Enzymer är kroppens byggarbetare. De bygger upp kroppens vävnader med hjälp av protein, fett och kolhydrater samt vitaminer och mineraler. Men de river även ner skadad och gammal vävnad och transporterar bort den ur kroppen. Om det finns tillräckligt med byggarbetare vill säga.

Eftersom enzymer är nödvändiga för alla levande växter och djur, inte bara människor, kan enzymer hittas i nästan all mat. Men den mesta av maten vi äter har få eller inga aktiva enzymer av två enkla anledningar: först och främst gör värme (+ 48°) och bearbetning att enzymaktivitet förstörs. Kokt och stekt mat innehåller inga enzymer alls. Kroppen får då jobba hårdare och förbruka mer av sina egna enzymer. Kroppen har en begränsad ”enzymbank” och vi tömmer därmed kroppens   ”konto” utan att sätta in något. 

Det finns en mängd uppgifter som visar att vi lider av enzymbrist. Människor har till exempel de lägsta nivåerna av enzymer som bryter ner stärkelse av alla arter. Men vi har även den högsta nivån av dessa enzymer i urinen, vilket innebär att de förbrukas snabbare. 

Det finns andra bevis som visar att dessa låga enzymnivåer inte beror på en egenhet hos vår art. Istället beror det på de stora mängder kokt stärkelse vi äter. Djur som äter rå mat producerar inte enzymer i saliven, människan gör det. När djur får upphettad mat börjar även de producera stärkelsenedbrytande enzymer i saliven redan efter tio dagar. Det är faktiskt en patologisk funktion. 

Man vet också att minskade enzymnivåer återfinns i ett antal kroniska åkommor, såsom allergier, hudsjukdomar och till och med allvarliga sjukdomar såsom diabetes och cancer.

Dessutom finns det bevis för att kokta, enzymfria dieter bidrar till en patologisk överförstoring av hypofysen, som reglerar de andra körtlarna. Det finns dessutom forskning som visar att nästan 100% av de människor över 50 som dör av tillfälliga orsaker visade sig ha defekt hypofys.

Brist på matenzym är också en viktig orsak till övervikt hos många barn och vuxna. Många djurförsök har visat att enzymfattiga dieter ger en mycket snabbare mognad än vanligt. Det gäller även våra barn. Djur på en diet som är tillagad är också mycket tyngre än motsvarigheten på råa dieter. Grisar som får kokt potatis växer mycket snabbare än de som får rå potatis.

Det är mycket svårt att bli överviktig på en diet av rå mat, oavsett kaloriintag! 

En annan viktig sak är att när en person fastar så upphör så gott som omedelbart produktionen av matsmältningsenzymer i saliven, magen och bukspottskörteln. Under fastan så är kroppens enzymer fria att reparera och avlägsna sjuk vävnad.

Människor äter så stora mängder lagad mat att deras enzymsystem hålls aktivt hela tiden med att smälta mat. Resultatet blir att kroppen saknar enzymer för att upprätthålla vävnader i kroppens olika organ i gott skick.

Många som fastar genomgår en så kallad ”helande kris”. De blir illamående, får diarré och kan till och med kräkas. Vad som händer är att enzymerna nu arbetar för att förändra kroppens ohälsosamma struktur. Enzymerna attackerar patologisk vävnad och bryter ner osmälta och oprocessade ämnen, och dessa avlägsnas därefter genom tarmarna, genom kräkning, urinen (som kan lukta illa) eller via huden.

Lagad mat dränerar vårt enzymsystem, det räcker inte heller med att lägga till lite rå mat. Antingen äter man mängder med så gott som enbart rå mat eller så tillför man enzymer. Men det är inte alltid säkert att rå mat räcker till ändå, man måste veta vad som är enzymrikt. Grönsaker och frukt är inte de koncentrerade källor till enzymer man tror. När de mognar så använder de sig av sina egna enzymer. Som exempel kan nämnas, att när man gör enzym från papaya och ananas, så används omogen frukt. Mogen papaya och ananas i sig har inte stora mängder enzymer.

Sedan har vi problemet med ämnen som kallas ”inhibitor”, alltså som hindrar den enzymatiska processen. De finns i stora mängder i säd och nötter. Råa jordnötter och vetegroddar innehåller stora mängder inhibitors. De skyddar dessa då naturen inte vill att de gror i förtid och förlorar sin livskraft. De förväntas hamna i jorden och där grodda för att föröka arten.

Kokar man maten förstörs inhibitors, men även enzymerna. Det andra och bästa sättet att förstöra enzyminhibitorerna är groddning, det ökar även enzyminnehållet från en faktor 3 till 6.

Äter man enbart varierad rå mat behöver man oftast inte tillföra enzymer, annars behöver man tillföra det som kosttillskott. Då eliminerar man även enzyminhibitorerna. Man kan öppna kapslarna och strö över maten, då börjar de genast att agera. Tillförda enzymer hinner oftast inte förstöras av magsyran. Växtenzymer fungerar bäst, då de arbetar direkt i övre magen. Och det skall helst vara kapslar. Tabletter hinner passera magsäcken innan de verkar. Då har kroppen redan använt sina egna enzymer.

Man har faktiskt nytta av ett tillskott även om man har ett bra matsmältningssystem, då de lägger till enzymbanken, oavsett vad man äter. Man får också tänka på att enzymer förbrukas snabbare under sjukdom, stress, ansträngning, men även kallt och varmt väder. Man får också tänka på att man har mindre och mindre enzymer ju äldre man blir, det tycks kopplas till ålderdom och även kroniska sjukdomar. 

Att vi människor skulle leva längre på grund av extra enzymer finns inga bevis på, men råttor som äter rå mat lever tre år medan råttor som äter lagad mat lever två år, det är 30% reducering av livslängden, det skulle innebär 20 år för en människa, så det kan ju vara värt att satsa på. Den som lever får se... Om inte annat så mår man bättre.