Enzymer är kroppens byggarbetare. De bygger upp kroppens vävnader med hjälp av protein, fett och kolhydrater samt vitaminer och mineraler. Men de river även ner skadad och gammal vävnad och transporterar bort den ur kroppen. Om det finns tillräckligt med byggarbetare vill säga.

Eftersom enzymer är nödvändiga för alla levande växter och djur, inte bara människor, kan enzymer hittas i nästan all mat. Men den mesta av maten vi äter har få eller inga aktiva enzymer av två enkla anledningar: först och främst gör värme (+ 48°) och bearbetning att enzymaktivitet förstörs. Kokt och stekt mat innehåller inga enzymer alls. Kroppen får då jobba hårdare och förbruka mer av sina egna enzymer. Kroppen har en begränsad ”enzymbank” och vi tömmer därmed kroppens   ”konto” utan att sätta in något. 

Det finns en mängd uppgifter som visar att vi lider av enzymbrist. Människor har till exempel de lägsta nivåerna av enzymer som bryter ner stärkelse av alla arter. Men vi har även den högsta nivån av dessa enzymer i urinen, vilket innebär att de förbrukas snabbare. 

Det finns andra bevis som visar att dessa låga enzymnivåer inte beror på en egenhet hos vår art. Istället beror det på de stora mängder kokt stärkelse vi äter. Djur som äter rå mat producerar inte enzymer i saliven, människan gör det. När djur får upphettad mat börjar även de producera stärkelsenedbrytande enzymer i saliven redan efter tio dagar. Det är faktiskt en patologisk funktion. 

Man vet också att minskade enzymnivåer återfinns i ett antal kroniska åkommor, såsom allergier, hudsjukdomar och till och med allvarliga sjukdomar såsom diabetes och cancer.

Dessutom finns det bevis för att kokta, enzymfria dieter bidrar till en patologisk överförstoring av hypofysen, som reglerar de andra körtlarna. Det finns dessutom forskning som visar att nästan 100% av de människor över 50 som dör av tillfälliga orsaker visade sig ha defekt hypofys.

Brist på matenzym är också en viktig orsak till övervikt hos många barn och vuxna. Många djurförsök har visat att enzymfattiga dieter ger en mycket snabbare mognad än vanligt. Det gäller även våra barn. Djur på en diet som är tillagad är också mycket tyngre än motsvarigheten på råa dieter. Grisar som får kokt potatis växer mycket snabbare än de som får rå potatis.

Det är mycket svårt att bli överviktig på en diet av rå mat, oavsett kaloriintag! 

En annan viktig sak är att när en person fastar så upphör så gott som omedelbart produktionen av matsmältningsenzymer i saliven, magen och bukspottskörteln. Under fastan så är kroppens enzymer fria att reparera och avlägsna sjuk vävnad.

Människor äter så stora mängder lagad mat att deras enzymsystem hålls aktivt hela tiden med att smälta mat. Resultatet blir att kroppen saknar enzymer för att upprätthålla vävnader i kroppens olika organ i gott skick.

Många som fastar genomgår en så kallad ”helande kris”. De blir illamående, får diarré och kan till och med kräkas. Vad som händer är att enzymerna nu arbetar för att förändra kroppens ohälsosamma struktur. Enzymerna attackerar patologisk vävnad och bryter ner osmälta och oprocessade ämnen, och dessa avlägsnas därefter genom tarmarna, genom kräkning, urinen (som kan lukta illa) eller via huden.

Lagad mat dränerar vårt enzymsystem, det räcker inte heller med att lägga till lite rå mat. Antingen äter man mängder med så gott som enbart rå mat eller så tillför man enzymer. Men det är inte alltid säkert att rå mat räcker till ändå, man måste veta vad som är enzymrikt. Grönsaker och frukt är inte de koncentrerade källor till enzymer man tror. När de mognar så använder de sig av sina egna enzymer. Som exempel kan nämnas, att när man gör enzym från papaya och ananas, så används omogen frukt. Mogen papaya och ananas i sig har inte stora mängder enzymer.

Sedan har vi problemet med ämnen som kallas ”inhibitor”, alltså som hindrar den enzymatiska processen. De finns i stora mängder i säd och nötter. Råa jordnötter och vetegroddar innehåller stora mängder inhibitors. De skyddar dessa då naturen inte vill att de gror i förtid och förlorar sin livskraft. De förväntas hamna i jorden och där grodda för att föröka arten.

Kokar man maten förstörs inhibitors, men även enzymerna. Det andra och bästa sättet att förstöra enzyminhibitorerna är groddning, det ökar även enzyminnehållet från en faktor 3 till 6.

Äter man enbart varierad rå mat behöver man oftast inte tillföra enzymer, annars behöver man tillföra det som kosttillskott. Då eliminerar man även enzyminhibitorerna. Man kan öppna kapslarna och strö över maten, då börjar de genast att agera. Tillförda enzymer hinner oftast inte förstöras av magsyran. Växtenzymer fungerar bäst, då de arbetar direkt i övre magen. Och det skall helst vara kapslar. Tabletter hinner passera magsäcken innan de verkar. Då har kroppen redan använt sina egna enzymer.

Man har faktiskt nytta av ett tillskott även om man har ett bra matsmältningssystem, då de lägger till enzymbanken, oavsett vad man äter. Man får också tänka på att enzymer förbrukas snabbare under sjukdom, stress, ansträngning, men även kallt och varmt väder. Man får också tänka på att man har mindre och mindre enzymer ju äldre man blir, det tycks kopplas till ålderdom och även kroniska sjukdomar. 

Att vi människor skulle leva längre på grund av extra enzymer finns inga bevis på, men råttor som äter rå mat lever tre år medan råttor som äter lagad mat lever två år, det är 30% reducering av livslängden, det skulle innebär 20 år för en människa, så det kan ju vara värt att satsa på. Den som lever får se... Om inte annat så mår man bättre.

Om du vill hålla ditt hjärta friskt, ät mer frukt. En studie publicerad i New England Journal of Medicine fann att man genom att äta mer frukt kan sänka sin chans att utveckla allvarlig hjärtsjukdom. Frukt sägs innehålla höga sockernivåer, därför väljer vissa att äta mindre av detta. Men denna studie föreslog att människor inte borde oroa sig för det.

Studieförfattarna från Kina rekryterade 512 891 vuxna i åldrarna 30 till 79 år från 10 olika orter i Kina. 

Resultaten visade att 18 procent av deltagarna rapporterades äta färsk frukt dagligen. Dessutom har individer som regelbundet åt färsk frukt haft lägre blodtryck och blodsockernivåer samt en 40 procent lägre risk för hjärt- och kärlsjukdom i jämförelse med dem som aldrig eller sällan åt färsk frukt.

Resultaten av studien är i linje med flera tidigare studier som visar att ökat fruktintag minskar risken för kronisk sjukdom, såsom hjärt-kärlsjukdom, erektil dysfunktion, vissa cancerformer och gallblåsproblem som kräver kirurgi.

"Jag rekommenderar att människor konsumerar fräscha, hela frukter som mellanmål men ej fruktjuicer, smoothies eller andra fruktdrycker", säger näringsexpert Dr. Thomas Campbell vid University of Rochester Medicine.

Låt oss ta ett lysande exempel.
Kiwifrukten bevisar än en gång att stora saker kommer i små paket. Den lilla men saftiga, grönfärgade frukten är stor i smak och näring.

En enda kiwifrukt ger mer än dagsdosen av vitamin C. C-vitamin bidrar till normalt immunsystem och till att bilda kollagen, en viktig del av bindväv, hud och ben.

Kiwifrukten är också full med antioxidanten vitamin E. Det bidrar till att skydda celler från oxidativ stress.

Den har också nästan 35 procent av rekommenderad dagsdos av K-vitamin. K-vitamin bidrar till normal blodkoagulering samt att bibehålla ett normalt skelett.

Den är också en rik fiberkälla, därför har kiwi en milt laxerande effekt.

Actinidin, ett enzym som förbättrar matsmältningen, finns rikligt i kiwifrukten. Men även organiska syror, som har utmärkta antioxidanta effekter.

Man skall inte förbise karotenoiderna som betakaroten och lutein.

De Kinesiska läkarna har känt till fördelarna med kiwi i århundraden. Faktum är att traditionell kinesisk medicin använder rötterna och frukterna av denna naturliga superfood för att bota mag-, rektal- och bröstcancer och hepatitinfektioner. Kiwifruktens juice släcker törst, hjälper till vid matsmältning och minskar irritabilitet, inflammation och kräkningar.

Idag känner modern vetenskap till kunskapen om kiwifrukterna efter kliniska prövningar som visade sin effektivitet för att hålla kroppen frisk. Dessa kliniskt testade fördelar rör sig kring följande:

Främjar ordentliga tarmrörelser - Dagligt intag av frukten förbättrar avföringsvolymen hos friska, äldre vuxna. Forskning visade också att kiwi lindrar symptom på kronisk förstoppning utan att ha skadliga effekter.

Skyddar mot bakterier - En studie visade att kiwifrukter förhindrar tillväxten av E. coli och Staphylococcus aureus, plus tre vanliga svamparter.

Ökar immuniteten - En annan studie visade att kiwifrukt extrakt förbättrar immuniteten hos möss mot kolera och difteri. Detta kan få konsekvenser för att öka immuniteten för barn och andra personer med hög risk för difteri och kolera.

Förhindrar allergiska reaktioner - Andra djurstudier visade att extrakt av kiwifrukt hade anti-allergiframkallande effekter, vilket gjorde det till en stark kandidat för att förebygga allergiska reaktioner som bronkial astma eller eksem.

Påskyndar återhämtning från förkylning - En mänsklig studie avslöjade att förskolebarn och äldre vuxna som konsumerade kiwifrukter återhämtar sig från förkylning eller influensa snabbare.

Sänker dåliga kolesterolnivåer - En mänsklig studie visade att två till tre kiwifrukter per dag sänkte triglyceridnivåerna med 15 procent. En annan klinisk studie som involverar rökare visade att de som åt tre kiwi om dagen reducerade blodtrycket markant.

Ökar antioxidantnivåerna - En studie visade att kiwifruktjuice ökade antioxidantkapaciteten efter 30 minuter, med effekt på upp till 90 minuter. Liknande resultat ses i två humanstudier i Storbritannien. En av dessa studier visade också att kiwifrukt verkade främja DNA-reparation.

Skalet är faktiskt det nyttigaste på kiwin, men för de som inte vill äta det håriga skalet finns det ”hårlösa” kiwi. Tänk på att de måste vara ekologiska i så fall och skölj väl.

Trött på att äta råa kiwifrukter? Inga problem. Du kan inkludera det i smoothies, parfaits, sylt eller annat.

Om du vill läsa mer nyheter och studier om hälsofördelarna med frukter, besök:
Fruits.news
Science.news
ScienceDirect.com
URMC.Rochester.ed
http://cms.herbalgram.org/heg/volume14/07July/FoodasMedicineKiwi.html?ts=1523074303&signature=6ff68f338eb544ff5319710325609717&ts=1523536199&signature=d5ef0f3c4ac02582490c294a5af4fe45
https://www.fruitsandveggiesmorematters.org/top-10-ways-to-enjoy-kiwifruit

Chlorella är en sötvattensalg. Den innehåller mest klorofyll av alla växter i världen (2-3 %), mer än Spirulina - därav dess namn Chlorella. Den har existerat på jorden i miljarder år och är bland de första växter som fanns. Chlorella är en av de nyttigaste födoämnen som finns och är idealisk föda för människan. 

Vår Chlorella från Bättre Hälsa är ekologiskt certifierad och kommer från Taiwan.

Om inte cellväggarna (20 %) i Chlorella öppnas så är inte näringsämnena (80 %) i algen tillgängliga. Cellväggarna i vår Chlorella öppnas på ett mycket skonsamt sett så att alla näring finns tillgänglig. Dess fiberrika yttre cellväggar är i sig mycket intressanta. Dessa fibrer återfinns ingen annanstans i växtvärlden och har förmåga att binda tungmetaller, såsom bly, kvicksilver, kadmium och aluminium, och andra gifter, såsom PCB. Ju renare Chlorella är desto större kapacitet för avgiftning. Vår Chlorella är extremt ren. Dess förmåga att binda tungmetaller kan i sig också vara ett problem, då den i öppet vatten suger åt sig alla tungmetaller den kan. Därför odlas vår Chlorella i separat tankar med extremt rent vatten på ett område utan miljögifter.

Chlorella får vänliga magbakterier (lactobacillus) att mångfaldiga sig fyra gånger snabbare än vanligt. Dess extremt höga halt av klorofyll gör att kroppsodörer, såsom dålig andedräkt, kan neutraliseras på kort tid.

3-4 gram per dag är en normal första dosering. Du kan öka dosen till 5-7 gram per dag efter ett tag. Chlorella innehåller högvärdigt protein med stor upptagningsförmåga. Det är naturligtvis svårt att säga vad exakt man kommer att känna när man tar en så näringsrik alg i höga doser. Chlorella höjer energinivån utan att den sänks efter ett par timmar, som med kaffe och andra stimulantia, som dessutom är giftiga och till skada för kroppen.

Hur mycket bör jag ta om jag är sjuk?

Chlorella innehåller tillräckligt mycket näringsämnen för att kroppen skall kunna hela sig själv. Kroppens självhelande förmåga är enorm – om den bara får tillräckligt med näringsämnen. Chlorella är unik i det att den ger kroppen all de ämnen den behöver. Om man är sjuk kan man öka upp dosen till 10-20 gram för att dra full nytta av de kraftfulla näringsämnena. Man kan aldrig ta för mycket Chlorella. Man får tänka på att Chlorella är mat, inte extrakt eller koncentrat. Det finns naturligtvis en optimal nivå för varje individ och den torde ligga omkring 5-7 gram per dag. Barn kan ges 1-2 gram per dag.

Chlorella är basbildande och hjälper till att balansera kroppens pH-värde. Kroppens pH bör ligga på 7.2-7.4 för en optimal funktion. Men på grund av undermålig diet, snabbmat, mat som kokts för länge och inte minst läskedrycker görs kroppen sur. Cola är värst med ett pH på 2,7 vilket är många, många gånger surare är kroppens pH-värde. Detta är viktigt då så gott som alla sjukdomar börjar och frodas i en sur miljö och trivs inte i basisk miljö. Vi är alltför sura!

Klorofyll
Chlorella växtvärldens rikaste källa till klorofyll, växternas blod. Klorofyll är närmast identisk med vårt hemoglobin (röda blodceller) förutom att klorofyll har en kärna av magnesium istället för järn. 

Enzymer
Chlorella innehåller stora mängder enzymer såsom chlorophyllase och pepsin vilka hjälper matsmältningen. Enzymer utför en oerhörd mängd kroppsfunktioner och faktum är att man inte ens kan blinka utan enzymer. Chlorella har en mängd olika enzymer som kroppen behöver.

Finns det tillräckligt med protein i Chlorella?
Chlorella är så näringsrik att man utan vidare skulle kunna leva enbart av den. Det finns faktiskt folk som gör det. Chlorella innehåller 60 procent högvärdigt protein, detta i form av 18 aminosyror, varav alla åtta essentiella aminosyrorna ingår, vilket gör det till ett komplett protein. Det är en överlägsen källa till protein i jämförelse med kött, fisk och ägg i den bemärkelsen att dessa former innehåller sekundärt protein, vilket innebär att aminosyrorna redan formats till proteiner för att bli till kött. När vi sedan äter kött måste vi bryta ner (spjälka) proteinet igen till aminosyror för att sedan återigen forma nytt protein av aminosyrorna som kroppen kan använda för återuppbyggnad. Detta är långt ifrån lika effektivt som att använda redan spjälkade aminosyror. Har vi minsta problem med matsmältningsprocessen, vilket är väldigt vanligt, försämras upptagningen ytterligare. Det är också viktigt att vi får i oss de åtta essentiella aminosyrorna samtidigt eftersom kroppen inte kan bilda någon av dessa själv utan måste tillföras. Saknas en bildas ofullständigt protein. Kroppen formar sedan långa komplexa kedjor av aminosyror till tiotusentals proteinstrukturer som kroppen behöver för sina alla funktioner. 60 procent av våra celler utgörs av protein. Själva ordet protein betyder av främsta betydelse. Det finns ytterst få andra källor till så fullvärdigt protein som Chlorella.

Chlorella innehåller något mycket intressant som kallas Chlorella tillväxtfaktor (CGF). CGF är ett hormonliknande ämne och består av en blandning av RNA, DNA, aminosyror, vitaminer och mineraler vars exakta proportioner ännu inte har kunnat fastställas. 

Övriga näringsämnen är vitaminer, mineraler. fibrer, kolhydrater, enzymer och antioxidanta ämnen. Chlorella är i synnerhet rik på järn, zink, vitamin B1, B2, C, E, K samt betakaroten. Den har hög halt av RNA/DNA och Omega-3.

Det här är kanske vår viktigaste Vitala Nyheter någonsin. Den handlar om tarmhälsan. Du har hört och läst om det förut, men lever du efter det?

Det finns 100 triljoner mikroorganismer i våra tarmar och deras välmående är till mycket stor del ansvariga för vår övergripande hälsa, då 80 procent av immunförsvaret sitter i tarmen.

Mycket stor uppmärksamhet riktas nu mot vår tarmhälsa. Man kallar den sammanlagda mängden tarmbakterier för mikrobiom vilket är ett modernare ord för tarmfloran. Ordet biom är ett samlingsord för alla organismer i en begränsad miljö (tarmen i detta fall).

I kroppen finns en meter tjocktarm och upp till nio meter tunntarm och i den miljön frodas tarmfloran. Mikrobiomen utgörs helt enkelt av bakterier, men också av svampar och andra mikroorganismer som finns naturligt i tarmen. Den finns även utanför; på huden, i lungorna, i ögonen och i munhålan. En vuxen människa kan ha från ett enda upp till två kilo bakterier i tarmen. Avföringen består till stor del av bakterier. Kroppen har tio gånger mer bakterier än antal celler i kroppen. Mikrobiomen kan uppgå till över 1000 arter (normalt är 400 arter). Faktum är att mikrobiomen räknas som kroppens största enskilda organ. Och man bör betrakta dem som sina vänner – och behandla dem därefter. Vi lever i symbios. Vi bjuder bakteriefloran på ”mat och husrum” medan de gör nytta med genom en stor mängd funktioner, vi vet bara om en liten del av dem.

Det underliggande problemet för de flesta matsmältningsproblem är obalans i mikrobiomen. De goda bakterierna hjälper oss att bryta ner maten och ta upp näringsämnen, samt eliminera gifter och dåliga bakterier.

Det är först på senare tid som man förstått att mikrobiomen reglerar så gott som alla aspekter av vår fysiologi och metabolism. De reglerar vårt immunförsvar och kontrollerar graden av inflammation. De tillverkar vitaminer och även signalsubstanser, såsom dopamin och serotonin (det finns långt mer serotonin i tarmarna än i hjärnan (95% mer) och den första antidepressiva medicinen var faktiskt en mage/tarm-medicin. Magen påverkar vårt humör ganska rejält som de flesta är medvetna om. 

Kopplingen mellan psykisk ohälsa och tarmflora blev uppenbar när man förde över avföring från en person med depression till möss, då såg man hur mössen utvecklade ett depressionslikt beteende. Tarmfloran från de mössen fördes över till andra möss som också utvecklade depressivt beteende. Möss som fick avföring från människor utan depression uppvisade inga depressionslika beteenden.

Det är förmodligen därför forskarna kallar mage- och tarmkanalen för den andra hjärnan. Det kallas även det enteriska nervsystemet, ett system av neuroner som liknar hjärnan och innehåller samma signalsubstanser som hjärnan och innehåller även ”minnen” och ”inlärning” på en kroppslig nivå. Det finns en direkt kommunikationsväg mellan tarmen och hjärnan.

Det finns 400 gånger mer melatonin (sömnhormonet) i mikrobiomen än i hjärnan. Så tarmhälsan påverkar vår sömn ganska rejält.

Mikrobiomen reglerar även vår aptit, och allt detta är ganska nyligen upptäckt. 90 procent av all vetenskaplig litteratur som beskriver mikrobiomen har publicerats enbart de sista fem åren.

Tarmen innehåller alltså över 100 triljoner bakterier. Det är tio gånger fler än kroppens celler. Hittills har man bara inriktat sig på 10 procent av våra celler som utgör kroppen, vilket ignorerar de övriga 90 procenten av våra celler som är intimt förknippade med kroppen.

Genetiskt sätt så är 99 procent av all DNA i kroppen bakteriell. Inte den DNA som vi ärvt från våra föräldrar och förfäder, den utgör bara en procent, ändå är det den lilla procenten medicinen inriktat sig på.

Mikrobiomen består av från 400 upp till 1000 olika bakteriestammar, kanske ännu fler. Att då bara äta acidophilus kan vara lite begränsat, även om det utgör en viktig och stor del av mikrobiomen. Men det finns ett stort antal olika bakterier som är lika viktiga.

Historia
I årtusenden har man förstått att en bra bakteriekultur i tarmen är bra för hälsan. Redan de gamla romarna åt fermenterad kål (surkål) och i Indien drack man och dricker fortfarande yoghurtdrinken Lassi som är baserad på fermenterad opastöriserad mjölk med alla lactobaciller intakta. Folk över hela Asien och Östeuropa äter syrade grönsaker och yoghurt. Det inte bara smakar bra – det är bra! Senare, runt 1950, döpte man om dessa bakterier till probiotika (för livet).

Framtid
I framtiden kommer man säkert att kunna analysera avföringen och hitta metaboliska störningar som grund till ohälsa som inte kan upptäckas idag. Men inte bara det, man kommer också att kunna åtgärda problemen genom att ”justera” tarmfloran. Redan idag ger man lavemang med bakterier från andra människor. Det finns även kosttillskott med bakterier från människan, till och med från smala människor – för tjocka.

Men vad gör mikrobiomen då?
• En korrekt tarmflora hjälper till att bryta ner maten, i synnerhet svårsmält mat och sådan mat som man kan vara känslig för. Dålig matsmältning börjar med dålig tarmflora.
• Den hjälper till att producera flera olika vitaminer, bl.a. K-vitamin, flera B-vitaminer inklusive folat och förbättrar dessutom kalciumupptaget.
• Den hjälper till att balansera pH-halten i underlivet hos kvinnor.
• Den kalibrerar immunförsvaret.
• Den hjälper till mot allergier.
• Den reglerar aktiviteten hos hundratals gener. 

Ja, men jag äter ekologisk yoghurt varje dag, säger du. Tyvärr, det räcker inte, om du inte häller i dig litervis. Den är pastöriserad, och hela syftet med pastörisering (upphettning) är att ta död på bakterier. Man får enbart i sig några få tillsatta bakteriestammar och inte den mångfald som naturligt fermenterad yoghurt skulle ha. Den är dessutom oftast sötad vilket motverkar syftet.

Probiotika, för att vara effektiv och meningsfull, måste innehålla vissa livskraftiga bakteriestammar som håller sig stabila under längre tid och som kan överleva magsafterna och producera välgörande effekter i tarmen.

Många tillverkare gör tabletter och kapslar som har lager på lager med syntetiska tablettslagningsmedel och andra dyrbara tillvägagångsätt som påstås skydda bakteriernas väg genom magen.

Men det behövs ju inte med syrade grönsaker och rå opastöriserad yoghurt? Kanske är bakteriestammarna i tillskotten inte tillräckligt livskraftiga!

Räck upp handen, hur många äter opastöriserad yoghurt och/eller syrade grönsaker varje dag?

Vad (för)stör bakteriefloran?

Antibiotika i första hand. Överkonsumtion av antibiotika representerar de tre främsta hälsoproblemen under detta årtionde enligt WHO. Man ger antibiotika till nötboskap för att de skall bli större (läs fetare). Ändringar i mikrobiomen kan alltså förändra fysiologin. Antibiotika kan absolut vara nödvändigt och räddar livet på många, men överkonsumtion är inte bra.

Mediciner! Över tusen läkemedel har testats på de runt 40 vanligaste bakteriestammar som är vanligast i tarmfloran. En fjärdedel av medicinerna hade en direkt bromsande verkan på tillväxten av bakterier.

Överdriven hygien! Överallt så finns det desinficerande handkräm, tandkräm (undvik ingrediensen Triclosan) och tvålar. Folk tvättar och duschar frenetiskt bort alla bakterier från huden. Faktum är att bakterierna gör ett fantastiskt viktigt jobb för vår hälsa. De påverkar även de destruktiva bakterierna i munhålan så man bör vara försiktig med desinficerande munvatten. De påverkar också vår andedräkt, fast det kommer ofta från dåliga bakterier som fått ”fotfäste” i tarmen, om man skött tandhygienen korrekt.

Det kan vara så att steriliserade rum på sjukhus är en anledning till sjukhussjukan. Det går en historia om en infektionsläkare som rådde sin patient som hade en svårartad infektion, och som läkaren inte kunde göra något åt längre, att gå och rulla sig i jorden. Patienten befann sig i en totalt steril omgivning med massor av starka antibiotika. Kvar fanns endast de elakartade som inte längre rönte något motstånd från de ”goda” bakterierna. Han gjorde så och klarade sig. Om den är helt sann vet vi inte, men den är talande.

Läkare har upptäckt att vissa av de patienter som man gav antibiotika efter operation lättare kunde få infektioner, medan de som inte fick antibiotika slapp infektioner. Märkligt kan tyckas, men vad som hänt var att antibiotikan slagit ut tarmfloran, och därmed immunförsvaret.

Goda bakterier skyddar oss mot dåliga bakterier.

Diska inte alltid med maskindisk, det tar död på alla bakterier. Diska för hand då och då, det sparar de goda bakterierna. Det finns uppgifter om att familjer som handdiskar har mindre allergier.

Vädra ofta. Det för bort dålig luft med en mängd partiklar och för in bakterier som berikar vår tarmflora. Om man lever i en miljö med stort biologiskt mångfald så leder det till att barnet utvecklar mindre allergier. Barnet lär sig i tidig ålder att träna upp sig mot allergener.

Skräpmat – Mer behöver väl knappast sägas. Färdigproducerad mat befrämjar inte en god tarmflora.

Socker – Gynnar de skadliga bakterierna – de älskar socker och skickar sedan ut signaler till hjärnan om att de vill ha mer socker. Efter ett tag tar de överhand. Godis består av socker, färgämnen, smakämnen och andra tillsatsämnen – som gjort för att förstöra tarmfloran. Vi har sett små barn på 5-6 år köpa ett kilo lördagsgodis!

Socker befrämjar de dåliga bakterierna och svamparna, såsom candida, och slår ut de goda. Gäller även snabba kolhydrater i stor mängd.

Blindtarmen
Om man slår ut större delen, eller alla bakterier, då ligger man risigt till, för det öppnar upp för inkräktare. Men naturen är fiffig. Vi har ett litet bihang som man inte vetat vad det är till för, nämligen blindtarmen (då den inte leder någonstans) och som gäckat vetenskapen i alla år. Fram till nu. Man tror nämligen att blindtarmen är en bakteriereserv om tarmfloran skulle försvinna helt. Det kan vara bra att veta för de som opererat bort blindtarmen. Oftast får man även stark antibiotika vid operationen som slår ut en stor del av tarmfloran.

Läckande tarm
Men det är inte bara tarmbakterierna som utgör immunförsvaret. Det sitter även immunceller i tarmväggarna som samarbetar med bakterierna. Det är då viktigt att de goda bakterierna är i överläge. Om de onda bakterierna hakar fast i receptorerna bildas det inflammationer och immunförsvaret minskar.

Nyttobakterier hindrar alltså skadliga bakterier att få fäste i tarmen, men de hindrar även tillväxten av skadliga bakterier och parasiter, svampar, etc., som annars kan ta över och kolonisera tarmen och sprida giftämnen till övriga kroppen.

Tar de skadliga bakterierna över kan man nämligen få ”läckande tarm” då inflammationerna kan göra små hål i tarmen som gör att gifter kan läcka in i blodet. De kan också bilda antibiotikaliknande ämnen som riktar sig mot skadliga bakterier.

Av fibrer tillverkar tarmbakterierna något som kallas smörsyra vilket tätar våra tarmväggar och hindrar läckage av gifter ut i bloder vilket i förlängningen förstör vårt immunförsvar.

Det finns ett gammalt ordspråk inom hälsokosten som säger ”döden börjar i tarmen” – om än något drastiskt uttryckt så ligger det definitivt något i det.

Men hur får man då i sig de goda bakterierna?
Ursprungligen får vi dem från mamman vid födseln. När barnet passerar födelsekanalen får den i sig dessa fantastiska bakterier via näsan och munnen vilket utgör en bas för den framtida tarmfloran. Det är en enorm mängd DNA-information som passerar från mamman till barnet.

Om barnet föds med kejsarsnitt sker inte detta. Istället får barnet i sig bakterier som finns i rummet och händerna från läkarna. Det är inte samma bakterier som mamman tillför.

Barn som föds vaginalt får mycket mer bifidobakterier i avföringen än barn som föds med kejsarsnitt. Man har också kunnat visa att nyfödda med dålig tarmflora är mindre stresståliga. Man räknar med att barnet har uppnått en stabil tarmflora vid två års ålder. Fast den utvecklas hela tiden. Antibiotika i tidig ålder slår lätt ut bakteriefloran, så det är viktigt att tillsätta nya bakterier om det ges.

Födsel genom kejsarsnitt är ganska vanligt och detta kan vara en anledning till att barn som föds med kejsarsnitt drabbas av allergier och dubbelt så hög risk för autism, tre gånger så hög risk att drabbas av ADHD-symtom, och avsevärt högre risk att drabbas av autoimmuna sjukdomar, såsom celiaki och diabetes typ 1. De har också 50 procent högre risk att bli tjocka som vuxna. Upp till 20 procent av alla födslar i Sverige sker genom kejsarsnitt.

Om man måste föda genom kejsarsnitt så kan man gnugga in bakterier från kvinnans underliv i ansiktet på det nyfödda barnet. Det låter kanske lite underligt, men kan hjälpa barnet under hela uppväxten.

Denna överföring av DNA-information sker inom hela djurriket, fiskar, fåglar och däggdjur har gjort detta i miljontals år. Människan bryter detta genom konstgjord födsel.

Ett annat sätt det nyfödda barnet får i sig nyttiga bakterier är genom bröstmjölken. Inte genom bröstmjölksersättning.

JORD - Idag är vi så hysteriskt hygieniska att vi förstör vår naturliga bakterieflora från naturen. Den amerikanske professorn Rob Knight är en av världens ledande forskare inom området. Han leder projektet med att kartlägga den mänskliga bakteriefloran. Han menar att vår rädsla för jord är klart överdriven. Jord är ett mikrobiellt paradis med över en miljard bakterier per gram, men mycket få av bakterierna riskerar att göra oss sjuka, menar han. (SvD 180324) Det betyder dock inte att du skall äta en skål med jord.

Förr drog vi upp morötter från jorden, torkade av dem på byxorna, möjligen sköljde av dem lite, och åt. Idag är de redan tvättade när de når affärerna, sedan tvättas, skrubbas eller skalas de återigen och därefter kokas de. Bakterierna har inte en chans att nå ner i tarmen. Vi blir därför mer och mer känsliga för skadliga bakterier.

Även huden utgör en del av bakteriefloran. Låt barnen leka i jorden! Tvätta inte av dem hysteriskt!

DIET – Mat är viktig. Ät ekologisk, antibiotikafri mat så ofta du kan. Och ät varierat, mycket grönsaker och färgrika frukter och bär. Bakterierna älskar polyfenoler. Mat som är mest näringsrik för mikrobiomen har lite socker men högt fiberinnehåll.

FIBRER – Att en ensidig kost med lite fiber förstör tarmfloran blev tydligt när Tim Spector, professor i genetik och epidemiologi i London bad sin 23-årige son att enbart leva på snabbmat i tio dagar.

– Han förlorade 40 procent av mångfalden i sin tarmflora, berättar han för SvD. 1400 bakteriestammar försvann på bara tio dagar!

Våra förfäder fick i sig upp till 100-150 gram medan den moderna människan i västländerna får i sig 5-15 gram med fiber. De hade mer än dubbelt så rik tarmflora, både i antalet bakterier och antal arter. Rekommenderad mängd fiber idag är 35 gram!

Pektin är ett mycket viktigt fiber, närmare 100 procent når grovtarmen och tarmfloran. Pektin finns i bär och frukt, mest i citrusfrukter och äpple.

Inulin är också ett viktigt fiber som finns mycket i jordärtskocka, men även vitlök och purjolök. Inulin kan dock skapa gasbildningar i början hos folk med dålig tarmflora.

Resistent (olöslig) stärkelse är fibrer som når grovtarmen utan att brytas ner av kroppens egna enzymer i magen och tunntarmen. De finns främst i skalen på fröer, säd och baljväxter. Det blir bakteriernas uppgift att bryta ner dem. Då bildas samtidigt ”tarmtätande” och inflammationshämmande ämnen. 15-30 gram av dessa fibrer motverkar även metabolt syndrom (sjukdomsframkallande fetma). Finns även i kall potatis, sötpotatis och omogen banan.

PREBIOTIKA – är huvudsak mest fibrer, och är mat för hela mikrobiomen och mycket viktigt. Det kan vara potatisstärkelse (potatis som kallnat), gröna bananer innehåller mycket fibrer i form av pektin (när den mognar omvandlas det till socker), vitlök, lök, purjolök, pektin, kronärtskocka, sparris, ej övermogen avokado. De japanska fermenterade rätterna Natto, thempe och miso är bra.

SYRADE GRÖNSAKER – Tänk även på att få i dig fermenterad mat, såsom kimchi, kombucha, surkål, osockrad yoghurt, kefir.

Syrning var väldigt vanligt förr i tiden som konserveringsmetod men försvann mer och mer när kylskåpet kom.

Probiotika kallas också mjölksyrabakterier då dessa bakterier producerar mjölksyra (genom förbrännande av glukos). De trivs bäst i sur miljö, såsom yoghurt och syrade grönsaker. När mjölksyrabakterierna får dominera håller de nere pH-värdet. Då trivs inte de skadliga bakterierna. Det är också därför fermentering fungerar som konserveringsmetod i t.ex. surkål. Mjölksyrabakterierna förökar sig och pH-värdet sjunker vilket förhindrar tillväxt av mögel och andra mikrober.

Äppelcidervinäger med ”mamman” kvar är ”mumma” för bakterierna.

Äter du inte detta kan det vara en bra idé att ta ett tillskott som ökar mikrobiomen samt ett tillskott med prebiotika som håller liv i den. Se bara till att du får en bra probiotika med många sorters bakterier, som fortfarande är i liv när du tar dem – och som klarar sig genom magens syrabad. De är oftast dyrbara men det är hälsan värd! Det räcker inte, enligt senaste forskning, att ta lite då och då, eller ”bygga upp” en tarmflora och tro att den håller livet ut. Den behöver underhållas livet ut.

Och tänk på att det kan ta lite tid att bygga upp och underhålla en frisk mikrobiom. Ge inte upp!

Många upplever matsmältningsbesvär efter en måltid. De får gaser och blir uppsvällda, trötta och/eller får reflux (halsbränna). En anledning kan vara att kroppen producerar mindre matsmältningsenzymer – i synnerhet med ökad ålder. Dessutom innehåller maten vi äter oftast inte tillräckligt med enzymer. I snnerhet den tillagade. Det är heller inte ovanligt med för lite saltsyraproduktion i magen. Men enzymer hjälper inte bara till vid matsmältningen. De har tusentals funktioner i kroppen. Utan enzymer klarar vi oss inte en sekund. Brister framkallar näringsbrister och besvär.

Vad är enzymer
Man kan jämföra enzymerna med byggarbetare och näringsämnen med byggstenar. Fast de bygger både upp och river ner – de skapar eller bryter kemiska bindningar. Man kan ha alla byggstenar, men utan byggarbetarna, enzymerna, händer ingenting.

Enzymer är proteiner som sätter igång (katalyserar) biljoner kemiska reaktioner i kroppen utan att själva förändras. En cell kan innehålla närmare tusen enzymer. Inga vitaminer, mineraler eller hormoner fungerar utan enzymer. Och vissa enzymer fungerar endast tillsammans med en mineral eller vitamin. Den delen kallas då coenzym.

Vad gör enzymer
Vissa enzymer används för matsmältning medan andra cirkulerar i hela kroppen och utför viktiga uppgifter som att producera hormoner, reglera körtelutsöndringar, balansera pH-nivåer, producera cellulär energi och förstör inkräktare i kroppen. 

Matsmältningsenzymer är ansvariga för att bryta ner protein, fett och kolhydrater vi äter för att ge kroppen de näringsämnen som behövs för att bygga nya ben, muskler, nerver och alla andra celler. Kroppens egna matsmältningsenzymer är mycket kraftigare än de vi finner i naturen. Dessa enzymer bryter ner maten till små kemiska ämnen som kan passera genom tarmväggen. Om osmält föda kommer ner i tarmen sker inget upptag genom cellmembranen. Matsmältningen börjar redan i munhålan där enzymet amylase som finns i saliven börjar nedbrytningen av kolhydrater. Det är därför viktigt att tugga maten ordentligt. En del sväljer maten så gott som otuggad. Helst bör man tugga tills maten blir upplöst, då blir det mycket lättare att smälta maten. Pröva en vecka och se vad som händer. Det krävs en hel del energi för att skapa de enzymer som behövs. Det är därför man kan känna sig seg och trött efter en stor måltid när kroppen arbetar för att smälta maten.

Metaboliska enzymer krävs för varje biokemisk reaktion i alla kroppens 70 biljoner celler varje sekund. De använder spjälkade proteiner, kolhydrater och fetter för att bygga en väl fungerande kropp. De läker skador, reparerar nedbrytning av vävnader och läker även sjukdomar. 

Biokatalysatorerna, enzymerna, accelererar och reglerar processer genom hela kroppen så att de kan utföra en takt som är tillräckligt snabb för att hålla oss vid liv. Ett enda enzym - kolsyraanhydras - hjälper till att konvertera över 36 miljoner koldioxidmolekyler per sekund efter förbränning till en form, som säkert kan transporteras ut ur vår muskelvävnad.

Vår kropp tillverkar triljoner enzymer. Men när vi åldras minskar antalet producerade enzymer så mycket som 13% per årtionde efter puberteten.

Kan öka livslängden?
Många forskare tror att våra kroppar har en begränsad livslängd med total produktion av enzymer. Det upptäcktes genom att minska kaloriintaget till möss – vilket minskade efterfrågan på enzymproduktion för matsmältning – vilket avsevärt förlängde livslängden.

Ett minskat kaloriintag kan då bevara den begränsade enzympotentialen för att hjälpa oss att leva längre. Det vet man. Men – man kan också öka mängden enzymer man konsumerar så att vår kropp inte behöver skapa alla själv och på sikt tömma lagret. När enzymerna tar slut tar livet slut.

Eftersom enzymer är nödvändiga för alla levande växter och djur, inte bara människor, kan enzymer hittas i nästan all mat. Men den mesta av maten vi äter har få eller inga aktiva enzymer av två enkla anledningar: värme (+ 48°) och bearbetning förstör enzymaktivitet, vilket gör enzymerna i maten vi äter snudd på värdelösa i kroppen. Kroppen får då jobba hårdare och förbruka mer energi. 

Det är en bra anledning till att införliva mer enzymrika, råa livsmedel i sin kost – eller ta tillskott. När aktiva enzymer är närvarande i maten, kan kroppen lättare smälta och konsumera måltiden utan att behöva producera alla enzymerna själv.

Det finns fortfarande ett problem. De flesta råa livsmedel som hittas i den lokala mataffären plockades långt innan de var mogna och lastade eller flögs till ett lager för att ligga i dagar eller veckor innan du får ser dem på hyllan i din affär.

Man inte bara förlorar den högsta enzymnivån som enbart kan uppstå när man plockar mogna växter; enzymerna som finns i rå mat minskar med tiden. Det är därför "färsk" frukt blir dålig så fort i skålen på ditt bord - enzymerna är i full färd med att bryta ner den frukt de finns i!

Utan enzymer blir matsmältningen lidande. Energinivån sjunker. Sjukdomar, obehag och kronisk smärta blir vanligare. Med tiden blir antalet enzymer som behövs för att behålla varje väsentlig process i vår kropp, varje ögonblick i vårt liv, otillräckliga.

Enzymer stödjer alltså matsmältning av kolhydrater, proteiner och fett. Det kan även stödja den metaboliska enzymaktiviteten om man tar vissa enzymer mellan måltiderna.

Varför det fungerar
Upplever du ofta matsmältningsbesvär, blir uppblåst när du äter? Kroppen producerar färre matsmältningsenzymer när man åldras. Enzymer som tillskott är oftast utformade för att förbättra matsmältningen av proteiner, fetter, kolhydrater, laktos från mejeriprodukter och cellulosa från grönsaker.

Ond cirkel

Enzymer i kroppen produceras av aminosyror. Om man får för lite eller för dåligt spjälkade proteiner kan inte enzymer skapas vilket resulterar i en ond cirkel.

Forskning har visat att komplettering med matsmältningsenzymer kan främja bättre matsmältning och bättre absorption av näringsämnen från de livsmedel vi äter.

En nedsatt matsmältningsfunktion kan uppstå med den naturliga åldringsprocessen. Komplettering med matsmältningsenzymer kan bidra till att förbättra näringsstatus och stödja hela kroppens hälsa.

Även om det finns tusentals enskilda typer av enzymer, kan alla enkelt klassificeras i några huvudgrupper när det gäller matsmältning. Sedan finns det fler enzymer inom varje grupp. Var och en smälter en viss typ av mat i enklare former som kan absorberas från din tarm in i kroppen:

• Protease - bryter ner proteiner till aminosyror.
• Lipase- bryter ned fetter till fettsyror och glycerol.
• Amylase - bryter ner kolhydrater till enkla sockerarter.
• Lactase – bryter ner laktos
• Sucrase – bryter ner socker

Enzymterapi
Alternativmedicinare använder ofta enzymterapi. I princip ersätter man ett eller flera enzymer som saknas i kroppen. Det gäller bara att veta vilka. Ett för stort ämne att gå in på här. Protealytiska enzymer som bryter ner proteiner kan ha en positiv effekt om man tar dem på fastande mage mellan måltiderna. Då går de ut i blodet. Osmält mat kan leda till läckande tarm och små proteinpartiklar i blodet. Exempel på dessa är protease, pepsin trypsin, papain (finns i papaya), bromolain (finns i ananas), med flera. Tar man dem till maten så används de för matsmältning i mage och tarm enbart.

Magsyra
Saltsyra eller magsyra kan vara ett problem. Både för lite och för mycket. Inte sällan får personer antacider när de upplever magproblem och läkaren tror att man har för mycket magsyra. Så kan vara fallet, men problemet kan istället vara för lite magsyra. Antacider eller protonpumpshämmare som man får i vården neutraliserar magsyran. Maten smälts då inte.

Vid 60-årsåldern producerar kroppen bara halva mängden mot när man var 20 år.

Man kan köpa något i hälsokosten som heter Betain HCL vilket bildar saltsyra i magen tillsammans med vatten, gärna tillsammans med enzymet pepsin. Men helst vill man ha igång produktionen av sin egen saltsyra. Äpplecidervinäger före måltid stimulerar produktionen, zink och salt samt bitterämnen, typ ruccolasallad och malört kan hjälpa till. Drick helst inte till själva måltiden då det spär ut saltsyran.

Referenslista:
Curr Treat Options Gastroenterol. 2003 Oct;6(5):369-374.
Dale Kiefer, 2007. Promoting Optimal Nutrition with Digestive Enzymes, Life Extension.
Altern Med Rev. 2008 Dec;13(4):307-14.
JOP. 2005 May 10;6(3):206-15.
Int J Nurs Pract. 2006 Apr;12(2):110-8.
Digestion. 1991;50:202-11.
Gastroenterology. 1997 May;112(5):1624-34.
J Clin Gastroenterol. 1999 Jan;28(1):3-10.
Curr Treat Options Gastroenterol. 2003 Oct;6(5):369-74.
Pharmacotherapy. 2007 Jun;27(6):910-20.

Det är det absolut, men det främsta är nog polyfenoler. Vi kommer att få höra allt mer om dessa växtämnen. Det pågår en enorm forskning kring dessa just nu. 

• Polyfenoler är organiska färgämnen med stark antioxidant verkan, som finns i frukter, bär, grönsaker, kryddor, kakao och som skyddar dem mot bakterier, svamp och andra parasiter. Vissa är antiinflammatoriska.
• Polyfenoler kan enligt senaste rön även ha en viktig roll som prebiotika (mat för tarmbakterierna), som ökar halten av viktiga bakterier i tarmen.

Det är en mångfald olika ämnen som ingår i gruppen polyfenoler. Det finns över 8000 olika polyfenoler. De mest kända är kanske bioflavonoiderna med undergrupper såsom, flavonoler, flavoner, flavononer. De hjälper till med upptaget av C-vitamin och stärker kapillärväggarna. Det finns även isoflavoner och katekiner, men också tanniner, antocyaniner och resveratrol ingår i det övergripande namnet polyfenoler.  

Polyfenoler ger växter, frukter och bär deras starka färger men bidrar även till deras bitterhet, smak och arom. Tanniner ger rödvinet dess sträva smak, de kallas också garvämnen. Antocyaniner är blåa, röda eller violetta färgpigment och finns i blåbär och björnbär, såväl som i blåklint. Flavoner finns i citrusskal, isoflavoner i soja. Katekiner eller Epigallokatekingallat (EGCG) finns i grönt te och flavonoler i kakao. Tänk på att mjölken binder polyfenolerna i te, kaffe och kakao. Man upptäckte det när man undrade varför britterna som drack lika mycket te som japanerna inte hade samma hjärthälsa. De dricker te med mjölk. Det är egentligen mjölkproteinet, kaseinet, som motverkar effekten genom att binda polyfenolerna till sig. Detta betyder även t.ex. att du kanske bör undvika kvarg eller yoghurt när du äter bär.

Det kan vara bra att tänka på att många polyfenoler sitter i skalet, som ett skydd, och att det därför kan vara bra att äta skalet där det är möjligt. Skala inte i onödan. Resveratrol finns i vindruvans skal och äppelskalet är det nyttigaste på äpplet. Men se till att det är ekologiskt om du äter skalet.

Polyfenoler är starka antioxidanta och neutraliserar fria radikaler och andra gifter. De skyddar även mot solens UV-ljus (också vår hud). Växter som odlas ekologiskt eller växer naturligt har ofta högre halt med polyfenoler. Det beror troligen på avsaknaden av bekämpningsmedel som gör att växterna behöver uppbåda ett starkare försvar mot insekter och parasiter. Växterna producerar polyfenoler för att skydda sig mot sjukdomar, mögel, svamp och andra skadedjur. Utsätts växterna för många angrepp så förbrukas även mängden polyfenoler i lika hög grad. Man måste förstå att en hel del polyfenoler faktiskt är giftiga ämnen, men att de i de små mängderna som finns i växterna, och som vi får i oss, stimulerar vårt immunförsvar.

Polyfenolerna skyddar även oss människor när vi äter dem. De är starkt antiinflammatoriska och antioxidanta. Mängden polyfenoler i blodet förbrukas dock ganska snabbt efter att de konsumeras då de metaboliseras inom några timmar. Därför bör man ha en jämn tillförsel under dagen.

Dieten är faktiskt den främsta dödsorsaken enligt WHO:s 2012 Globen Burden of Disease Study. (1) Nummer ett är att inte äta tillräckligt med frukt, bär och grönsaker.

2012 Globen Burden of Disease Study är den största och mest omfattande systematiska analysen av dödsorsaker som någonsin gjorts. Den utfördes av 500 forskare från mer än 300 institut i 50 länder.

Världen över så är otillräcklig frukt, bär och grönsakskonsumtion ansvarig för uppskattade 4,9 miljoner dödsfall årligen, enligt denna studie. 

Om amerikanerna bara åt en enda portion mer frukt eller grönsaker per dag skulle 30 000 liv räddas och 5 miljarder dollar i medicinska kostnader skulle sparas per år, var slutsatsen av undersökningen.

Många polyfenoler tycks inte förstöras vid måttlig matlagning eller uppvärmning (ångkokning är att föredra – undvik mikrougn, bara ett par procent polyfenoler överlever. Värmen inifrån förstör dem, inte ”strålningen”) och vissa tycks till och med tas upp bättre vid tillagning såsom karotenoider i morötter och lykopen i tomater, men inta även färska grönsaker och frukter då det är andra nyttigheter som förstörs vid högre temperaturer. 

Det är inte en enstaka polyfenol i höga doser som är bra, det är mångfalden polyfenoler som är avgörande. Om man bara skulle satsa på en enda polyfenol i höga doser skulle detta till och med kunna ha en negativ inverkan på hälsan. Det är därför man skalla äta varierad kost.

Tarmfloran
Polyfenoler har man känt till länge, även deras nytta. Men vad som är nytt är hur polyfenoler påverkar tarmfloran, och hur den i sin tur påverkar oss. 100 biljoner bakterier, svamp och virus utgör vad som kallas microbiom vilket utgör hela floran i tarmen. Det finns 10 gånger fler mikroorganismer än celler i kroppen. Det har framkommit med allt större klarhet vilken roll dessa spelar i vår mentala och fysiska hälsa, från hjärna till hud, inre organ till det neurologiska systemet såväl som vikt, känslor och mer. Forskare anser nu detta microbiom vara ett av de mest komplexa organen i kroppen, och vissa kallar det ”den andra hjärnan” då det påverkar vårt känsloliv så mycket. Man skall veta att den största mängden serotonin finns och produceras i tarmen, inte i hjärnan. Tarmfloran spelar en mycket stor roll för hälsan. Man anser också att 80 procent av immunförsvaret sitter i tarmen. 

Vad som framkommit på senare tid är hur polyfenoler modulerar vår tarmflora. De har en stark prebiotisk effekt genom att gynna de välgörande bakterierna i tarmfloran. I synnerhet grönt te, men även choklad och resveratrol har spelat en viktig roll, inte bara genom att öka antalet välgörande bakterier, utan även att reducera antalet dåliga bakterier.

Man kan dela upp bakterierna i tarmen i två huvudgrupper, firmicuter och bacteroideter. Man fann att tjocka personer hade 20 procent mer av firmicuter och 90 procent mindre av bacteroideter. Detta tycks påvisa hur tarmfloran påverkar vikten. Polyfenoler påverkar balansen av båda dessa grupper i positiv riktning. 

Hur mycket polyfenoler behövs?
Det beror på vad man har för mål, säger dr Berry Sears som startade Zone-dieten vilken främst inriktade sig på de ”tysta inflammationerna”, vilket ligger till grund för övervikt. Han har tagit fram en extremt renad Omega-3 med enormt mycket EPA/DHA. Tillsammans med polyfenoler är detta nog det mest antiinflammatoriska man kan ta idag. Han säger:

”För en antioxidant verkan behöver man minst 500 mg av polyfenoler per dag. Och tyvärr, för att nå den nivån krävs ungefär 10 portioner frukt och grönsaker per dag. För att erhålla anti-inflammatoriska fördelar av polyfenoler, måste man konsumera ungefär 1000 mg polyfenoler per dag. Det motsvarar 12 glas rött vin per dag. För att uppnå dessa nivåer krävs ett tillskott med renade polyfenolextrakt. Slutligen, för att erhålla anti-åldrings fördelar av polyfenoler krävs cirka 1500 mg polyfenoler per dag. … För att erhålla full potential av polyfenoler behöver man då mycket renade extrakt i hög styrka.”

Vilken polyfenon är då bäst? 
Det går nog inte att svara på ännu, och de påverkar olika funktioner. Kryddor har ofta mycket hög halt av polyfenoler, använd gärna färska kryddor så långt som möjligt. Kryddnejlika, pepparmint, stjärnanis, rå kakao, oregano, salvia, timjan, svarta fläderbär, rosmarin, timjan, svarta oliver, svarta vinbär, blåbär och pekannötter ligger i topp. (2) Färgämnet i den antiinflammatoriska gurkmejan (curcuminet) är en polyfenol.

Blåa bär
Det finns dock en polyfenol som tycks slå de andra, och det är delfinidin, en antocyanin som finns i blåbär (och viol) och med hög halt i det chilenska blåbäret Maquai, som växer på hög höjd i kallt, tufft klimat. Delfinidin är också vattenlösligt och tas därför upp relativt lätt. Det finns även i mindre mängder i blå-röda vindruvor och i pomegranat. Men även blåbär från Norrland/Lappland bör ha en hög halt delfinidin. För att få en terapeutisk effekt bör man dock ha motsvarande 16 000 ORAC (antioxidant värde) och det motsvarar 20-30 portioner av mycket bra blåbär eller Maquai. Extrakt tycks vara det enda möjliga för att uppnå detta. Dock till mycket höga priser.

Till dess att priserna kommit ner kan vi med gott samvete äta våra färgrika bär, svenska blåbär eller dricka osötad svensk blåbärssaft, och äta svarta vinbär och björnbär och krydda maten rejält, gärna med nymald svartpeppar vilket är synnerligen antioxidant. Aronia och nypon är också fenolrika. 

Får vi i oss tillräckligt?
Det räcker knappast med fem portioner grönsaker och frukt, det bör vara minst 9-10 portioner om vi skall få i oss tillräckligt med blandade polyfenoler enligt de senaste rönen. Franska myndigheter förespråkar tio portioner. En portion är ca en deciliter råa hackade grönsaker, två kiwi utgör en portion, äpple en portion. Potatis räknas inte!

Det finns inga svenska uppgifter om hur mycket polyfenoler vi får i oss, men i USA räknar man med i genomsnitt 250 mg, det mesta från svart och grönt te samt kaffe, alltså enstaka polyfenoler. Det bör vara minst 1000 mg blandade polyfenoler för att upprätthålla ett hälsosamt liv. Vi vet dock att endast två av tio i Sverige får i sig de rekommenderade fem portionerna frukt, bär och grönsaker – vilket alltså i sig är för lite. 

(1) http://www.who.int/healthinfo/global_burden_disease/en/

(2) http://www.nature.com/ejcn/journal/v64/n3s/fig_tab/ejcn2010221t1.html