Immunförsvaret sitter i tarmen
Varför sitter 80 procent av immunförsvaret i tarmen – och varför har vi blindtarmen?
Det var redan i slutet på 1950-talet man kom underfund med att 80 procent av immunförsvaret sitter i tarmen. Det var en norsk immunologiprofessor som publicerade en vetenskaplig rapport som bekräftade att immunförsvaret till största delen sitter där.
Läkare hade sedan upptäckt att vissa av de patienter som man gav antibiotika efter operation lättare kunde få infektioner, medan de som inte fick antibiotika hade inga infektioner. Märkligt kan tyckas, men vad som hänt var att antibiotikan slagit ut tarmfloran, och därmed immunförsvaret.
Fast det skulle dröja mycket länge än innan detta vann gehör. Idag forskar man dock mycket om tarmfloran och immunförsvaret. Egentligen heter det immunsystemet, för det är ett helt system (gastrointestinala ekossystemet) som skyddar oss mot inkräktare och sjukdomar. Men det kan också framkalla sjukdomar och främja inkräktare och skadliga bakterier om vi inte sköter det. Överdriven hygien, snabbmat och för lite grönsaker och fermenterade produkter samt snabba kolhydrater bidrar till ett sjukt tarm- och immunsystem – och kommande ohälsa.
I kroppen finns en meter tjocktarm och upp till nio meter tunntarm och i den miljön frodas tarmfloran. Tarmfloran utgörs helt enkelt av bakterier, svampar och andra mikroorganismer som finns naturligt i tarmen, men även utanför, på huden, i lungorna, ögonen och i munhålan. En vuxen människa kan ha från ett enda upp till två kilo bakterier i tarmen. Kroppen har tio gånger mer bakterier än antal celler i kroppen. Floran kan uppgå till över 1000 arter, normalt är kanske 500 arter. Faktum är att tarmfloran räknas som kroppens största enskilda organ. (1) Och man bör betrakta dem som sina vänner – och behandla dem därefter. Vi lever i symbios. Vi bjuder bakteriefloran på ”mat och husrum” medan de göra nytta med en stor mängd funktioner, varav vi bara vet om en del av dem. Detta är den nya ”hjärnforskningen”. Forskare kallar även tarmsystemet för den ”andra hjärnan”.
Blindtarmen
Om man slår ut större delen, eller alla bakterier, då ligger man risigt till, för det öppnar upp för inkräktare. Men naturen är fiffig. Vi har ett litet bihang som man inte vetat vad det är till, nämligen blindtarmen (då den inte leder någon vart) och som gäckat vetenskapen i alla år. Fram till nu. Man tror nämligen nu att blindtarmen är en bakteriereserv om tarmfloran skulle försvinna helt. Det kan vara bra att veta för de som opererat bort blindtarmen. Oftast får man stark antibiotika vid operationer som slår ut tarmfloran. Och då har man ingen bakteriereserv. Så det gäller att fylla på med tarmbakterier i form av kosttillskott eller på annat naturligt sätt, som fermenterad mat, syrade grönsaker, yoghurt etc.
Läckande tarm
Men det är inte bara tarmbakterierna som utgör immunförsvaret. Det sitter även immunceller i tarmväggarna som samarbetar med bakterierna. Det är då viktigt att de goda bakterierna är i överläge. Om de onda bakterierna hakar fast i receptorerna bildas det inflammationer och immunförsvaret minskar.
Nyttobakterier hindrar alltså skadliga bakterier att få fäste i tarmen, men de hindrar även tillväxten av skadliga bakterier och parasiter, svampar, etc., som annars kan ta över och kolonisera tarmen och sprida giftämnen till övriga kroppen.
Tar de skadliga bakterierna över kan man nämligen få ”läckande tarm” då inflammationerna kan göra små hål i tarmen som gör att gifter kan läcka in i blodet. De kan också bilda antibiotika-liknande ämnen som riktar sig mot skadliga bakterier. Det finns ett gammalt ordspråk inom hälsokosten som säger ”döden börjar i tarmen” – om än något drastiskt uttryckt så ligger det definitivt något i det.
TIPS: koka potatis och rotfrukter och låt de svalna, för då omvandlas kolhydraterna till stärkelse som ger mat åt bakterierna, men påverkar inte insulinet. Det blir alltså långsamma kolhydrater. Man kan faktiskt värma upp dem igen (stekt potatis) utan att kolhydraterna omvandlas tillbaka. Det räcker att bara låta dem svalna av och sedan göra potatis- och/eller rotfruktssallad.
De nyttiga bakterierna finns bland annat i syrade livsmedel så som A-fil eller yoghurt, men även syrade grönsaker i stor mängd, såväl som i kombuchate och kimchi.
Syrade grönsaker
Probiotika kallas också mjölksyrabakterier då dessa bakterier producerar mjölksyra (genom förbrännande av glukos). De trivs bäst i sur miljö, såsom yoghurt och syrade grönsaker. När mjölksyrabakterierna får dominera håller de ner pH-värdet. Då trivs inte de skadliga bakterierna. Det är också därför fermentering fungerar som konserveringsmetod i t.ex. surkål. mjölksyrabakterierna förökar sig och pH-värdet sjunker vilket förhindrar tillväxt av mögel och andra mikrober. När surkålen börjar lukta härsket eller av alkohol har bakteriefloran och pH-värdet förändrats. Det fungerar på samma sätt i tarmen.
Acidophilus är egentligen namnet på bakterien med namnet Laktobacillus acidophilus, och inte namnet på filmjölk! Detta är den vanligaste mjölksyrabakterien, oftast synonymt med probiotika, tillsammans med bifidus. Men det finns många andra sorters mjölksyrabakterier.
De flesta probiotika som man tillsätter som tillskott når inte fram till tarmen då de dör redan i magens sura miljö, men fyller man på ständigt med rätt slags tillskott och på rätt sätt och i rätt form, så gör de nytta. Pro betyder för och bios betyder liv. Antibiotika betyder då mot liv.
Bildar vitaminer
Bakterierna i tarmen bildar även vitaminer, såsom K-vitamin och flera B-vitaminer, bland annat folsyra. Det är så man tillverkar B-vitaminer på syntetisk väg idag, genom bakterieodling.
En kombination av både pre- och probiotika är inte helt fel. Det finns mellan 300 upp till långt över 1000 olika bakteriestammar, så att bara föda eller tillföra en enda stam kan vara något begränsat. Fast den största delen, 99 procent, utgörs av 30-40 arter, och en stor del av tarmfloran utgör probiotiska bakterier, alltså för oss nyttiga bakterier. De övriga är relativt neutrala, varken goda eller dåliga, men utgör en viktig del av matsmältningssystemet. Mikroorganismerna lever i symbios med värdorganismen.
Bakterierna påverkar även de destruktiva bakterierna i munhålan så man bör vara försiktig med desinficerande munvatten. De påverkar också vår andedräkt, fast det kommer ofta från dåliga bakterier som fått ”fotfäste” i tarmen, om man skött tandhygienen korrekt. Mjölksyrabakterien Lactobacillus reuteri Prodentis kan motverka dålig andedräkt enligt undersökningar.
Barnets första möte med tarmfloran
Barnet får sin första bakterieflora vid födseln. Genom förlossningskanalen möter den moderns vaginalflora och tarmflora och sedan genom bröstmjölken. Barn som föds vaginalt har mycket mer bifidobakterier i avföringen än barn som föds med kejsarsnitt. (2) Man har också kunnat visa att nyfödda med dålig tarmflora är mindre stresståliga. (3) Man räknar med att barnet har uppnått en stabil tarmflora vid två års ålder. Fast den utvecklas hela tiden. Antibiotika i tidig ålder slår lätt ut bakteriefloran, så det är viktigt att tillsätta nya bakterier.
Överdriven hygien destruktivt
Idag är vi så hysteriskt hygieniska att vi förstör vår naturliga bakterieflora från naturen. Även huden utgör en del av bakteriefloran. Barn rullar sig i jorden och äter jord. Förr drog vi upp morötter från jorden, torkade av dem på byxorna, möjligen sköljde av dem lite, och åt. Idag är de redan tvättade när de når affärerna, sedan tvättas, skrubbas eller skalas de återigen och därefter kokas de. Bakterierna har inte en chans att nå ner i tarmen.
I framtiden kommer man säkert att kunna analysera avföringen och hitta metaboliska störningar som grund till ohälsa som inte kan upptäckas idag. Men inte bara det, man kommer också att kunna åtgärda problemen genom att ”justera” tarmfloran. Redan idag ger man lavemang med bakterier från andra människor. Det innebär en helt ny värld inom hälsovårdsområdet, där dagens mediciner, som ändå bara försöker åtgärda symtomen, förlorar sin roll.
Men vad skall man då äta för en optimal tarmhälsa?
Fibrer i alla former är en förutsättning, det ger mat åt befintliga bakterier. Inulin (Fruktooligosackarider FOS) är bra mat för bakteriefloran. Börja lite försiktigt eftersom bakterierna börjar producera gas när de får bra mat – fast det går över när de nyttiga bakterierna tar överhand. Men även antioxidanter i form av polyfenoler är delikatesser för de nyttiga bakterierna. De finns i mörka bär, vindruvor och kryddor. Syrade grönsaker och mjölkprodukter (yoghurt, A-fil, Smetana etc.) är bland det bästa. Kimchi och kombuchate samt oliver är också mycket bra. Natto, thempe och miso är bra. Äppelcidervinäger med ”mamman” kvar är mumma för bakterierna. Syrning var väldigt vanlig förr i tiden som konserveringsmetod men försvann mer och mer när kylskåpet kom. Nu är det på väg tillbaka.
Vad man inte skall äta
Antibiotika skall du bara ta när det absolut behövs, och fylla på med tarmbakterier direkt efter kuren. Importerat kött kan ha antibiotika i sig, syftet är i första hand att djuren skall växa snabbare, inte bara för att bekämpa skadliga bakterier.
Socker gynnar de skadliga bakterierna – de älskar socker och skickar sedan ut signaler till hjärnan om att de vill ha mer socker. Efter ett tag tar de överhand. Godis består av socker, färgämnen, smakämnen och andra tillsatsämnen – som gjort för att förstöra tarmfloran. Idag kan man se små barn på 5-6 år köpa ett kilo lördagsgodis!
En annan sak man skall tänka på är att konserverad mat har ämnen i sig som stoppar tillväxt av bakterier.
Bakteriedödande medel är också skadligt, det finns i disktrasor, vissa kläder och tandkräm (bl.a. Triclosan), förut fanns det handdesinficerande medel på varenda restaurang. Undvik det, det hjälper ändå inte.
Låt oss sammanfatta artikeln med:
”Låt maten bli din medicin och medicinen din mat”
Referenser:
Övriga referenser:
Soren B. Thomsen, ”Probiotika”. Godamagbakterier.
Gunnar Björndahl och Johan Castenfors, Spira Biologi B. liber AB
Peter Benno, Ingemar Ernberg, mf.l. (2010). ”Tarmfloran – kroppens största organ”. Läkartidningen 107 (13-14).
Fredrik Bäckhed (2008). ”Tarmfloran styr vår ämnesomsättning”. Nordisk Nutrition (4): sid. 21-22.
Tove Tingvall, ”Läkemedelsindustrin ger sig in i tarmfloran”. Lifesience Sweden.
Lennart Cedgård, ”Tarmfloran, Immunsystemet och Probiotika”. Läkartidningen 98 (50)
Det var redan i slutet på 1950-talet man kom underfund med att 80 procent av immunförsvaret sitter i tarmen. Det var en norsk immunologiprofessor som publicerade en vetenskaplig rapport som bekräftade att immunförsvaret till största delen sitter där.
Läkare hade sedan upptäckt att vissa av de patienter som man gav antibiotika efter operation lättare kunde få infektioner, medan de som inte fick antibiotika hade inga infektioner. Märkligt kan tyckas, men vad som hänt var att antibiotikan slagit ut tarmfloran, och därmed immunförsvaret.
Fast det skulle dröja mycket länge än innan detta vann gehör. Idag forskar man dock mycket om tarmfloran och immunförsvaret. Egentligen heter det immunsystemet, för det är ett helt system (gastrointestinala ekossystemet) som skyddar oss mot inkräktare och sjukdomar. Men det kan också framkalla sjukdomar och främja inkräktare och skadliga bakterier om vi inte sköter det. Överdriven hygien, snabbmat och för lite grönsaker och fermenterade produkter samt snabba kolhydrater bidrar till ett sjukt tarm- och immunsystem – och kommande ohälsa.
I kroppen finns en meter tjocktarm och upp till nio meter tunntarm och i den miljön frodas tarmfloran. Tarmfloran utgörs helt enkelt av bakterier, svampar och andra mikroorganismer som finns naturligt i tarmen, men även utanför, på huden, i lungorna, ögonen och i munhålan. En vuxen människa kan ha från ett enda upp till två kilo bakterier i tarmen. Kroppen har tio gånger mer bakterier än antal celler i kroppen. Floran kan uppgå till över 1000 arter, normalt är kanske 500 arter. Faktum är att tarmfloran räknas som kroppens största enskilda organ. (1) Och man bör betrakta dem som sina vänner – och behandla dem därefter. Vi lever i symbios. Vi bjuder bakteriefloran på ”mat och husrum” medan de göra nytta med en stor mängd funktioner, varav vi bara vet om en del av dem. Detta är den nya ”hjärnforskningen”. Forskare kallar även tarmsystemet för den ”andra hjärnan”.
Blindtarmen
Om man slår ut större delen, eller alla bakterier, då ligger man risigt till, för det öppnar upp för inkräktare. Men naturen är fiffig. Vi har ett litet bihang som man inte vetat vad det är till, nämligen blindtarmen (då den inte leder någon vart) och som gäckat vetenskapen i alla år. Fram till nu. Man tror nämligen nu att blindtarmen är en bakteriereserv om tarmfloran skulle försvinna helt. Det kan vara bra att veta för de som opererat bort blindtarmen. Oftast får man stark antibiotika vid operationer som slår ut tarmfloran. Och då har man ingen bakteriereserv. Så det gäller att fylla på med tarmbakterier i form av kosttillskott eller på annat naturligt sätt, som fermenterad mat, syrade grönsaker, yoghurt etc.
Läckande tarm
Men det är inte bara tarmbakterierna som utgör immunförsvaret. Det sitter även immunceller i tarmväggarna som samarbetar med bakterierna. Det är då viktigt att de goda bakterierna är i överläge. Om de onda bakterierna hakar fast i receptorerna bildas det inflammationer och immunförsvaret minskar.
Nyttobakterier hindrar alltså skadliga bakterier att få fäste i tarmen, men de hindrar även tillväxten av skadliga bakterier och parasiter, svampar, etc., som annars kan ta över och kolonisera tarmen och sprida giftämnen till övriga kroppen.
Tar de skadliga bakterierna över kan man nämligen få ”läckande tarm” då inflammationerna kan göra små hål i tarmen som gör att gifter kan läcka in i blodet. De kan också bilda antibiotika-liknande ämnen som riktar sig mot skadliga bakterier. Det finns ett gammalt ordspråk inom hälsokosten som säger ”döden börjar i tarmen” – om än något drastiskt uttryckt så ligger det definitivt något i det.
TIPS: koka potatis och rotfrukter och låt de svalna, för då omvandlas kolhydraterna till stärkelse som ger mat åt bakterierna, men påverkar inte insulinet. Det blir alltså långsamma kolhydrater. Man kan faktiskt värma upp dem igen (stekt potatis) utan att kolhydraterna omvandlas tillbaka. Det räcker att bara låta dem svalna av och sedan göra potatis- och/eller rotfruktssallad.
De nyttiga bakterierna finns bland annat i syrade livsmedel så som A-fil eller yoghurt, men även syrade grönsaker i stor mängd, såväl som i kombuchate och kimchi.
Syrade grönsaker
Probiotika kallas också mjölksyrabakterier då dessa bakterier producerar mjölksyra (genom förbrännande av glukos). De trivs bäst i sur miljö, såsom yoghurt och syrade grönsaker. När mjölksyrabakterierna får dominera håller de ner pH-värdet. Då trivs inte de skadliga bakterierna. Det är också därför fermentering fungerar som konserveringsmetod i t.ex. surkål. mjölksyrabakterierna förökar sig och pH-värdet sjunker vilket förhindrar tillväxt av mögel och andra mikrober. När surkålen börjar lukta härsket eller av alkohol har bakteriefloran och pH-värdet förändrats. Det fungerar på samma sätt i tarmen.
Acidophilus är egentligen namnet på bakterien med namnet Laktobacillus acidophilus, och inte namnet på filmjölk! Detta är den vanligaste mjölksyrabakterien, oftast synonymt med probiotika, tillsammans med bifidus. Men det finns många andra sorters mjölksyrabakterier.
De flesta probiotika som man tillsätter som tillskott når inte fram till tarmen då de dör redan i magens sura miljö, men fyller man på ständigt med rätt slags tillskott och på rätt sätt och i rätt form, så gör de nytta. Pro betyder för och bios betyder liv. Antibiotika betyder då mot liv.
Bildar vitaminer
Bakterierna i tarmen bildar även vitaminer, såsom K-vitamin och flera B-vitaminer, bland annat folsyra. Det är så man tillverkar B-vitaminer på syntetisk väg idag, genom bakterieodling.
En kombination av både pre- och probiotika är inte helt fel. Det finns mellan 300 upp till långt över 1000 olika bakteriestammar, så att bara föda eller tillföra en enda stam kan vara något begränsat. Fast den största delen, 99 procent, utgörs av 30-40 arter, och en stor del av tarmfloran utgör probiotiska bakterier, alltså för oss nyttiga bakterier. De övriga är relativt neutrala, varken goda eller dåliga, men utgör en viktig del av matsmältningssystemet. Mikroorganismerna lever i symbios med värdorganismen.
Bakterierna påverkar även de destruktiva bakterierna i munhålan så man bör vara försiktig med desinficerande munvatten. De påverkar också vår andedräkt, fast det kommer ofta från dåliga bakterier som fått ”fotfäste” i tarmen, om man skött tandhygienen korrekt. Mjölksyrabakterien Lactobacillus reuteri Prodentis kan motverka dålig andedräkt enligt undersökningar.
Barnets första möte med tarmfloran
Barnet får sin första bakterieflora vid födseln. Genom förlossningskanalen möter den moderns vaginalflora och tarmflora och sedan genom bröstmjölken. Barn som föds vaginalt har mycket mer bifidobakterier i avföringen än barn som föds med kejsarsnitt. (2) Man har också kunnat visa att nyfödda med dålig tarmflora är mindre stresståliga. (3) Man räknar med att barnet har uppnått en stabil tarmflora vid två års ålder. Fast den utvecklas hela tiden. Antibiotika i tidig ålder slår lätt ut bakteriefloran, så det är viktigt att tillsätta nya bakterier.
Överdriven hygien destruktivt
Idag är vi så hysteriskt hygieniska att vi förstör vår naturliga bakterieflora från naturen. Även huden utgör en del av bakteriefloran. Barn rullar sig i jorden och äter jord. Förr drog vi upp morötter från jorden, torkade av dem på byxorna, möjligen sköljde av dem lite, och åt. Idag är de redan tvättade när de når affärerna, sedan tvättas, skrubbas eller skalas de återigen och därefter kokas de. Bakterierna har inte en chans att nå ner i tarmen.
I framtiden kommer man säkert att kunna analysera avföringen och hitta metaboliska störningar som grund till ohälsa som inte kan upptäckas idag. Men inte bara det, man kommer också att kunna åtgärda problemen genom att ”justera” tarmfloran. Redan idag ger man lavemang med bakterier från andra människor. Det innebär en helt ny värld inom hälsovårdsområdet, där dagens mediciner, som ändå bara försöker åtgärda symtomen, förlorar sin roll.
Men vad skall man då äta för en optimal tarmhälsa?
Fibrer i alla former är en förutsättning, det ger mat åt befintliga bakterier. Inulin (Fruktooligosackarider FOS) är bra mat för bakteriefloran. Börja lite försiktigt eftersom bakterierna börjar producera gas när de får bra mat – fast det går över när de nyttiga bakterierna tar överhand. Men även antioxidanter i form av polyfenoler är delikatesser för de nyttiga bakterierna. De finns i mörka bär, vindruvor och kryddor. Syrade grönsaker och mjölkprodukter (yoghurt, A-fil, Smetana etc.) är bland det bästa. Kimchi och kombuchate samt oliver är också mycket bra. Natto, thempe och miso är bra. Äppelcidervinäger med ”mamman” kvar är mumma för bakterierna. Syrning var väldigt vanlig förr i tiden som konserveringsmetod men försvann mer och mer när kylskåpet kom. Nu är det på väg tillbaka.
Vad man inte skall äta
Antibiotika skall du bara ta när det absolut behövs, och fylla på med tarmbakterier direkt efter kuren. Importerat kött kan ha antibiotika i sig, syftet är i första hand att djuren skall växa snabbare, inte bara för att bekämpa skadliga bakterier.
Socker gynnar de skadliga bakterierna – de älskar socker och skickar sedan ut signaler till hjärnan om att de vill ha mer socker. Efter ett tag tar de överhand. Godis består av socker, färgämnen, smakämnen och andra tillsatsämnen – som gjort för att förstöra tarmfloran. Idag kan man se små barn på 5-6 år köpa ett kilo lördagsgodis!
En annan sak man skall tänka på är att konserverad mat har ämnen i sig som stoppar tillväxt av bakterier.
Bakteriedödande medel är också skadligt, det finns i disktrasor, vissa kläder och tandkräm (bl.a. Triclosan), förut fanns det handdesinficerande medel på varenda restaurang. Undvik det, det hjälper ändå inte.
Låt oss sammanfatta artikeln med:
”Låt maten bli din medicin och medicinen din mat”
Referenser:
- Tarmfloran – kroppens största organ (lakartidningen.se)
- Biosuccé G, Benenati B, Morelli L, Bessi E, Boehm G. Cesarean delivery may affect the early biodiver sity of intestinal bacteria. J Nutr. 2008;138(9):1796S1800S.
- Sudo N, Chida Y, Aiba Y, Sonoda J, Oyama N, Yu XN, et al. Postnatal microbial colonization programs the hypothalamicpituitaryad renal system for stress response in mice. J Physiol. 2004;558:26375.
Övriga referenser:
Soren B. Thomsen, ”Probiotika”. Godamagbakterier.
Gunnar Björndahl och Johan Castenfors, Spira Biologi B. liber AB
Peter Benno, Ingemar Ernberg, mf.l. (2010). ”Tarmfloran – kroppens största organ”. Läkartidningen 107 (13-14).
Fredrik Bäckhed (2008). ”Tarmfloran styr vår ämnesomsättning”. Nordisk Nutrition (4): sid. 21-22.
Tove Tingvall, ”Läkemedelsindustrin ger sig in i tarmfloran”. Lifesience Sweden.
Lennart Cedgård, ”Tarmfloran, Immunsystemet och Probiotika”. Läkartidningen 98 (50)
Kommentarer