in i hudvävnaderna för att skydda dermis, strukturlagret. Nya celler bildas som trycks mot det yttre lagret, epidermis, och slätar ut huden.

Hypodermis är det tjockaste lagret som ligger underst och formar basen för epidermis samt dermis och består i huvudsak av bindväv och fettvävnad, men även nerver och blodkärl. Den är i huvudsak isolerande. Där ligger även hårsäckar och svettkörtlar.

Det finns alltså vissa näringsämnen som är absolut nödvändiga för en frisk hud.

Kollagen skyddar huden
Kollagen ger huden dess elasticitet, fasthet och fuktbalans. Kollagenet håller huden stram. Oftast tänker man inte på hur viktig bindvävnad är, men den håller ihop och stödjer organ, muskler och hud. 80 procent av bindväven innehåller kollagen. Kollagen är också viktig för hår och naglar. Hela 90 procent av hudens yta består av kollagen. Utan tillräckligt med kollagen blir kroppen slapp och huden rynkig.
Marint kollagen består huvudsakligen av kollagen typ I, som uppvisar stor likhet med mänskligt kollagen och absorberas lätt genom tarmväggen. [i] Vissa studier har visat att kollagentillskott, särskilt ett som är rikt i typ 1 kollagenpeptider, kan förbättra hudens elasticitet, fukt[ii] och eventuellt även uppkomsten av rynkor. [iii]

Veganer har svårare att få i sig kollagen då det är animaliskt, men det finns kollagenbildande kosttillskott även till dem.

Zink stärker hudens yttre lager och upprätthåller både naglar, hår och hud.
Kisel är en viktig del av bindväven i hud, hår och naglar, brist minskar elasticiteten i huden och ger den stadga och smidighet. Kisel ökar hudens förmåga att binda vatten.
Omega-3 är en naturlig komponent i hudcellerna som gör den fuktbevarande och mjuk.
C-vitamin är viktigt för syntesen av kollagen för normal funktion av huden, skyddar mot fria radikaler som kan ge rynkig hud.
E-vitamin skyddar huden mot oxidativ stress och är viktig vid sårläkning.
A-vitamin är viktigt för upprätthållandet av normal hud.
B-vitaminer, huden älskar B-vitaminer. B3-vitamin, niacin/niacinamid ökar cirkulationen i huden och bygger upp hudens skyddande barriär och elasticitet. B12 är viktig för cellernas metabolism och gör hudcellerna starkare. Biotin bidrar till upprätthållandet av normal hud, hår och naglar.
Hyaluronsyra hjälper till att förhindra torr hud och jämnar därmed ut huden.
Tarmfloran, en frisk hud börjar med bra maghälsa.


Referenser
[i] De Luca C et al. Skin Antiageing and Systemic Redox Effects of Supplementation with Marine Collagen Peptides and Plant-Derived Antioxidants: A Single-Blind Case-Control Clinical Study. Oxid Med Cell Longev. 2016;2016:4389410.

[ii] Inoue N, Sugihara F, Wang X. Ingestion of bioactive collagen hydrolysates enhance facial skin moisture and elasticity and reduce facial ageing signs in a randomised double-blind placebo-controlled clinical study. J Sci Food Agric. 2016;96(12):4077-81.

[iii] Inoue N, Sugihara F, Wang X. Ingestion of bioactive collagen hydrolysates enhance facial skin moisture and elasticity and reduce facial ageing signs in a randomised double-blind placebo-controlled clinical study. J Sci Food Agric. 2016;96(12):4077-81.

Salt - sanning eller myter om salt?

Salt - sanning eller myter om salt?

Salt har varit en av historiens största och viktigaste handelsvara. Man har spårat produktion av salt till 5000 f. Kr. Det har använts som valuta i flera länder, Kina hade till och med präglade mynt av salt. Gandhi tog över makten i Indien med början av den så kallade saltmarschen. Brittiska kolonialmakten hade monopol på saltproduktionen och inga andra fick tillverka salt i Indien. Gandhi gjorde med 78 andra anhängare en protestmarsch år 1930 på 40 mil till kusten för att själv tillverka salt. Tusentals anslöt sig till marschen. Det ledde senare tillsammans med andra olika aktiviteter till Indiens självständighet.

Världsproduktionen av salt är ca 190 miljoner ton salt per år.

Men vi har också hört hur skadligt salt är, hur det skulle höja blodtrycket och orsaka hjärtproblem. Nå, det är både falskt – och kan vara sant. Men faktum är, att för lite salt är riktigt skadligt – och kan även höja blodtrycket och skapa hjärtproblem.

En studie i läkartidningen The Lancet från 2016 bekräftar detta. De skriver att det inte finns några hälsofördelar med att äta lite salt. Inte ens för människor med högt blodtryck. De som äter för lite salt (mindre än tre gram) löper högra risk för att drabbas av hjärtinfarkt än de som äter normala mängder salt (5–6 gram). (1)

I tidningen Dagens Medicin läser man att Livsmedelsverket rekommenderar max 6 gram salt om dagen. Men dessutom att kroppens utsöndring av salt via urinen uppgår till ca 9 gram och via svett och avföring till 6 gram, sammanlagt 15 gram. Författaren menar att detta inte går ihop, och det kan nog de flesta hålla med om. Flera studier visar även att den låga saltmängden kan orsaka hjärtproblem. (2)

Man skriver: ” Det finns flera tusen studier som visar att ett lågt saltintag inte ger några fördelar jämfört med ett saltintag som är högre, men däremot tvärtom.”

Men än är kampen inte över. Nyligen publicerades en svensk studie som hävdade att för mycket salt inte är bra för plack i ådrorna, en annan vinkling på saltfrågan. Men för mycket av något är aldrig bra; och vad är det för salt de pratar om? Rent bordssalt förmodligen, utan några som helst spårmineraler. Kontroversen fortsätter.

Med sommarens värmeböljor är det många som lider i onödan på grund av saltbrist. Man blir utmattad av saltbrist. Har man för lite salt i kroppen eller dricker extra mycket vatten pga. värmen, vilket oftast rekommenderas i första hand, späds salthalten ut till en farligt låg mängd. Det är då man drabbas av värmeslag, som det kallats, men borde kallas saltbrist.

Bonden sätter ut saltblock på sommaren till sina djur för annars dör de. Vi måste ha tillräckligt med salt. Allt kan överdoseras, även vatten. Men kroppen är bra på att reglera salthalten. Tar du för mycket blir du törstig och dricker vatten, vilket späder ut salthalten i kroppen och överskottet kissas ut med följd att natriumhalten i blodet blir normal. Får du i dig alltför mycket salt på en gång kräks du. Man klarar dock inte att dricka rent havsvatten för då späder man inte ut saltet utan får mer hela tiden. Man måste späda med sötvatten.

Samerna hade salt i sitt kaffe förr i tiden. På vintern fick man använda smältvatten från snö som inte har några mineraler alls, då tillförde man salt, även för smakens skull. Idag har man saltat renkött eller ost i kokkaffet. Det sägs vara en mycket speciell smakupplevelse.

Men först lite om de studier som gjorts som orsakat dessa saltvarningar. I en lång artikel i New York Times 2 juni 2012 beskrev bestsellerförfattaren Gary Taubes hur forskningen om salt gått till. I början på 1970-talet började man prata om relationen mellan salt och högt blodtryck. Men det fanns ingen riktig forskning. (3)

En studie var baserad på djurförsök. Råttor fick massor med salt och fick högt blodtryck. Sedan fick man reda på att de stackars råttorna fick sextio gånger mer salt än människor någonsin skulle få i sig. De fick motsvarande två fulla koppar med salt – per dag!

Baserat på dessa så kallade studier bestämde sig de amerikanska myndigheterna, USDA och FDA att salt är skadligt. Och det spred sig över hela västvärlden. Trots att flera kardiologer senare förnekat detta och sagt att forskningen var dålig, fortsätter myten. En ledande kardiolog, Dr Graham MacGregor förklarade en gång att forskningen inte var annat än ”en mindre irritation som orsakade en större uppståndelse”.

Men har myndigheterna en gång bestämt sig så är det närmast omöjligt att rubba dem. Se på kostcirkeln, varning för fett och kolesterol och inte minst vitaminer och mineraler som i alla tider legat på ”minsta möjliga dos” för att undvika bristsjukdomar. Länge påstod man att det var farligt att inta mer än 400 IE D-vitamin. Det får man i sig på tio minuter i solen.

"Man kan utan tvivel säga," som Drummond Rennie, redaktör för The Journal of American Medical Association, sade redan 1998, att myndigheterna som driver budskapet om att äta mindre salt hade "gjort ett åtagande om saltutbildning som går långt utöver de vetenskapliga fakta."

En annan studie som publicerades redan 2008 följde under åtta år personer från fem länder och tre kontinenter, och fick samma resultat. Men den verkliga spiken i kistan på varningar om högt saltintag är förmodligen slutsatsen från National Health and Nutrition Examination Survey vars undersökningar styrs av regeringen: under de sista 30 åren har de funnit ut att en diet med högt saltintag inte är associerat med ökat blodtryck.

I själva verket är det så att om man har för lite mineraler, däribland natrium, så kan det resultera i för högt blodtryck. Och studier har visat att en diet med lågt saltintag kan öka risken för hjärtattacker med 400%. (4)

Men absolut, om man redan har högt blodtryck, så skall man inte experimentera med ökat saltintag (bordssalt). Ökat saltintag gör att vätskan kvarhålls i kroppen (för att späda ut saltkoncentrationen) vilket gör att blodtrycket höjs temporärt – tills dess att saltet och vattnet utsöndras av njurarna genom urinen.

Men det mesta saltet vi får i oss kommer från färdiglagad mat och halvfabrikat med det billigaste saltet i hög koncentration av natrium. Vi svenskar anses äta mest halvfabrikat i världen.

Vad är salt?

Salt i sin grundläggande form består av natrium (40%) och klorid (60%) som hålls ihop som kristaller av laddade joner i torrformat, men löses upp i vatten. Natrium är en essentiell mineral, en elektrolyt, som tillsammans med klorid och kalium håller vätskebalansen i kroppen; från vätskan i våra celler till vårt blodtryck, såväl som våra lymfkörtlar. Utan salt kan hjärtat inte dra ihop sig vilket naturligtvis är förödande som alla förstår.

Klorid reglerar vår syra-bas balans. Den behövs för magsyran (Hcl), höjer vår pH-nivå och absorberar kalium.

Vilket salt är bäst?

Nå, detta är ingen licens för att hälla salt på allting. Lagom är nyckelordet här. Men det finns en annan faktor. Det mesta bordssaltet idag består av rent natriumklorid, vilket är raffinerat, helt vitt, och har ofta klumpförebyggande ingredienser i sig som gör att det rinner bättre ur ströaren, med namn som: natriumferrocyanid, ammoniumcitrat och aluminiumsilikat.

Vi ser också idag ”havssalt” som är helt vitt och rinner fint ur ströaren. Det är möjligt att det kommer från havet, men har det blivit raffinerat? Ja, om det inte är ljusgrått utan helt vitt, har det blivit raffinerat på ett eller annat sätt. Man säger också att det består av 98% rent salt. Låter bra – eller hur?

När man raffinerar salt tar man bort alla spårmineraler i saltet, då blir det vitt. Men man tar även bort 40% av alla nyttigheter. Havssalt med spårmineraler och natrium är nyttigt för oss – tar man bort spårmineralerna är natriumet rent ut sagt giftigt i de mängderna. Havssalt är inte helt olikt vårt blod i mineralbalansen. För mycket av ett eller annat ämne kan vara skadligt i längden. Kroppen vet inte hur den skall hantera det.

Vanligt vitt bordssalt raffineras, tvättas, och bleks, behandlas kemiskt och tillförs klumpförebyggande medel så att det skall gå att ”ströa”.

Man kan jämföra det med det vita sockret där man tagit bort alla mineraler och andra ämnen från de olika råsockerarter som finns. I råsocker finns det till exempel fortfarande kvar krom som hjälper till att hantera insulinhalten. Eller det vita mjölet där man tagit bort 90 procent av alla nyttigheter.

Naturligt havssalt

Det finns dock en del saltprodukter på marknaden som består av rent havssalt där man varken dragit ifrån eller lagt till något. Celtic havssalt från Frankrike räknas som världens finaste salt. Det är ljusgrått av alla mineraler och fortfarande fuktigt. Man riktigt känner havet när man öppnar påsen. Det rinner inte som vanligt salt, vilket innebär att det inte finns några klumpförebyggande medel. Men det smakar faktiskt gott, inte ”salt” som vanligt bordssalt, som nästan är frätande i smaken. Celtic salt har en mjuk, nyanserad smak av alla mineraler.

I Celtic salt är natriumhalten ca 34% (salthalt ca 55–60%), resten är spårmineraler och fukt. Vanligt bordssalt har 98–99% salthalt.

Celtic havssalt kommer från oförstörda områden i Frankrike. Saltet sol- och vindtorkas och skördas i Bretagne. Det är garanterat fritt från pesticider, herbacider och skadliga kemikalier. Undersökningar har visat sig att Celtic havssalt inte innehåller någon mikroplast. Framförallt är det mycket mineralrikt och ett alldeles utmärkt mineraltillskott, utan tungmetaller. Det tillfredsställer vårt saltbehov utan att överbelasta kroppen med natrium. Det innehåller en mängd viktiga spårmineraler, såsom magnesium, kalium, selen, koppar, zink, järn och mangan. Celtic salt har till exempel mycket högre spårmineralhalt (17,5%) än Himalayasalt (4,1%). Dessa spårämnen är dock i sådana små mängder att det inte får deklareras på förpackningen,

Många naturläkare rekommenderar idag Celtic salt. Dess största användning är naturligtvis vid matlagning, men man kan vid extra värme, het sommar, bastubad, sport, hårt arbete, etcetera, även lägga en tesked salt i ett stort glas vatten och låta det lösa upp sig naturligt under en timme eller mer. När det är helt upplöst kan man lägga ner lite fler korn tills lösningen är mättad. Rör inte om, även om det finns saltkorn kvar i i botten. Använd sedan ett par matskedar av detta i vanligt vatten per dag. Detta salt har inte den skarpa sälta som vanligt bordssalt har och är gott att dricka. Lösningen håller sig flera dagar i kylskåp då det i princip är desinficerat av saltet.

Det är en liten brasklapp med havssalt. Det innehåller inte så mycket jod som vanligt bordssalt där man tillsatt det. Å andra sidan har Celtic salt ett aromsalt med hög halt av helt naturlig jod (375 mcg / ¼ tsk) vilket består av sjögrönsaker med den nya ”umami-smaken”.

Referenser:

(1) https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ingen-fordel-med-lite-salt-i-maten

(2) https://www.dagensmedicin.se/opinion/debatt/livsmedelverkets-rad-bor-intas-med-en-nypa-salt/

(3)  http://www.nytimes.com/2012/06/03/opinion/sunday/we-only-think-we-know-the-truth-about-salt.html?pagewanted=all&module=Search&mabReward=relbias%3Ar

(4) The Cochrane Database 2004.1, Alderman. Hypertension 1995;25(6)

NAD+, spännande ämne som forskas på

NAD+, spännande ämne som forskas på

Spännande kosttillskott
NAD+ är ett kosttillskott som blivit extremt populärt på senare tid. Det finns flera anledningar till det. Många kallar NAD+ ett av de viktigaste kosttillskotten och det är ett av de mest studerade. (1)

Kortfattat: När vi åldras sjunker våra nivåer av NAD+ och detta får många att uppleva mindre energi och motivation att utföra olika vardagliga uppgifter. Detta är ett koenzym som deltar i ämnesomsättningen. NAD+ har centrala roller inom cellernas metabolism och energiproduktion.
NAD+ (nikotinamid-adenindi-nukleotid) anpassar och reglerar energiproduktionen samt många enzymer och kontrollerar därmed hundratals metaboliska processer i vår kropp inklusive överlevnad av celler och energimetabolism. NAD+ spelar en viktig roll för cellernas kraftverk (cellens mitokondrier) då det omvandlar näringsämnen i mat till energi. Det skyddar och reparerar även våra celler och DNA samt arbetar som en hjälpmolekyl för proteiner som reglerar viktiga cellulära funktioner. NAD+ påverkas dagligen av vad vi äter, träningsnivåer och mer, men den minskar också med åldern, vilket leder till förändringar i ämnesomsättningen, minskad energi och en ökad risk för ohälsa/sjukdom.
NAD+ skapas av en form av vitamin B3 som heter nikotinamid ribosid. Det finns två andra former: nikotinamid och nikotinsyra. Men nikotinamid ribosid (NR) är den mest verksamma formen som bäst omvandlas till NAD+ i kroppen. NAD+ har stor betydelse för de mitokondriska processerna och bildandet av ATP, alltså cellernas energi. Muskler utan NAD+ blir svaga och förtvinar.

Många undrar kanske vad pluset (+) står för, men det betyder helt enkelt att molekylen är positivt laddad. Det finns en spegelbild av NAD+ som heter NADH, den har en väteatom (H) kopplad till sig och är neutral. De utför i princip samma sak, men i och med deras olika laddning utför de ”motsatta” saker, ungefär som två sidor av samma mynt. Man pratar mest om NAD+ inom hälsobranschen och NADH inom kemin. Nåja, bägge är lika viktiga. (2)
Ungdomsfontän
Att öka NAD+nivåerna kan liknas vid en ungdomsfontän. De som har brist på det kommer att märka det snabbt. Det finns flera sätt att öka NAD+, inklusive tidsbegränsad ätning och motion under fasta. Ett tillskott med NAD+ kan också vara användbart. Stor forskning pågår runt NAD+ och lång levnad. Möss har ökat sin max-ålder med 30%, utan ålderssjukdomar. Nå, möss och människor är inte samma sak, men man har förlängt livet på alla organismer/djur/plantor där man ökat och aktiverat NAD+, inklusive jästceller.

Nikotinamid ribosid (NR) har en särskilt stark potential som ett speciellt vitamin B3 för att stödja mänskligt välbefinnande under metabolisk stress och åldrande.
Vidare visade en studie publicerad i Nature Communications, att när alla tre formerna av vitamin B3, niacin, nikotinamid och NR testades, så var NR den mest effektiva för att öka NAD+ nivåerna. De andra formerna leder till detta också men har i sig egna egenskaper som är nödvändiga för kroppen. NAD+ i form av NR har potential att öka motståndskraften och förlänga en hälsosam livslängd hos människor.

NAD+nivåerna minskar med stigande ålder till 50% efter 60 års ålder.

Forskning om NAD + är fortfarande i sin linda, men James Clement, författare till boken "The Switch: Ignite Your Metabolism with Intermittent Fasting, Protein Cycling, and Keto" (3), utförde sin egen forskning, inledande med en klinisk prövning som testade NAD+ hos äldre.
Du kan själv läsa vidare om hans resultat och erfarenhet.


Referenser
(1) https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32486488/
(2) https://www.elysiumhealth.com/en-us/science-101/whats-the-difference-between-nad-and-nadh
(3) https://www.amazon.com/Switch-Metabolism-Intermittent-Fasting-Protein/dp/198211539
GLA för hormonbalansen och huden

GLA för hormonbalansen och huden

GLA är en förkortning av gammalinolensyra, (engelska, Gamma Linolenic Acid). Det är en viktig omättad fettsyra i gruppen omega-6.

Man utvinner GLA från fröna i främst två växter, Jättenattljusolja (10%) eller Gurkörtsolja (20%), även kallad Borage Oil på engelska. GLA finns även i svarta vinbär men i mindre mängder. GLA har flera viktiga kroppsfunktioner, men kroppen kan oftast inte producera tillräckligt själv, utan det bör tillföras med kosten eller som kosttillskott. Brister kan uppstå med åldern, högt blodsocker, dålig diet och kroniska inflammationer, eller en kombination av dessa.

Köp GLA här »

Huden
GLA har stor betydelse för frisk och vital hud då den hjälper till att upprätthålla friska cellmembran. Brist på prostaglandiner visar sig ofta som torr hud och kan i längden även ge upphov till eksem, dermatit och akne samt torra slemhinnor. GLA kan användas direkt på huden vid akne och eksem, eller som kosttillskott vid allmänt torr hud.

I en studie av 45 kvinnor med torr och känslig hud förbättrade tillskott av GLA från Jättenattljusolja i en dos på cirka 2 gram om dagen hudens återfuktning, strävhet och fjällning. (1) Detta kan delvis bero på dess förmåga att återställa huden till sin naturliga pH-nivå. Ett korrekt pH-värde gör att rätt mikrober kan frodas på hudens yta. När hudmikrobiomet kommer ur balans kan hudtillstånd och störningar uppstå.

Här är några problem som är relaterade till förändringar i hudens pH och dess mikrobiom: (2)

  • Akne
  • Rosacea
  • Åldrande hud
  • Torr hud
  • Psoriasis
  • Eksem av olika slag
  • Sår som inte läker
I en klinisk prövning av 45 personer med mild akne minskade uppkomsten av akne avsevärt med GLA-tillskott som togs med 400 mg GLA. (3)
PMS
Kvinnor som lider av besvär vid PMS och klimakteriet med värmevallningar, kan uppleva en klar förbättring med användning av GLA. Den fungerar nämligen som ett förstadium till prostaglandin, en hormonliknande substans som reglerar många processer i kroppen, hormonbalansen, blodcirkulationen till vävnader, uppbyggnad av hud, hår och naglar. Dessutom påverkar prostaglandiner smärtsignaler genom att balansera anti-inflammatoriska och pro-inflammatoriska prostaglandiner. Kan man balansera dessa prostaglandiner så stabiliseras naturligtvis även humöret.

Gurkörtsolja passar något bättre för PMS-besvär men bägge passar för hudbesvär.

GLA är utmärkt att kombinera med Omega-3 för större effekt. (4) 

Gravida kvinnor rekommenderas använda Jättenattljusolja i stället för Gurkörtsolja, som är något svagare. 

BioCare har två produkter med GLA:

Jättenattljusolja – 80 mg GLA – 30 kapslar

Mega GLA – Gurkörtsolja – 190 mg GLA – 90 kapslar

 

Referenser:

(1) Henz, B. M. et al. “Double-blind, multicentre analysis of the efficacy of borage oil in patients with atopic eczema.” The British journal of dermatology. 1999.
Grice, Elizabeth A, and Julia A Segre. “The skin microbiome.” Nature reviews. Microbiology. 2011.

(2) Schommer, Nina N, and Richard L Gallo. “Structure and function of the human skin microbiome.” Trends in microbiology. 2013.

(3) Kim, Kun-Pyo et al. “Borage oil restores acidic skin pH by up-regulating the activity or expression of filaggrin and enzymes involved in epidermal lactate, free fatty acid, and acidic free amino acid metabolism in essential fatty acid-deficient Guinea pigs.” Nutrition research. 2018. 

(4) Jung, Jae Yoon et al. “Effect of dietary supplementation with omega-3 fatty acid and gamma-linolenic acid on acne vulgaris: a randomised, double-blind, controlled trial.” Acta dermato-venereologica. 2014.

(5) https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4975646/

Magnesium - ett mirakelmineral

Magnesium - ett mirakelmineral

Kan bristen på en enda mineral orsaka dussintals hälsoproblem? Möjligen så, för om du inte får i dig tillräckligt med magnesium kan det vara orsaken till dina udda symtom som du undrar över. Ett tillskott kan inte bara avhjälpa ett enda bristsymtom, utan ett flertal, varav vissa man inte ens lagt märke till – ännu.
Magnesium bidrar bland annat till minskad trötthet, normal energiproducerande metabolism, normal funktion av nervsystemet och normal muskelfunktion.

Magnesium för enzymfunktionen
Magnesium är involverat i 300 biokemiska reaktioner som är väsentliga för hälsan, inklusive energiproduktionen, blodtrycksreglering, blodsockerreglering, transmission av nervsignaler och muskelavslappningar samt även muskelsammandragningar.
Brister kan visa sig på olika sätt. Har du svårt med kroppstemperaturen kan det vara en anledning. Är du ständigt trött, kan det vara en anledning. Migrän, kramper, högt blodtryck, restless legs, fibromyalgi, ångest, depressioner och ADHD kan visa sig. Magnesium är akut nödvändigt för att hålla hjärtrytmen stadig (muskler/nerver). Hjärnan är i stort behov av magnesium (nerver).

Köp magnesium här »

Magnesium som lugnande mineral
Hyperaktiva barn kan ha för lite magnesium för att nervsystemet skall fungera korrekt. Magnesium är även involverad i produktionen av sömnhormonet melatonin. PMS-symtom kan orsaka kramper, insomnia och irritation, vilket är likt magnesiumbristsymtom. Då magnesium är involverad i produktionen av progesteron och östrogen krävs även mer magnesium då produktionen av dessa ökas.

Ett blodtest är inte alltid pålitligt då man inte kan se hur mycket magnesium som finns i benen och vävnaderna, de stora depåerna. Ett ganska tillförlitligt test är att titta på en lista med bristsymtom. Några av dem är:
  • Muskelsvaghet
  • Muskelkramper
  • Oregelbundna hjärtslag
  • Sömnproblem
  • Nervproblem
  • Ångest
  • Depression
  • Irritation
  • Magproblem, tex förstoppning
  • Trötthet under långa perioder
  • Höjd puls
  • Darrningar
  • Försämrat immunförsvar
Räcker det med magnesium i mat?
Trots att magnesium finns i många födoämnen såsom bladgrönsaker, baljväxter, nötter och säd, så uppnår två tredjedelar av befolkningen i västvärlden inte rekommenderat dagligt intag (RDI) på 375 mg.
Jordarna har genom konstgödsel och industriell skövling försurats med drastiskt minskad mineralmängd, vilket återspeglas i grönsaker med perfekt utseende, men med mindre perfekt innehåll. Vi äter dubbelt så mycket men får i oss hälften så mycket näring. För hundra år sedan fick vi i oss mångfaldigt mer magnesium från maten.

Vad hindrar upptaget av magnesium?
Några av de mest magnesiumrika livsmedlen innehåller även antinutrienter, vilket kan beskrivas som ämnen i maten som hämmar upptaget av olika näringsämnen. Fytin och oxalater i vissa bladgrönsaker, bönor och nötter hindrar upptaget ganska effektivt. Viktigt att tänka på när man äter grönsaker och vill ha sitt magnesium den vägen. Det behövs 54 magnesiummolekyler för kroppen att processa en enda sockermolekyl.
Med dagens sockerkonsumtion är det inte svårt att förstå eventuella brister. Kaffe, te, alkohol och mediciner drar också ut magnesium ur kroppen. Mag- och tarmproblem hindrar upptaget. Stress är en stor faktor, såväl som hård träning.
Kaffe, te och läskedrycker med fosforsyra (cola) stimulerar till utsöndring av både kalcium och magnesium i urinen. Alla vätskedrivande medel driver ut mineraler ur kroppen. Vissa läskedrycker innehåller fosforsyra som bildar fosfater med magnesium i magtrakten. Dessa är olösbara och kan inte absorberas. Drick inte dessa drycker till maten, och svälj inte ner tillskotten med läskedryck.
Äldre måste se upp
Äldre personer får svårare att ta upp magnesium, men också lättare att utsöndra det genom urinen, och bör därför se över sitt intag. Biverkningar från vissa mediciner kan mycket väl vara näringsbrister som uppstår. 60% av alla svenskar, de flesta äldre, tar någon form av mediciner, så det kan vara värt att se över sitt allmänna näringsintag, förutom magnesium.

Magnesium för muskler och vävnad
Ett problem som inte uppmärksammats tillräckligt är att det kan ta tid att bygga upp sin magnesiumdepå i kroppen, det skall lagras in i ben och vävnader. För vissa kan det ta många månader. Så man skall inte ge upp. En mycket känd homeopat berättade att det tog sex månader för honom själv med dagligt intag att hantera sin magnesiumbrist.
Magnesium för ökad energi
Magnesium är mycket viktig för energiproduktionen. Metaboliseringen av kolhydrater och fett för att producera energi kräver magnesiumberoende kemiska reaktioner.

Som kuriosa och kemi kan nämnas att häften av all energi vi konsumerar, ca 2500 kcal per dag, används för att skapa ATP i cellerna. Utan att gå alltför långt in i matematiken på detta så skapas ca 50 kilo ATP per dag. Hur är detta möjligt? Jo, en vuxen person lagrar ca 50 gram ATP i kroppen och varje ATP-molekyl återvinnes över tusen gånger varje dag. Denna process är beroende av magnesium.
Magnesium är i sammanhanget egentligen en kalciumantagonist, en kalciumblockerare, som gör att musklerna slappnar av efter sammandragning, annars uppstår kramp. Spänningshuvudvärk orsakas av för mycket muskelspänning i huvudet och nacken. Hjärtat är en enda stor muskel, och även blodkärlen, så man förstår vilken viktig roll magnesium har.
Magnesium är en viktig elektrolyt för nervsystemet
Magnesium krävs för transport av joner såsom kalium och kalcium genom cellmembranen. I sin roll som transportsystem så påverkar magnesium nervimpulser, muskelavslappning och normal hjärtrytm, genom styrning av koncentrationen av kalium och kalcium, vilket i sig naturligtvis påverkar hela kroppssystemet.

Behövs för cellsignaler
Cellsignalering kräver MgATP för signalerande molekyler. Vi har 37 biljoner celler (sist man räknade), ett enormt sammankopplat nätverk i kroppen. Triljoner kemiska reaktioner pågår hela tiden i ett visst samarbete. Det kräver magnesium för att fungera.

Olika former av magnesium
För att motverka brister använder sig många av tillskott för att säkerställa sitt dagliga behov. Men det finns så många olika sorter, så vilken skall jag välja? Vi rekommenderar följande med bra upptag:
  • Magnesiumaskorbat
  • Magnesiummalat
  • Magnesium(bis)glycinat
  • Magnesiumlaktat
Varför är en del magnesium­former laxerande?
En del upptäcker att de blir lösa i magen när de tar mycket magnesium. Det är absolut inget farligt eller konstigt. Minska bara mängden magnesium tills allt är bra igen och öka sakta upp dosen till den du vill ha. Bra för dem som är hårda i magen.

Köp magnesium här »
Quercetin - en typ av flavonoid från växtriket

Quercetin - en typ av flavonoid från växtriket

Quercetin är en typ av flavonoid, en klass av naturliga föreningar som finns i en mängd olika växtbaserade livsmedel. Det finns 6000 olika flavonoider, varav vissa är kända för sina antioxidanta, antiinflammatoriska och immunstödjande egenskaper och har använts i århundraden för sina potentiella hälsofördelar.

Flavonoider utgör växternas färgämnen vilket gör dem attraktiva för vissa pollinerande insekter. Quercetin är en starkt gul färg. Men växterna använder även flavonoider som sitt immunförsvar, då de är antimikrobiella, ljusskyddande och parasitfrånstötande. 

Det finns en mängd fördelar med quercetin som människan kan utnyttja, med fokus på dess användning för att förbättra övergripande hälsa och välbefinnande.

Användningen av quercetin kan spåras tillbaka till antika civilisationer, där det ansågs ha haft medicinska egenskaper. I traditionell kinesisk och ayurvedisk medicin har quercetin använts för att behandla en mängd olika åkommor, inklusive allergier och astma. Under de senaste åren har den återupptäckts vid influensaliknande symtom. (1)

Fördelar med quercetin
Modern forskning har stött många av dessa traditionella användningsområden för quercetin och har identifierat en rad potentiella hälsofördelar. En av de mest välkända fördelarna med quercetin är dess antioxidantaktivitet, som kan hjälpa till att skydda cellerna från skador orsakade av fria radikaler. Detta kan vara särskilt användbart för att minska risken för kroniska sjukdomar.

Quercetin är också känt för sina antiinflammatoriska egenskaper, vilket kan vara till hjälp för att minska inflammation i kroppen. Inflammation är en hälsosam och nödvändig kroppsreaktion som hjälper kroppen att bekämpa infektioner, men den kan skena i väg och bli kronisk och börja attackera frisk vävnad vilket kan framkalla svullnad och smärta.

Men det finns även ”tyst inflammation” som inte märks men är destruktiv på sikt. Quercetin kan mildra detta, men kan även vara fördelaktigt för en mängd olika tillstånd, inklusive allergier, astma och artrit.

Viss forskning har också föreslagit att quercetin kan ha en positiv effekt på blodtryck och kolesterolnivåer, vilket kan stödja hjärthälsa. Studier visar att quercetin påverkar blodtrycket. (2) Quercetin var ett hett ämne vid Amerikanska Hjärtförbundets internationella konferens. Fyra studier presenterades om quercetinets hälsoegenskaper. Den kan också reglera nyckelfunktioner hos vissa enzymer.

Quercetin används även av idrottsmän då det kan förbättra idrottsprestationer och fysisk återhämtning.

Quercetin i livsmedel
Quercetin finns i en mängd olika växtbaserade livsmedel, inklusive lök, äpplen, bär och gröna bladgrönsaker. Lök innehåller mest quercetin med 300 mg quercetin per kilo, men det är det knappast någon som äter – per dag. Lagring av löken sänker innehållet med 33% efter de första 12 dagarna. Dessutom förstörs mycket av quercetinet vid tillagning. Quercetin löser sig inte i vatten så det måste tas tillsammans med något fett.

Det finns även som kosttillskott, antingen ensamt eller i kombination med andra näringsämnen. En sådan kombination är quercetin och bromelain, ett enzym som härrör från ananas. Bromelain har visat sig ha sin egen uppsättning hälsofördelar, inklusive antiinflammatoriska effekter och stöd för matsmältningen. Viss forskning har också föreslagit att ta quercetin och bromelain tillsammans kan förbättra deras enskilda potentiella hälsofördelar samt upptagningsförmåga.

Sammanfattningsvis är quercetin en potent flavonoid med en lång historia av användning för dess potentiella hälsofördelar. Dess antioxidanta och antiinflammatoriska egenskaper gör det till ett användbart komplement för att förbättra den allmänna hälsan och välbefinnandet. Att inkludera det i kosten eller ta det som ett tillskott, antingen ensamt eller i kombination med bromelain, kan ge en rad potentiella fördelar för kroppen.

Frågor och svar om quercetin

När ska jag ta quercetin och hur mycket ska jag ta?
Den optimala dosen av quercetin beror på dina specifika hälsomål och behov, men 500–1000 mg är en vanlig dagsdos. Det rekommenderas i allmänhet att ta quercetin med måltider för att förbättra dess absorption då quercetin är fettlösligt men inte alls vattenlösligt.

Hur ska jag ta quercetin?
Quercetin finns i en mängd olika former, inklusive kapslar, tabletter och pulver. Det kan också hittas i livsmedel som lök, äpplen, bär och gröna bladgrönsaker.

Är quercetin säkert att använda? Finns det några kontraindikationer eller biverkningar att tänka på?
Quercetin anses allmänt säkert när det tas i de rekommenderade doserna. Men som med alla kosttillskott kan det vara bra att prata med en hälsorådgivare innan du börjar använda, om du är gravid, ammar eller har ett medicinskt tillstånd. Vissa människor kan uppleva milda biverkningar när de tar quercetin, såsom magbesvär, diarré eller huvudvärk. Men det är ovanligt om man håller sig till rekommenderad dos.

Hur används quercetin?
Quercetin används oftast som ett kosttillskott, antingen ensamt eller i kombination med andra näringsämnen. Det finns också i en mängd olika växtbaserade livsmedel och används ibland som en ingrediens i naturliga skönhetsprodukter.



Referenser:
(1) https://www.atsjournals.org/doi/abs/10.1164/ajrccm-conference.2010.181.1_MeetingAbstracts.A4434
(2) https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31940027/
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27405810/

Fördelar med animalisk kost?

Vi skall ta upp ett något kontroversiellt ämne. Allt fler går över till vegansk kost. Det finns i princip fyra anledningar: klimatet, miljön, ideellt, näringsmässigt eller en kombination av flera. Vilket är jättebra, men när det gäller näringsmässigt finns det delade meningar. Man måste vara verkligt duktig för att få i sig all näring från vegetarisk eller vegansk diet och dessutom äta väldigt mycket. Detsamma gäller dem som bara äter animaliskt.

En av flera undersökningar av British Nutrition Foundation (BNF) visar att växtbaserad diet reducerar verkligt essentiella näringsämnen såsom kalium, kalcium, magnesium, järn, jod, zink, vitamin B12 och D, samt inte minst omega-3 (1). Andra undersökningar visar att proteinintaget är i riskzonen för veganer som inte vet hur man skall äta korrekt. Flertalet bönor t.ex. innehåller inte alla essentiella aminosyror, och återigen handlar mycket om kvantitet.

Det kan vara svårt att förstå att ”vegansk hälsomat” kan orsaka allvarliga bristtillstånd, vilket i sin tur kan orsaka en hel del konflikter i familjer och hos andra. Man räknar med att närmare 10 procent av Sveriges befolkning är vegetarianer eller veganer. Många andra har dragit ner på köttkonsumtionen. I Storbritannien är 4% vegetarianer och 1% veganer. (1) I Indien räknar man med att fyra av fem indier har brister i mikronäringsämnen, och de är mestadels veganer, men detta beror också naturligtvis på matens sammansättning.
HUR SKALL MAN DÅ GÖRA?
Det har varit mycket diskussioner och varningar för att äta rött kött av flera olika anledningar, vilket lett till en veganvåg. Och det här är inget förespråkande eller varning för varken det ena eller andra, det är bara fakta vad gäller näringsintaget.

När det gäller rött kött, så handlar det i första hand om processat kött, med nitrit (rödfärg) och andra tillsatsämnen och omfattande processande. Och vi vet inte om varningarna gäller köttet eller tillsatsämnena. Nu bortser vi från miljöpåverkan, vi pratar bara näringsmässigt. Men ett flertal studier ifrågasätter även bevisen för faran med processat kött, som faktiskt inte fann någon signifikant relation mellan konsumtion av rött kött och ökad risk för dödsfall. Riskfaktorn tunnades till och med ut vid högre intag. (2)
VAD ÅTERSTÅR?
Faktum är att kött, i synnerhet organmat, lever, hjärta, njure, testiklar(!) är de mest näringstäta av alla livsmedel. En undersökning som räknar upp de mest näringstäta livsmedlen visar att lever ligger i topp, senare hittar du musslor/ostron, njure och hjärta.

För de som fortfarande hävdar att köttkonsumtion leder till sjukdomar och förkortad livslängd kan vi referera till invånarna i Hong Kong. De äter mest kött i hela världen, 664 gram per dag(!) med längst livslängd i världen, vilket är en indikator på folkhälsan enligt läkartidningen Lancet.

Nedan visas en lista av olika livsmedel och hur många gram/kalorier du behöver äta av dessa för att få i dig en tredjedel av dagligt referensintag av A-vitamin, folat, B12-vitamin, kalcium, järn och zink. Referensvärdet är beräknat på kvinnor i fertil ålder. (3)

Lever 7 g / 11 kcal
Musslor/ostron 103 g / 90 kcal
Biff 119 g / 275 kcal
Njure 128 g / 125 kcal
Hjärta 146 g / 163 kcal
Ägg 180 g / 281 kcal
Mörkgröna bladgrönsaker 239 g / 72 kcal
Fläskkött 283 g / 684 kcal
Kyckling 480 g / 1103 kcal
Quinoa 686 g / 789 kcal
Oraffinerade fullkorn 950 g / 1768 kcal
Andra grönsaker 1364 g / 380 kcal
Raffinerade spannmål 4000+ g / 4000+ kcal

Man ser då att man måste äta väldigt mycket av lågkaloritäta bladgrönsaker för att få i sig bara en tredjedel av det dagliga referensvärdet av dessa mineraler. Och som alla vet så äter vi inte längre inälvsmat, förutom lever i små mängder. Förr i tiden åt man ”nose to tail”, från nos till svans. Vi skall dock komma ihåg att växtriket bjuder på viktiga spårämnen och antioxidanter.
ARTIKEL 1-10 62.1 2 3 4  Nästa »  | Visa alla