Hem / Den viktiga fiskoljan

Hälsotips

Den viktiga fiskoljan


Klicka här för att komma till produkten »

Fiskolja har en avgörande betydelse för vår hälsa. Långt, långt mer än vi någonsin trott. Det är väl känt att eskimåer och japaner som äter mycket fisk i princip inte har hjärt- och kärlssjukdomar. 

Det rekommenderas definitivt vid graviditeten, då fostret under de tre sista månaderna skapar hjärnceller med en hastighet av 250 000 celler i minuten. Barnet föds med 100 miljarder hjärnceller. Då gäller det att ha tillräckligt med byggstenar i form av den viktiga fettsyran DHA i omega-3 och som tas från moderns kropp. Det tar fyra år för modern att ersätta den DHA hon förlorat efter en graviditet vid "normalt" intag före och efter förlossningen - och kan säkert förklara en del märkliga upp och nedgångar i humöret hos modern. 

DHA i bröstmjölken för en eskimå är 1,4%, 0,63% för en japan samt 0,23 % i USA. För veganer i Europa är den 0,14%. Undrar du fortfarande om eller varför modern behöver extra fiskolja? Eller barnet?

Vi får i oss alldeles för lite omega-3. Vid medicinska studier på Harvard universitetet då man botade personer med svåra depressioner använde man 10 gram, eskimåerna får i sig 7-10 gram, stenåldersmänniskan 3 gram och vi i västerlandet 2-3 milligram. Det är på tok för lite för att hålla oss friska. Våra kroppar har utvecklats genetiskt de sista 150 000 åren med en hög halt av omega-3.

Problemet med fisken idag är bara att den håller på att bli så förorenad att den innebär ett akut hot mot hälsan i sig. Odlad lax är heller ingen lösning som vi sett då även den innehåller gifter och inte bör ätas mer än en eller ett par gånger i månaden. Vildfångad lax finns knappt att få tag i. I princip bör man vara mycket försiktig med att äta fisk - främst fet fisk då gifterna samlar sig i fettet. Och det är ju fettet man är ute efter i detta fall. Fettsnål fisk är dock en utmärkt proteinkälla. Kvar finns då bara fiskolja - men om den inte är renad på ett speciellt sett så kan även den innehålla höga doser med PCB, DDT, dioxiner och kvicksilver - oerhört kraftiga gifter även i ytterst små mängder.

Den fiskolja vi pratar om, som nu börjar sippra ut på marknaden är 1000 gånger renare än den ordinarie fiskolja som finns i hälsokosten. Faktum är att en del av hälsokostens fiskolja med deklarerad "hög kvalitet" är en restprodukt från tillverkningen av denna fiskolja. Av 100 liter fiskolja blir det en enda liter kvar av denna fiskolja. 99 % av "spillet" används sedan av hälsokosten som nu kallar det "renad fiskolja".

Bara testningen av ett märke av denna superrenade olja kostar närmare en miljon kronor om året. Och priset blir därefter, men för dem som behöver fiskolja i stora mängder är enda alternativet på lång sikt att ta renad fiskolja.

Denna olja har vad man kallar "farmaceutisk kvalité". Nå, det kallas även vissa av hälsokostens omega-3 produkter som använder sig av denna oljans restprodukt, men skillnaden är stor - cirka 1000 gånger.
Men självklart, bättre någon fiskolja än ingen alls, bara man inte tar alltför höga doser under längre tid. Försök dock hitta så ren olja som bara möjligt.

Historik
Frågan är om man tyckte det i slutet av 1700-talet då man först började utvinna fiskolja. Den första noteringen om användningen av fiskolja kommer från 1775 i London. Då bankade man på högar av torsklever som låg på gatorna, och när oljan började sippra ut ur leverhögen samlade man upp detta - och mycket annat som låg på gatan. Denna vedervärdiga sörja påstods bota ledgångsreumatism - och gjorde det också. Men smaken fick så småningom tillverkningen att upphöra.

Någon gång i mitten av 1900-talet märkte man att eskimåer inte hade några hjärt- och kärlsjukdomar och föräldrar började mata sina barn med illasmakande torskleverolja. Men på grund av den höga halten av A och D-vitamin började man senare använda olja pressad ur själva fiskköttet. Någon gång under 1980-talet kunde man lägga oljan i kapslar för att undvika den råa smaken. Men eftersom folk började rapa fisksmak flera timmar efter intaget, trots kapslarna, upphörde konsumtionen ett tag. Det är orenheter och dåliga fettsyror som smakar illa. Därefter kom det en bättre renad fiskolja som inte smakade riktigt så illa och allt fler började använda fiskolja igen.

Vanlig fiskolja tillverkas genom att fiskköttet ångas eller kokas tills dess att oljan flyter upp till ytan och filtreras bort. Man började senare med vad som kallades "molekylär rening" vilket var ett framsteg då man fick bort det mesta av de illasmakande mättade fettsyrorna - och en del av allt PCB, DDT, dioxiner och kvicksilver, men långtifrån allt. Därefter började man med "fraktionerad destilleringsrening", en mycket avancerad reningsprocess, och nu började man närma sig en helt ren olja. Denna verkligt rena, farmaceutiskt tillverkade olja, genomgick ytterligare reningsfaser tills dess att alla gifter var borta. Man utgår dessutom inte från ett avkok av ångade fiskslamsor utan utvinner oljan på ett annat, mer skonsamt sätt då höga temperaturer förstör fiskolja.

Nu kallades oljan även koncentrerad eftersom man fått bort så mycket av andra icke önskade fettsyror. Kvar finns höga doser av omega 3-oljan med sina värdefulla långkedjiga fettsyror DHA och EPA, vilket är vad man är ute efter. Den innehåller hela 60 % av de värdefulla DHA och EPA fettsyrorna, vanlig fiskolja 5-20%. Denna olja är extremt lättflytande och stelnar inte ens i frysen - där den faktiskt kan förvaras för maximal stabilitet (ett bra test om man vill testa sin fiskolja, stelnar den i frysen innehåller den mättade fetter. Det säger dock inget om halten av gifter). Den fina oljan ger heller ingen fisksmak eller mag- och tarmbesvär och höga doser ger inga besvär.

1-2 kapslar av vanlig fiskolja räcker definitivt inte till om man vill påverka hälsotillståndet. Långtifrån! Möjligen kan placeboeffekten göra en del. Tar man mer brukar det uppstå problem med magen eller också blir man långsamt förgiftad då dessa gifter ackumuleras i kroppen. Man skall tänka på att fisk utgör havets avloppskanal. Allt som vi dumpar i havet hamnar där till slut. Och vi äter detta, antingen i form av fisk, eller som värst, dåligt renad fiskolja.
Nå, det var lite om vikten av kvalitén på fiskoljan. Men låt oss titta på vad den gör - och hur?

Hormonernas balans
Faktum är att det är inte oljan i sig som agerar på cellerna, organen eller som "smörjer hjärtat". Det är de långkedjiga fettsyrorna EPA och DHA som är byggstenar till en grupp mycket kraftfulla hormoner som kallas eikosanaoider (eiko- betyder tjugo på grekiska; dessa hormoner har tjugo kolatomer, därav namnet). Nästan ingen känner till dessa hormoner, men om man säger att en undergrupp till eikosanaoiderna kallas prostaglandiner så blir det kanske något klarare.

Eikosanaoider är hormonernas fantomer. De flammar upp, gör sitt jobb och förintas på bråkdelen av en sekund - i alla kroppens 60 triljarder celler. De kan inte spåras i blodströmmen såsom andra hormoner utan de tillverkas inne i cellerna vilket gjort dem mycket svårupptäckta. De styrs heller inte, såsom de övriga hormonerna, av hypofysen. 1982 års Nobelpris gick till två svenskar för utforskandet av eikosanaoidernas effekter.

Det finns "bra" och "dåliga" eikosanaoider - de är egentligen varandras motsatser, en slags yin och yang. De bra utvidgar kärlen och de dåliga drar ihop dem; de bra dämpar inflammationer och de dåliga framkallar dem; de bra ökar serotoninhalten i hjärnan och de dåliga minskar den, vilket kan påverka humöret. De ökar eller sänker blodtrycket; förbättrar eller försämrar insulinkänsligheten.

Med andra ord, det finns inte mycket de inte gör och de är kroppens kraftfullaste hormoner. Kan man påverka dem i rätt riktning påverkas hälsotillståndet radikalt. Många av våra kroniska sjukdomar orsakas av inflammationer; ökar man de goda eikosanaoiderna försvinner inflammationerna. 

Det gäller att upprätthålla en balans mellan goda och bra eikosanaoider, där de goda överväger. Om de dåliga försvann helt skulle t ex blodtrycket sjunka ner till golvet. Men med dagens kost överväger de dåliga.

Och nu kommer vi till det viktiga: med omega-3 fiskolja kan man snabbt justera denna balans. Dr Barry Sears som är fettforskare och har forskat och skrivit mycket om detta, kallar det att träda in i "The Zone". Här råder inga sjukdomar. Han definierar optimal hälsa som en dynamisk balans mellan goda och dåliga eikosanoider. Och omega-3 är det som styr balansen. Men han är mycket noga med att betona vikten av farmaceutiskt tillverkad fiskolja. 

EPA och DHA är de viktiga byggstenarna till kroppens kraftfullaste hormoner. Om man skall bygga ett stabilt tegelhus så går det inte att använda trasor och brädlappar som tegelstenar. Se bara på alla lerhus som rasar vid minsta jordbävning. Skall man bygga ett drömhus behövs ett bra grundmaterial.
Kortisol, som utlöses vid långvarig stress, är ett annat hormon som kan ställa till med stor oreda i "hjärnkontoret" om det blir för mycket. Hjäncellerna slås ut mycket snabbt när kroppen producerar för mycket kortisol. Det är då det låter: "Vad lade jag bilnycklarna?" och "Vad heter det nu igen...?" Reglering av insulin och tillräckliga doser omega-3 styr avhjälper detta.

Insulin
Tyvärr går det inte bara att ta fiskolja och fortsätta äta som "vanligt", dvs dagens husmanskost, med mycket snabba kolhydrater och lite protein. Och då stöter vi genast på två andra yin och yang hormoner: insulin och dess motsats: glukagon.
Insulin reglerar blodsockerhalten i blodet. Om vi får för mycket blodsocker i blodet kan celler och nerver skadas permanent (galna psykiatriker sprutade in höga doser insulin på patienter förr i tiden så att de hamnade i koma, för att sedan hälla en sockerlösning med tratt och slang direkt ner i magen). 

Insulin som utsöndras av bukspottskörteln får cellerna att öppna sig och släppa in överflödet av blodsocker som lagrar sig för framtida bruk. Men om man hela tiden stoppar i sig snabba kolhydrater som inte utnyttjas så går insulinet igång hela tiden och stoppar undan och stoppar undan... (som mättat fett dessutom). Resultatet blir fetma och välfärdssjukdomar. Insulin är det viktigaste hormonet när det gäller fettförbränning. Det styr alla funktioner som har att göra med fettförbränning och fettlagring.

Glukagon, insulinets motsats, slussar ut kolhydraterna från cellen innan de omvandlas till fett. Det reglerar alltså blodsockerhalten när så behövs men höjer även fettförbränningen. Detta sker genom en ökad frisättning av fettsyror från fettvävnaderna som skickas till cellerna för förbränning. Protein stimulerar dessutom utsöndringen av glukagon och således fettförbränningen.

Insulin i för stora doser har en förödande verkan på eikosanaoiderna och producerar i princip bara dåliga sådana medan glukagon producerar bra eikosanaoider.

Faktum är att insulin påverkar eikosanaoiderna kraftigare än omega-3, även om omega-3 mildrar effekten av insulinets verkningar. Men om man lever på smörgåsar, potatis, godis, läsk, socker, mjölmat och minimalt med protein (30 % av näringsintaget bör vara protein; räkna med 0,8-1,0 gram protein per kilo kroppsvikt) så hjälper ingen fiskolja i världen och kroniska sjukdomar väntar runt hörnet.

Dr Barry Sears har skrivit mycket om insulinets verkan på fettförbränningen och hälsan. Han menar att när man har korrekt balans mellan kolhydrater och protein samt tillför omega-3 av hög kvalitet i rätta doser så hamnar man i "The Zone". Man ställer in förbränningen korrekt, precis som en motor; fel blandning och motorn börjar ryka - eller skär. Fett saktar ner strömmen av kolhydraterna ut i blodet och därmed regleras insulinhalten.

Men om cellmembranen blivit för styva av mättat fett så fungerar inte cellernas insulinreceptorer som de skall och kroppen måste hela tiden producera mer insulin för att få ner blodsockerhalten - och den onda cirkeln är igång. Omega-3 gör cellmembranen smidiga och gör därmed receptorerna mer mottagliga.

En tredjedel av tallriken fylls med magert protein (fågel, fisk, magert kött, vilt eller sojaprotein, - ungefär som en handflata), resten (två tredjedelar av tallriken) långsamma kolhydrater i form av grönsaker (undantag: morötter och majs; ät dem separat i så fall) och en skvätt olivolja. Voila!
Hur nyttigt som helst. Du blir mätt och mår bra. Sears har även tagit fram en "bar" som är mättande och som håller insulinhalten i balans, samtidigt som han tagit fram en farmaceutiskt ren omega-3 olja med extremt hög kvalitet.
Det man bör tänka på när man tar fiskolja, eller fleromättat fett överhuvudtaget, är att man tar extra E-vitamin. Det skyddar oljan från att oxidera (härskna) i kroppen. Och det går åt ganska mycket E-vitamin om man tar mycket olja. 400-600 IE rekommenderas per dag. E-vitamin är ett fettlösligt vitamin med kraftig antioxidant verkan. C-vitamin har inte samma effekt (ej fettlösligt), men skyddar faktiskt E-vitamin från att förstöras, så ta dem tillsammans.

Linfröolja
"Men kan man inte ta linfröolja då!" utbrister till slut vegetarianerna. Jodå, fast man får ta så oerhört många kapslar att det motverkar effekten - på flera sätt. Linfröolja innehåller egentligen ingen färdig omega-3 olja. Oljan i linfrö (alfa-linolensyra, ALA) är en kortkedjig fettsyra och ett förstadium till omega-3 (linolensyra) som kräver lång bearbetning innan den omvandlas till rätt sorts fettsyror i kroppen (DHA och EPA). Den är dessutom instabil och härsknar väldigt lätt, varmed den blir giftig. Man behöver 30 gram ALA för att tillverka 1 gram EPA och 0,1 gram DHA - mot 2,5 gram fiskolja. En lång omväg och ingen vidare god investering. 

Linfröolja slår dessutom ut tillverkningen av alla eikosanaoider på en gång, både de dåliga och de bra. Det är som att slå ihjäl en mygga med en slägga. Det blir inte bara myggan som går sönder. 

Linfröolja är en biologisk motsvarighet till aspirin (vars enda verkningssätt är att det slår ut alla eikosanaoider). Är inte det bra då? Jodå, smärtan försvinner, men mycket annat också efter ett tag. Vi kallar det biverkningar - och de är inte få eller ofarliga (vad det gäller aspirin). Vi vet att detta är ett kontroversiellt uttalande men vi kan inte få det till annat än att fiskolja är det enda korrekta sätttet att få i sig tillräckligt med Omega-3. Linfröolja i stora mängder fungerar dock effektivt under ett kort tag, men inte i längden då dess höga halt av omega-6 (arakidonsyra) till slut befrämjar produktionern av dåliga eikosanaoider.

Det finns ännu inga kommentarer till detta inlägg.
Namn:
E-postadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Ange koden GuTQTA:
Kommentarer:
Fortsätt »