Fördelar med animalisk kost?
Vi skall ta upp ett något kontroversiellt ämne. Allt fler går över till vegansk kost. Det finns i princip fyra anledningar: klimatet, miljön, ideellt, näringsmässigt eller en kombination av flera. Vilket är jättebra, men när det gäller näringsmässigt finns det delade meningar. Man måste vara verkligt duktig för att få i sig all näring från vegetarisk eller vegansk diet och dessutom äta väldigt mycket. Detsamma gäller dem som bara äter animaliskt.
En av flera undersökningar av British Nutrition Foundation (BNF) visar att växtbaserad diet reducerar verkligt essentiella näringsämnen såsom kalium, kalcium, magnesium, järn, jod, zink, vitamin B12 och D, samt inte minst omega-3 (1). Andra undersökningar visar att proteinintaget är i riskzonen för veganer som inte vet hur man skall äta korrekt. Flertalet bönor t.ex. innehåller inte alla essentiella aminosyror, och återigen handlar mycket om kvantitet.
Det kan vara svårt att förstå att ”vegansk hälsomat” kan orsaka allvarliga bristtillstånd, vilket i sin tur kan orsaka en hel del konflikter i familjer och hos andra. Man räknar med att närmare 10 procent av Sveriges befolkning är vegetarianer eller veganer. Många andra har dragit ner på köttkonsumtionen. I Storbritannien är 4% vegetarianer och 1% veganer. (1) I Indien räknar man med att fyra av fem indier har brister i mikronäringsämnen, och de är mestadels veganer, men detta beror också naturligtvis på matens sammansättning.
En av flera undersökningar av British Nutrition Foundation (BNF) visar att växtbaserad diet reducerar verkligt essentiella näringsämnen såsom kalium, kalcium, magnesium, järn, jod, zink, vitamin B12 och D, samt inte minst omega-3 (1). Andra undersökningar visar att proteinintaget är i riskzonen för veganer som inte vet hur man skall äta korrekt. Flertalet bönor t.ex. innehåller inte alla essentiella aminosyror, och återigen handlar mycket om kvantitet.
Det kan vara svårt att förstå att ”vegansk hälsomat” kan orsaka allvarliga bristtillstånd, vilket i sin tur kan orsaka en hel del konflikter i familjer och hos andra. Man räknar med att närmare 10 procent av Sveriges befolkning är vegetarianer eller veganer. Många andra har dragit ner på köttkonsumtionen. I Storbritannien är 4% vegetarianer och 1% veganer. (1) I Indien räknar man med att fyra av fem indier har brister i mikronäringsämnen, och de är mestadels veganer, men detta beror också naturligtvis på matens sammansättning.
HUR SKALL MAN DÅ GÖRA?
Det har varit mycket diskussioner och varningar för att äta rött kött av flera olika anledningar, vilket lett till en veganvåg. Och det här är inget förespråkande eller varning för varken det ena eller andra, det är bara fakta vad gäller näringsintaget.
När det gäller rött kött, så handlar det i första hand om processat kött, med nitrit (rödfärg) och andra tillsatsämnen och omfattande processande. Och vi vet inte om varningarna gäller köttet eller tillsatsämnena. Nu bortser vi från miljöpåverkan, vi pratar bara näringsmässigt. Men ett flertal studier ifrågasätter även bevisen för faran med processat kött, som faktiskt inte fann någon signifikant relation mellan konsumtion av rött kött och ökad risk för dödsfall. Riskfaktorn tunnades till och med ut vid högre intag. (2)
Det har varit mycket diskussioner och varningar för att äta rött kött av flera olika anledningar, vilket lett till en veganvåg. Och det här är inget förespråkande eller varning för varken det ena eller andra, det är bara fakta vad gäller näringsintaget.
När det gäller rött kött, så handlar det i första hand om processat kött, med nitrit (rödfärg) och andra tillsatsämnen och omfattande processande. Och vi vet inte om varningarna gäller köttet eller tillsatsämnena. Nu bortser vi från miljöpåverkan, vi pratar bara näringsmässigt. Men ett flertal studier ifrågasätter även bevisen för faran med processat kött, som faktiskt inte fann någon signifikant relation mellan konsumtion av rött kött och ökad risk för dödsfall. Riskfaktorn tunnades till och med ut vid högre intag. (2)
VAD ÅTERSTÅR?
Faktum är att kött, i synnerhet organmat, lever, hjärta, njure, testiklar(!) är de mest näringstäta av alla livsmedel. En undersökning som räknar upp de mest näringstäta livsmedlen visar att lever ligger i topp, senare hittar du musslor/ostron, njure och hjärta.
För de som fortfarande hävdar att köttkonsumtion leder till sjukdomar och förkortad livslängd kan vi referera till invånarna i Hong Kong. De äter mest kött i hela världen, 664 gram per dag(!) med längst livslängd i världen, vilket är en indikator på folkhälsan enligt läkartidningen Lancet.
Nedan visas en lista av olika livsmedel och hur många gram/kalorier du behöver äta av dessa för att få i dig en tredjedel av dagligt referensintag av A-vitamin, folat, B12-vitamin, kalcium, järn och zink. Referensvärdet är beräknat på kvinnor i fertil ålder. (3)
Lever 7 g / 11 kcal
Musslor/ostron 103 g / 90 kcal
Biff 119 g / 275 kcal
Njure 128 g / 125 kcal
Hjärta 146 g / 163 kcal
Ägg 180 g / 281 kcal
Mörkgröna bladgrönsaker 239 g / 72 kcal
Fläskkött 283 g / 684 kcal
Kyckling 480 g / 1103 kcal
Quinoa 686 g / 789 kcal
Oraffinerade fullkorn 950 g / 1768 kcal
Andra grönsaker 1364 g / 380 kcal
Raffinerade spannmål 4000+ g / 4000+ kcal
Man ser då att man måste äta väldigt mycket av lågkaloritäta bladgrönsaker för att få i sig bara en tredjedel av det dagliga referensvärdet av dessa mineraler. Och som alla vet så äter vi inte längre inälvsmat, förutom lever i små mängder. Förr i tiden åt man ”nose to tail”, från nos till svans. Vi skall dock komma ihåg att växtriket bjuder på viktiga spårämnen och antioxidanter.
Faktum är att kött, i synnerhet organmat, lever, hjärta, njure, testiklar(!) är de mest näringstäta av alla livsmedel. En undersökning som räknar upp de mest näringstäta livsmedlen visar att lever ligger i topp, senare hittar du musslor/ostron, njure och hjärta.
För de som fortfarande hävdar att köttkonsumtion leder till sjukdomar och förkortad livslängd kan vi referera till invånarna i Hong Kong. De äter mest kött i hela världen, 664 gram per dag(!) med längst livslängd i världen, vilket är en indikator på folkhälsan enligt läkartidningen Lancet.
Nedan visas en lista av olika livsmedel och hur många gram/kalorier du behöver äta av dessa för att få i dig en tredjedel av dagligt referensintag av A-vitamin, folat, B12-vitamin, kalcium, järn och zink. Referensvärdet är beräknat på kvinnor i fertil ålder. (3)
Lever 7 g / 11 kcal
Musslor/ostron 103 g / 90 kcal
Biff 119 g / 275 kcal
Njure 128 g / 125 kcal
Hjärta 146 g / 163 kcal
Ägg 180 g / 281 kcal
Mörkgröna bladgrönsaker 239 g / 72 kcal
Fläskkött 283 g / 684 kcal
Kyckling 480 g / 1103 kcal
Quinoa 686 g / 789 kcal
Oraffinerade fullkorn 950 g / 1768 kcal
Andra grönsaker 1364 g / 380 kcal
Raffinerade spannmål 4000+ g / 4000+ kcal
Man ser då att man måste äta väldigt mycket av lågkaloritäta bladgrönsaker för att få i sig bara en tredjedel av det dagliga referensvärdet av dessa mineraler. Och som alla vet så äter vi inte längre inälvsmat, förutom lever i små mängder. Förr i tiden åt man ”nose to tail”, från nos till svans. Vi skall dock komma ihåg att växtriket bjuder på viktiga spårämnen och antioxidanter.
Kommentarer