• Vuxna 135 mg (135 000 mcg) på en gång.
• Barn över 12 år 65 mg
• Spädbarn 1 mån-3 år 32 mg
• Nyfödda <1 månad 16 mg

Jod är ett extremt viktigt mineral som hamnat lite i skymundan. Jod bidrar till att bibehålla normal ämnesomsättning, nervfunktion och kognitiv förmåga och produktion av sköldkörtelhormoner. Jod finns naturligt i sjögräs och alger. Bättre Hälsas jod är helt naturligt från ekologiskt sjögräs som skördas vid Hebriderna utanför Skottland. Skördandet sker mycket omsorgsfullt för att inte rubba ekosystemet och varje batch är mycket noggrant kontrollerad och analyserad för att kontrollera halten av toxicitet.

Vad gör jod?
Förr i tiden användes jod mycket som antiseptiskt medel då det är starkt bakteriedödande. Det finns fortfarande kvar jodlösning för mun- och halsgurglande vid infektioner. Jod är nödvändigt för hela kroppen, men främst sköldkörteln som är lokaliserad längst ner på främre halsen och svullnar upp om jodbrist förekommer vilket initialt kan visa sig som tryck mot strupen, även kallad struma.

Jod används av vår sköldkörtel för att skapa hormoner med krångliga namn, men som tur är har förkortats till T3 och T4 vilka styr metabolismen och tillväxt samt utveckling. T3 heter trijodtyronin och T4 tyroxin (jod omvandlar aminosyran tyrosin till tyroxin).

Koncentrationen i sköldkörteln är 1000 ggr mer än i musklerna. 75% av kroppens totala mängd av jod, upp till 50 mg, finns i första hand i sköldkörteln och sedan musklerna. 15% i huden och skelettet, resten i övriga organ. Inte bara i sköldkörteln alltså, jod finns i alla celler.

Blodrening
Allt blod i kroppen passerar genom sköldkörteln var 17:e minut. Cellerna i sköldkörteln innehåller mycket jod och för varje gång blodet passerar genom sköldkörteln försvagas bakterier och mikrober som kommit in i blodet genom sår, slemhinnorna i näsa och mun eller genom tarmen. Starka bakterier görs allt svagare vid varje passage tills de till slut dör – om det finns tillräckligt med jod. Tillsammans med det övriga immunsystemet kan de hantera inkräktande bakterier.

Jod förekommer i flera körtlar. Salivkörtlar och mjölkkörtlar kan koncentrera nästan lika mycket jod som sköldkörteln (som lagrar 40 ggr mer än i blodet). Äggstockar, brässen, prostatan, binjurar är andra organ som samlar jod. Det återfinns även i CNS, ögon, hud, leder, kärl och ben.

Den rekommenderade dagsdosen på 150 mcg (sedan 1940-talet) är avsedd att förhindra struma i sköldkörteln, och tydligen enbart för det ändamålet, men jod har mer funktioner som vi ser. Frågan är då om 150 mcg räcker till alla organ. Och ytterligare, då vår exponering för brom, flour och klor idag är långt större så finns det starka synpunkter på om RDI verkligen räcker. Dessa ämnen blockerar nämligen upptaget av jod. Allt fler människor får problem med sköldkörteln.

Godkända påståenden på jod (1):
Jod bidrar till normalt energigivande metabolism.
Jod bidrar till normal funktion hos nervsystemet.
Jod bidrar till normal kognitiv funktion.
Jod bidrar till bibehållandet av normal hud.
Jod bidrar till normal produktion av sköldkörtelhormoner och normal sköldkörtelfunktion.
Jod bidrar till normal tillväxt hos barn.

Gravida kvinnor behöver extra jod
Om en gravid kvinnas sköldkörtel inte får tillräckligt med jod för att skapa hormonerna T3 och T4 kan konsekvenserna bli katastrofala i form av hjärn- och nervskador hos fostret. Dessa hormoner är nödvändigt för den skyddande beläggningen på nerverna (kallad myelinskidan) vilka är som mest aktiva från 20 veckor efter befruktningen till strax efter födseln. (2)

Ett flertal studier visar att barnet kan uppvisa en reducering av IQ med 10-15 poäng. Mental efterblivenhet är oftast ett resultat av jodbrist. WHO skriver att närmare 50 miljoner människor lider av hjärnskador från jodbrist. (4) RDI är 175 mcg för gravida och 200 mcg för ammande kvinnor. 

Historia
Tyroid som sköldkörteln kallas på engelska betyder sköld, då brosket bakom körteln liknar en sköld. Den första boken som beskrev kroppens olika körtlar skrevs av Thomas Wharton år 1656. Wharton ansåg att körtelns funktion enbart var estetisk. Han observerade att körteln var större hos kvinnor än män ”vilket bidrar mycket till det vackra hos hals och nacke hos kvinnor”. Han pratade förmodligen om struma.

Under 1800-talet använde man jod för att bota struma – i hiskeliga mängder upp till 250 gram (250 000 mcg) per dag. 150 patienter rapporterades botade år 1820. Senare fick man veta att de fick en hel del kortvariga temporära biverkningar, som påminde om struma/akut jodbrist, men de verkade vara övergående.

Jod har mest använts inom medicinen som antiseptika. Stryker man det på huden dödar det 90 procent av bakterierna på 90 sekunder. På 1960-talet kom antibiotika och man slutade använda jod för infektioner. Man slutade även använda det som bronkvidgande för patienter med lungsjukdom. Antihistamin istället för jod, och man slutade även använda det för att minska förkylningssymtom. (4)

År 1821 var första gången jod förekom i en farmakopé. 1850 tillverkade 10 läkemedelsföretag mediciner med jod. 1890 noterades 30 mediciner med jod. Hoppar vi upp till 1956 fanns det 1700 godkända läkemedelsprodukter med jod. Därefter dalade antalet markant.

Den produkt som hållit längst och fortfarande används är Lugoils lösning med 10 mg kaliumjod och 5 mg jod. Den säljs fortfarande över hela världen. Nu som alternativmedicin. Försök görs för att förbjuda den.

Bristsymtom
Brist kan leda till förstorad sköldkörtel, även kallad struma. Det yttrar sig i utbuktning i nedre delen av halsen, vilket beror på att sköldkörteln inte kan producera tillräckligt med hormonet tyroxin och kompenserar bristen genom att växa.

WHO säger att jodbrist är den enskilt största orsaken till mental efterblivenhet och att 1,5 miljarder människor lever i jodfattiga områden och 72% av världens befolkning har jodbrist relaterade störningar. (5)

Trötthet, håravfall, sköra naglar, minnesproblem, pms-besvär, förstoppning och viktökning kan också vara tecken på jodbrist. På grund av att förbränningen/ämnesomsättningen går ner vid jodbrist kan också frusenhet och kalla händer, fötter vara ett tecken. Dessa tecken är dock lätt att förväxla med andra ohälsotillstånd och näringsbrister.

• Det finns flera studier som visar att nedsatt inlärningsförmåga och försämrat minne kan kopplas till nedsatt sköldkörtelfunktion. Även minskad IQ. (6)
  
  
• Kopplingen mellan sköldkörtelfunktion och depression är känt sedan länge. (7)
• Gravida och ammande kvinnor bör se till att få i sig tillräckligt med jod då brist under fosterstadiet kan leda till störningar av nervsystemet och den psykiska utvecklingen såväl som den fysiska utvecklingen. (1)
  
  
• Även veganer bör vara uppmärksamma om de inte äter jodrika alger.
  
  
• Brist på jod gör oss orkeslösa då det bidrar till energiproduktionen i kroppen.
  
  
• Eftersom metabolismen stannar upp vid jodbrist kan det hända att man lägger på mer vikt utan att förstå varför.
  
  
• Då jod är viktig för nervsystemet kan möjligen olika nervproblem, irritation, stress, sömnsvårigheter etc. kopplas till brist, då kroppen kan sättas i ett stresstillstånd av fly eller fäkta. Även rastlösa barn kan behöva ett tillskott.
  
  
• Har barnen stannat upp i tillväxten bör man se över jodhalten tillsammans med läkare.
  
  
• Jod kan göra att man kan bli mer klartänkt då det bidrar till normal kognitiv funktion.
  
  
• Sköldkörteln hyser ungefär 50 mg jod. På 1970-talet gjorde man en undersökning av hur mycket jod friska personer hade i sköldkörteln och fann att de hade 10 mg per sköldkörtel. Ett antal personer med autoimmun sköldkörtelsjukdom med normala värden T3 och T4, respektive låga värden, hade 4,7 mg respektive 2,3 mg jod per sköldkörtel. Personer med cancer i sköldkörteln hade 20 mcg jod. (4)

Inom medicinen finns uppgifter om att även ökat jodintag i högre mängder kan orsaka sköldkörtelsjukdomar, men det motsägs av det faktum att jodkoncentrationen hos människor har minskat med 50% på 40 år i USA från 1970 till 2012, samtidigt som sköldkörtelsjukdomar ökat ganska kraftigt under samma tid. Uppenbarligen är det brist som orsakar detta, inte tillgång. Dock finns det vissa uppgifter som säger att symtom på struma kan visa sig vid höga doser jod, men att symtomen är relativt snabbt övergående. (3-1-A)

En studie i Köpenhamn på 4639 personer från Köpenhamn och Ålborg visade att de från Ålborg hade ”svår jodbrist” mot Köpenhamns ”medelsvår jodbrist”. Ålborg hade 2,6 gånger mer sköldkörtelsjukdomar än Köpenhamn.

Finländarna hade högsta dödligheten i hjärt-kärlsjukdom och det visade sig att det dog fler personer i östra Finland än västra. Det enda statistiskt signifikanta var att de i östra Finland åt mer jod än i västra. Risken att dö i hjärt-kärlsjukdom är 353 gånger högre om man har struma = jodbrist. Då började man berika jod i fodret till alla djur och lade mer jod i saltstenarna till korna. Idag har dödligheten i hjärt-kärlsjukdom minskat med 50 % och livslängden ökat med fem år. (3-1-B). Man berikar även jordarna med selen.

Förekomst
Havet innehåller den största jodkällan. Jod förekommer därför naturligt i hummer, fisk, torsk och kolja i synnerhet, musslor och framförallt i havsalger med varierande mängd, beroende på vilken alg. Kelp har mycket hög halt. Studier har visat att Kelp absorberar ökade mängder jod när den utsätts för oxidativ stress. Även blå-gröna alger absorberar mer jod som en antioxidant vid stress.

Dock innehåller havssalt inte så mycket jod. Förr (från 1936) berikades så gott som allt salt med extra jod (Jodsalt) med 50 mcg per gram salt. Detta är dock frivilligt. Idag förekommer det många olika sorter med flingsalt, örtsalt, havssalt och Himalayasalt etc. som inte berikas. Dessutom kan den 30-åriga kampanjen för minskat saltintag ha bidragit till problemet.

Som kosttillskott förekommer det ofta som algpreparat med mängden standardiserad. Äter man mycket alger (sushi t.ex.) kan man se över totala mängden, men då får man äta mycket om det skulle bli ett problem. Det finns även som droppar som kosttillskott med högre mängd.

Då jod även förekommer i berggrunden såväl som i det övre jordskiktet uppkommer brist där inlandsisen skalat bort det övre lagret och tryckt ner berggrunden. Skandinavisk jordmån har därför låg halt av jod, såväl som selen.

Någon undersökning av hur mycket vi får i oss genom maten har inte gjorts i Sverige. Nedan visas några vanliga livsmedel med högt jodinnehåll. Men man får tänka på att det är per 100 gram livsmedel – och hur många äter 100 salt per dag, eller hummer? Ägg med jodiserat salt är bra. Tyvärr är det nyttiga havssaltet oftast inte jodberikat och vanligt salt är nästan alltid raffinerat från nyttiga spårmineraler.

Upptaget
En annan viktig faktor som vi nämnde i början är att upptaget av jod kan ersättas av klor, brom och flour (vilket kallas halogenförskjutning inom kemin). Om man dricker klortillsatt vatten utomlands bör man tänka på det. Mycket salt (natriumklorid) kan även störa upptaget. Flour finns i så gott som all tandkräm. Brom, som är den värsta av dem och kemisk släkting till jod, används i flamskyddsmedel i möbler, samt i ogräsmedel. Det finns även i vissa läskedrycker (som BVO) och andra matvaror, det sprutas på frukt och grönsaker, trots att det är förbjudet på livsmedel. I vissa länder används det i bröd då det gör degen lättare att knåda. Brom hälls fortfarande i simbassänger och hemmapooler som ”hälsosam ersättning till klor”. Det skrevs ut som bromsalt på 1800-talet då det dämpade sexlusten hos ”livliga kvinnor”! Det är cancerframkallande och inflammationsframkallande, vilket man tror beror på att brom blockerar jodupptaget. Alltså inget man vill ha i kroppen. Men tillför man högre doser av jod verkar det som kroppen avgiftas på dessa ämnen. Det kan resultera i en del avgiftningsreaktioner i början när de frigörs, om man tar extra jod.

En annan viktig faktor är att fruktsocker hindrar upptaget av koppar vilket i sin tur minskar produktionen av T3 och T4 hos sköldkörteln. (8,9) Så även om den gravida kvinnan äter jodrik mat, men också mycket fruktsocker (frukt, läsk etc.), riskerar hon barnets hälsa och IQ. Två stora studier visar att jodbrist kan sänka barnets IQ med 10 poäng. En studie visar att gravida kvinnor i Sverige lider av mild jodbrist, enligt normer från WHO.

En studie från Australien visar att kombinationen med jodfattig diet i kombination med mycket fruktos antyder en 50 procentig ökning av sköldkörtelhormonbrist hos gravida kvinnor. (10) Myndigheterna beordrade tillsats av jod till allt bröd i Australien från oktober 2009. Dock inget förbud eller restriktioner av fruktos, så problemet lär fortsätta. Även Danmark och USA tillsätter jod i brödet. Men i och med att folk äter mindre bröd och kolhydrater; att mineralerna i jordarna minskar; att färdigmat, snabbmat och skräpmat sällan innehåller jod, så minskar intaget drastiskt i vissa områden. 

En annan viktig faktor är att vissa mediciner blockerar upptaget, betablockerare, P-piller och hormonbaserade läkemedel, och kanske framförallt SSRI-medel, alltså antidepressiva, som långt över en miljon svenskar, främst kvinnor, använder. Om det är en tillfällighet vet man inte, men främst kvinnor drabbas av sköldkörtelproblem. Det kan även bero på att östrogen (estradiol) blockerar upptaget i tunntarmen. (7) 

Hur mycket jod behöver vi?
Livsmedelsverkets rekommenderade intag per dag (1) skiljer sig mellan olika åldersgrupper, se tabellen nedan:

Kön/Grupp/Ålder Rekommenderat intag
Spädbarn 6-11 månader 50 mikrogram
Barn 12-23 månader 70 mikrogram
Barn 2-5 år 90 mikrogram
Barn 6-9 år 120 mikrogram
Vuxna, tonåringar och barn över 10 år 150 mikrogram
Gravida 175 mikrogram
Ammande 200 mikrogram

 I och med våra jodfattiga jordar och att salt inte längre joderas på samma sätt så är risken stor att vi får i oss för lite jod.

Jämför man med Japan uppstår en stor skillnad. Japanerna får i sig omkring 3-4000 mcg (3-4 mg) per dag. De äter mycket bruna alger (kelp), röd alg (nori blad med sushi) och gröna alger (chlorella) dagligen. (7) Att det skulle bero på att japanerna anses som världens friskaste folk får vi låta bero. Det finns uppgifter på nätet att japanerna får i sig 13-14 mg jod per dag, men det verkar felaktigt. Man hade utgått från hur mycket alger japaner åt per dag. Men forskarna hade mätt på fuktiga alger, det skall mätas på torra alger. De får i sig ca 3-4 mg per dag, vilket är högst i världen via maten, och de har även högst livslängd av alla länder, om det nu skulle vara relativt.

UL eller Upper Tolerance level (högsta toleransnivå vid längre intag) i Japan för jod är också 3000 mcg, medan det är 1100 mcg i USA och 600 mcg i EU/Sverige. Och det finns det alltså synpunkter på.

Som dr Guy E.Abraham, professor i obstretik, gynekologi och endokronologi vid UCLA School of Medicine, som forskat mycket runt jod, skriver:

”Med tanke på vikten av detta element för ett övergripande välbefinnande, så är det fantastiskt att ingen studie hittills har gjort försök att svara på den mycket viktiga frågan: Vad är den optimala mängden dagligt intag [av jod] som leder till de största nivåerna av psykiskt och fysiskt välbefinnande hos majoriteten av en befolkning med ett minimum av negativa effekter?” (11)

Demografiska undersökningar av Japan och Island avslöjade att båda länderna har ett relativt högt intag av jod och låg förekomst av struma och bröstcancer,

I Mexiko och Thailand observerades det motsatta: en hög förekomst av både endemisk struma och bröstcancer. Thomas et al har visat en signifikant och invers korrelation mellan jodintag och förekomsten av bröst-, endometriecancer och äggstockscancer i olika geografiska områden. (12)

Jod är definitivt ett omtvistat mineral. Detta material är avsett att presentera de olika åsikterna om användningen av jod, och är inte avsett att diagnosticera eller rekommendera behandling. Det bör göras med en läkare, funktionsmedicinare eller alternativläkare. Om man har problem med sköldkörteln bör man inte experimentera själv med höga doser. Jod är ingen magisk kur som botar alla sjukdomar, bara de som beror på jodbrist.

Referenser
(1) https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/salt-och-mineraler1/jod 
(2) https://davidgillespie.org/why-iodine-is-being-added-to-your-daily-bread/ 
(3) https://www.who.int/news-room/q-a-detail/nutrition-effects-of-iodine-deficiency 
(4) https://link.springer.com/chapter/10.1007/978-94-009-6705-2_10 
(5) https://kurera.se/jod-i/ 
(6) https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3246784/ 
(7) https://naringscenter.se/jod-den-bortglomda-mineralen/ 
(8) https://academic.oup.com/jn/article-abstract/116/4/625/4763166?redirectedFrom=fulltext 
(9) https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/1694503/ 
(10) https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/11708309/ 
(11) https://www.optimox.com/iodine-research 
(12) https://www.optimox.com/pdfs/ 

• Nu har vi fått in zink som sugtabletter i form av zinkacetat för bästa absorption, som heter Zinc Lozenges. Den innehåller även Quercetin, bor, B6-vitamin och organiskt bundet selen. Zinc Lozenges är inte för daglig användning, utan ska användas vid första tecken på halsont, rinnande näsa, feber, eller andra liknande symtom. Du tar den upp till fem gånger om dagen. Om du ofta får förkylningar kan det vara värt att pröva zink.

• En kollega till Zink Lozenges är T-CELL ZINC i kapselform med Royal Jelly, B6- och C-vitamin, selen och ämnet B-cyclodextrin. Denna produkt skall användas som underhållsdos för dagligt bruk. Dessa övriga ämnen hjälper upptaget av zink samt frigörandet av zink till cellerna. Zink kan vara besvärligt att absorbera, så dessa bärare hjälper med detta. T-CELL T-CELL ZINC är en mycket prisvärd produkt för daglig basis, då den innehåller 120 kapslar, och räcker fyra månader.

Superseniorer
En färsk studie på människor över 110 år (super-centenarianer) visar att de har ett mycket aktivt immunförsvar jämfört med andra som inte lever så länge. (1) Man tror nu att immunförsvaret avgör livslängden, eller har avgörande betydelse för den. Vitaminer och mineraler och andra näringsämnen är viktiga, men zink är absolut nödvändigt för att immunförsvaret skall fungera genom att förhindra dess åldersrelaterade nedgång.

Vad man upptäckte i studien var att +hundraåringarna hade en slags T-celler som var mer effektiva än andra i att eliminera bakterier och virus. De utgjorde 80 procent av alla T-celler, jämfört med 10-20 procent hos kontrollgruppen. Därmed har man dragit slutsatsen att livslängden är beroende av immunförsvaret, vilket i sig är beroende av zink.

Kroppens viktigaste mineral
ZINK är ett av kroppens viktigaste mineral och behövs för att skapa immunförsvarets ”mördar T-celler” och nödvändigt för att producera långvariga antikroppar. (2) Zink upprätthåller en normal funktion hos immunsystemet. 

T-celler produceras i en mindre känd körtel som heter brässen, som finns under bröstbenet, strax ovanför hjärtat. T:et i T-cell står för Thymus som är det medicinska/engelska namnet på brässen. Den tillverkar T-celler av lymfocyter. Brässen reglerar immunförsvaret i stort. Men den krymper med åldern. Detta på grund av brist på zink. Det är tveksamt om vi får i oss tillräckligt med zink med tanke på dagens jordar och matkvalitet. Zinkbrist är vanligt, i synnerhet bland äldre vilket leder till ett sämre immunförsvar. Även ett milt underskott påverkar immunförsvaret. Även de som får i sig de 10 mg som rekommenderas kan man ha zinkbrist.

Man måste vara medveten om att intaget inte är lika med upptaget. Zink är inte så biotillgänglig som man önskar då det behöver bärare in i cellerna. Selen frigör zink från metallotionein i kroppen, ett metallbindande cysteinrikt protein som är viktig för homeostasen (balanseringen i kroppen) av bl.a. zink och koppar. Ett bra selen- och zinktillskott kan därför vara nödvändigt i dessa dagar – om man inte vill äta ostron varje dag. Zinkacetat, zinkglukonat, zinkaspartat och zinkcitrat är bra former. Zinkoxid är mycket svårupptagligt.

Zink och brässen
Brässen som tillverkar T-celler krymper vid zinkbrist. Brässen hos en frisk vuxen person är stor som en valnöt. Vid 70-80 år har den krympt till en ärtas storlek. Vid puberteten väger den ca 35 gram, en 80-årings väger ca 6 gram. Man har trott att detta var normalt, då så gott som alla vuxna har en krympt bräss. Man trodde därför att man vid ung ålder tillverkade tillräckligt för en livstid. En zinkbrist gör att det finns mindre med ”färska” T-celler som ännu inte hunnit producerat antikroppar som kan attackera patogena bakterier och virus och skräddarsy antikroppar. Det finns två slags immunrespons. Ett träder in omedelbart då det upptäcker en inkräktare. Om det inte lyckas hantera kopplas det adaptiva immunförsvaret in efter en vecka som neutraliserar dem och skapar antikroppar som sedan känner igen just det viruset eller bakterierna om det kommer igen. 

Bristsymtom på zink är dåligt immunförsvar och frekventa förkylningar och infektioner, försämrat smak- och luktsinne, försämrad aptit, håravfall samt nagel- och hudproblem. 20 % av kroppens zink finns i huden. Det går åt rikliga mängder zink vid sårläkning och tillskott kan minska tiden för sårläkningen markant, gärna med C- och E-vitamin. Brist kan yttra sig som eksem, hudsprickor, acne, rosacea och psoriasis. Det kan också leda till diarré och lunginflammation, vilket är en av de vanligaste dödsorsakerna bland barn under fem år i världen. (3) Bristsymtom visar sig som vita fläckar på naglarna, långsam sårläkning och tillväxt samt även blodbrist. Kan även påverka synen negativt och ge ett flertal ögonsjukdomar samt dåligt mörkerseende. Män kan drabbas av testosteronbrist med försämrad spermakvalitet. Zinkbrist kan även påverka humöret med irritation, depression, aggression samt inlärningsproblem. Även andra hormonella problem kan uppstå. Gravida och ammande kvinnor bör uppmärksamma zinkintaget. Diabetiker bör även uppmärksamma sin zinkstatus då zink elimineras genom urinen med högt blodsocker. Om man svettas mycket så förlorar man zink via svetten.

Funktioner i kroppen
Zink är inte bara viktigt för immunförsvaret, det är ett mycket viktigt mineral som deltar i över ett hundratal kroppsfunktioner och över 300 enzymreaktioner, fler än resten av alla spårämnen tillsammans. Det behövs zink för att insulin ska kunna tillverkas, lagras och frigöras samt för att frigöra A-vitamin från levern, som också är viktigt för immunförsvaret och synen. 

Här är några övriga viktiga funktioner: 

• Zink binder tungmetaller tillsammans med selen och minskar dess skadeverkan.
• Zink skyddar DNA från att oxidera (”rosta”) vilket har avsevärd effekt på ämnesomsättningen. 
• Utan zink skulle du bli alkoholförgiftad av en starköl. 
• Zink behövs för hormonet TSH som stimulerar sköldkörteln.
• Bidrar till bibehållandet av normalt hår, naglar och hud. 
• Viktigt för celldelning och nedbrytning av kolhydrater samt ämnesomsättningen.
• Zink har en avgörande betydelse för normal funktion av hjärnan och det centrala nervsystemet samt för kognitiv funktion.

Koppar – zink
Att ta megadoser med zink är ingen idé. Överdrivet intag av zink, 50-100 mg under längre tid kan faktiskt leda till undertryckande av immunresponsen. (4) Dock blir det inte överstimulerat av megadoser, då proteinet metallotionein avlägsnar överskott av alla mineraler genom urinen. Normala doser normaliserar immunresponsen, 25 mg per dag ger 

inga problem. Upp till 45 mg per dag har inte visat sig minska kopparstatusen hos äldre individer. (5) Däremot kan för höga kopparvärden bidra till att upptaget av zink minskar då de konkurrerar med varandra. För höga kopparvärden är direkt skadligt. Men tar man över 40 mg zink längre tid kan 1-2 mg koppar vara nödvändigt. Om man tar kosttillskott i övrigt bör man vara uppmärksam om man tar zink separat då dessa ofta innehåller dagsdosen. Järn motverkar och hämmar vissa T-celler. (6) Ett för högt zinkintag kan även leda till koppar eller järnbrist.

Upptaget av zink i kroppen
Problemet är att zink är svårt att absorbera från tarmen. Har man dessutom problem med matsmältning och tarm förvärras upptaget ännu mer. Fytinsyra och oxalsyra som finns i grönsaker och rikligt i fullkorn, nötter, legymer och bönor hämmar upptaget rejält. Veganer och vegetarianer samt ”lågproteinare” är därmed i riskzonen. Te innehåller tanniner som blockerar upptaget. Drick helst inte te till mat. Även de som har glutenintolerans eller tarmproblem bör observera sitt intag. Kopparspiral kan påverka upptaget. Zink finns främst i kött, fisk och mejeriprodukter, mer än dubbelt så mycket som i vegetabilier. Ostron har högst halt av zink av alla födoämnen, upp till 25 mg/100g.

Man behöver en bärare av zink in i cellerna, B6 är nödvändigt för upptaget, B-cyclodextrin är en annan känd bärare av ämnen inom medicinen. Selenet frigör zink från det protein (metallotionein) som forslar omkring det i kroppen. Och de problemen har lösts nu i och med Zinc Lozenges och T-CELL ZINC som inte bara innehåller zink utan även bidragande ämnen till upptag och frigörande av zink i kroppen.

Godkända Hälsopåståenden för zink
Zink har fler godkända hälsopåstående än övriga vitaminer och mineraler och bidrar till:

• immunsystemets normala funktion
• normal DNA-syntes
• normal syrabaserad metabolism
• normal kolhydratmetabolism
• normal kognitiv funktion
• normal fertilitet och reproduktion
• normal makronäringsämnesomsättning
• normal metabolism av fettsyror
• normal metabolism av vitamin A
• normal proteinsyntes
• att upprätthålla normala ben
• att upprätthålla normalt hår
• att upprätthålla normal nagelväxt och kvalitet
• att upprätthålla normal hud
• att upprätthålla normala testosteronnivåer i blodet
• att upprätthålla normal syn
• att skydda cellerna från oxidativ stress
• zink har en roll i processen för celldelning

.............................................................................................
Referenser (1) https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31719197/

(2) https://www.google.com/search?client=safari&channel=iphone_bm&ei=DW8qXqHmKYfu-gSSv5X4Aw&q=t-cell+mediated+immune+response+to+respiratory+coronaviruses&oq=t-cell+mediated+immune+response+to+respiratory+coronaviruses&gs_l=psy-ab.3...3047.18196..18358...1.0..0.156.5116.55j6......0....1..gws-wiz.....6..0i362i308i154i357j0i273j0i131i273j0j0i131j0i67j0i22i30j0i333j33i22i29i30j33i160j33i299.RuwgDZpVbIA&ved=0ahUKEwjhoKror5vnAhUHt54KHZJfBT8Q4dUDCAo&uact=5

(3) https://www.cdc.gov/healthywater/global/diarrhea-burden.html

(4) https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0955286318305965?via%3Dihub 

(5) https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/20427734/

(6) https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/8131214/

Men det finns sätt att förhindra detta. Forskarna på NIH, ett av världens främsta forskningsinstitut, fann att kvinnorna som tog ett vanligt multivitamin hade 5,1% längre telomerer än de som inte gjorde det. Det motsvarar (i teorin) 9,8 ytterligare år av ens liv.

Det anses att näringsämnen såsom vitamin C, E och B, i synnerhet B12, och vissa mineraler kan hjälpa till att reducera oxidativ stress och inflammationer. De hjälper då till upprätthålla telomerernas längd, i synnerhet när de tas tillsammans med andra co-faktorer som stödjer vitaminerna och mineralerna.

Magnesium tas upp bättre om man tar B6, D-vitamin bör tas tillsammans med K-vitamin, och alla mår bra av att lägga till resveratrol, ämnet som finns i druvskal som aktiverar ”överlevnadsgenen” SRT1 – samma sak som lågkaloridiet gör. De många friska hundraåringarna på ön Okinawa utanför Japan, lever på en lågkaloridiet. Resveratrol ger uppenbarligen samma effekt. 


RÄCKER NÄRINGEN VERKLIGEN TILL?
Oavsett vad Livsmedelsverket hävdar, så räcker maten inte till för att ge tillräckligt med näring om man inte tillför extra näring. Jo, om man vill undvika skörbjugg, rakitis och andra akuta bristsjukdomar så är deras dagliga minimala rekommendation exakt tillräckliga, men inte mycket mer. Inte för att uppnå optimal hälsa. Kanske för hundra år sedan, då jordarna hade tillräckligt med mineraler och humusämnen för att tillgodose näringsbehovet, men inte med dagens konstgödslade, utarmade jordar och hårdprocessad mat. Människan blir allt sjukare trots mer mat, eller kanske snarare mer mat utan tillräckligt med näring. Magen blir full men cellerna svälter och det uppstår ett konstant sug.

För om nu näringen i maten skulle räcka till, vad kommer det sig då att Livsmedelsverket kräver berikning av flera näringsämnen i maten, folsyra, jod, A-vitamin, såväl som B-vitamin, nu senast ökning av D-vitamin? Syftet med detta är enligt dem själva: ”att undvika näringsbrister”. Hur trovärdiga är de då?

Livsmedelsverket påstår att man får tillräckligt med näring om man får i sig ett halvt kilo frukt och grönsaker om dagen. Inget nämns om näringsvärdet i dem – det kan variera oerhört, från 0 mg C-vitamin i apelsiner, upp till 120 mg, beroende på var och hur de odlas, när och hur och hur länge de transporteras, om de lagras under gas och om de är ekologiska eller fulla av gifter. Inget om den låga mineralhalten i jordarna som vitaminerna är ytterst beroende av för att fungera i kroppen. Och inget nämns om att undersökningar visar att endast 2 av 10 i Sverige får i sig tillräcklig mängd på ett halvt kilo. Kan det då inte vara befogat med ett kosttillskott för att försäkra sig om tillräckligt med näring. Vad består faran i?

I alla år har Livsmedelsverket varnat för ”höga doser D-vitamin”. 400 IE har varit maxdosen senaste 50 åren, annars skulle man närmast kunna dö. En studie från 2015 visade dock att D-vitamin är ett mycket säkert tillskott. Vid genomgång av 20 000 personer som följdes under 10 år fann man ett enda fall av toxicitet. Det var en person som tog 50 000 IE per dag plus kalcium. Slutsatsen i studien var att ”toxicitet från D-vitamin är ett av de mest sällsynta medicinska tillstånden och beror på avsiktligt eller oavsiktligt intag av extremt höga doser”. (3) Däremot finns det gott om studier som visar att låga doser D-vitamin är kopplade till depression. Är detta anledningen till den enorma användningen av antidepressiva medel – psykiatrins ”vitaminer”?

Att grönsakerna inte längre innehåller samma näring som för 100 eller till och med 50 år sedan, då näringsråden ursprungligen formulerades, är inte någon nyhet precis. Växtförädlingar har samtidigt ”förädlat bort” nyttigheterna. Alla utom Livsmedelsverket tycks veta om detta. Det finns ett flertal studier som gjorts om detta. A-vitamin i äpple är 40% lägre än för femtio år sedan och fytokemikalierna i tomater är ett minne blott. Vissa sorter har dubbelt så mycket lykopen än andra. Vilda hallon har mycket mer av fytoämnet fenoler än odlade, de gamla traditionella sorterna av grönkål hade mycket mer flavonoider än de nya. (4)

Kan vi verkligen lita på Livsmedelsverkets råd när alla utom en i deras expertgrupp är jäviga eller finansiellt kopplade till livsmedelsföretag, läkemedelsföretag och lobbyorganisationer? Inte vill eller kan de förespråka att livsmedlen är näringsfattiga? Och vill verkligen läkemedelsbolagen att folk skall hålla sig friska? (5)

STUDIER
En stor studie där forskarna gick igenom 19 studier visade att ett kosttillskott kan bespara samhället massor med pengar i sjukvård och åldringsvård. De kliniska fördelarna var väl dokumenterade. Åldringar och sjuka människor lider av grav undernäring och är i stort behov av näringstillskott, många dör av det. Men även som förebyggande kunde man spara enorma kostnader. (6)

En helt ny studie där även Karolinska Institutet medverkat visade att långvarig användning av multivitamin var associerat med 44 % lägre risk för kardiovaskulära incidenter, såsom hjärtattack och stroke. (7)

En helt ny studie visar att en multivitamin varje dag under graviditeten reducerar risken att förlora babyn med 55% jämfört med att inte ta en multivitamin. (8) Det man kan säga om det är kanske att gravida skall vara försiktiga med A-vitamin. Betakaroten är bättre.

MINIMALA RISKER
Risken med att ta kosttillskott är minimal, närmast obefintlig. Faktiskt det säkraste som finns, i en undersökning där kosttillskott kom längst ner på en skala med ett femtiotal riskfaktorer av att dö, med rökning (högst), krig, medicin, dykning, motorcykelåkning, trafikolyckor med mer. Risken att dö av kosttillskott kom så långt ner att den knappt märktes. Långt under att träffas av blixten. Vad som helst tycks vara farligare. 

Oavsett alla vinklade artiklar i media om hur ”onödigt” och ”farligt” det är med vitaminer, så kommer allt mer fakta som talar för att det är mycket nödvändigt, och faktiskt farligt att inte inta tillräckligt med näring. Ett optimalt intag av vitaminer, mineraler, antioxidanter och andra fytoämnen är så viktigt för att upprätthålla hälsan och välmående att vetenskapsmän vid Harvard Medical School, världens mest välrenommerade, har gett ut råd till alla vuxna att ta ett multivitamin för att förebygga brister som kan bidra till kroniska sjukdomar.

Den ledande forskaren för studien om multivitaminer, dr J.M. Gaziano, klarlade vikten av att ta multivitaminer med följande ord:

”Multivitaminer är den billigaste hälsoförsäkring en person någonsin kan ta. Denna studie avslutar allt tvivel någon kan ha om att multivitaminer inte har något värde.”

En annan studie som publicerats i The Nutrition Journal (9) visade att de som intog en stor variation av kosttillskott visade sig vara mycket friskare än de som endast intog ett enda kombinationstillskott eller som inte intog några kosttillskott alls.

Detta var första gången som forskare studerat konsumenter som intog en bred variation av olika kosttillskott, bland annat vitamin C, E och D, fiskolja, lecitin, Q10, glukosamin och B-komplex. 

Resultaten var häpnadsväckande. Tvärtemot väntade biverkningar och överdoseringar fann forskarna ofta optimala näringsvärden hos personer som intog många olika kosttillskott dagligen. Sjukdomsrisken var mycket lägre bland personer som intog flera kosttillskott jämfört med de övriga.

Risken för diabetes var 73 % lägre, hjärtkärlsjukdom 52 % lägre och enligt studiens frågeformulär var den egna bedömningen av hälsostatus till 74 % ”god eller utmärkt” jämfört med gruppen som inte alls tog kosttillskott. Flera mätbara tester utfördes som visade att gruppen som intog många kosttillskott hade en förstklassig hälsa.

En bra multivitamin har en bra balans mellan de olika vitaminerna och mineralerna, men en riktigt effektiv formula skulle inkludera ytterligare antioxidanta och fytoämnen i form av grönsaksextrakt, precis som i naturen. Man kan naturligtvis också inta en greens-produkt, vilket vore det bästa.

Detta innebär inte att man kan sluta äta bra, näringsrik mat. Multivitamin är kost-tillskott för att säkerställa näringsbehovet – och ibland i höga doser för att korrigera allvarliga och långvariga brister som bidragit till hälsoproblem.

Kosttillskott är dock inte mediciner – hälsokostbranschen har halkat över på läkemedelssidan och lovar guld och gröna skogar. Kosttillskott är inte lösningen på livets alla problem, bara de problem som uppstår vid näringsbrist. Dock kan de vara ganska många – och allvarliga.



Referenser:

(1) http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2714373/

(2) http://energibehandling.se/2013/07/24/telemorerna-styr-kroppens-aldrandeprocess/

(3) http://newhope360.com/breaking-news/vitamin-d-toxicity-rare-supplement-users

(4) http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6347221

(5) http://www.sockerchocken.se/granskning/livsmedelsverkets-nya-expertgrupp/

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6357719

(6) http://www.nutraingredients.com/Research/Supplements-save-public-health-money-Review/?utm_source=newsletter_daily&utm_medium=email&utm_campaign=07-Aug-2015&c=0PibAbiXGU8ttW%2B4%2FEvJxQ%3D%3D&p2

(7) http://www.nutraingredients-usa.com/Research/Long-term-multivitamin-use-linked-to-fewer-heart-problems-Harvard-study/?utm_source=Newsletter_Subject&utm_medium=email&utm_campaign=Newsletter%2BSubject&c=R3RCYo0J27vVZ4lj%2BzEPWA%3D%3D

(8) http://www.nutraingredients.com/Research/Prenatal-vitamins-may-reduce-risk-of-pregnancy-loss-by-55

(9) https://nutritionj.biomedcentral.com/articles/10.1186/1475-2891-6-30

1. Barn behöver näringsrik mat
När man pratar om barnmat så tänker många av oss automatiskt på burkmat, vilket är lite tokigt. En barnmatsburk kan absolut vara ett alternativ på resan eller utflykten, men generellt så är det bättre med hemmalagad mat. Det som kan påpekas med barnmatsburkar är att de ofta består av merparten kolhydrater, dvs största delen av burken är vatten och ris eller potatis. Barnmatsklämmisar är nästintill uteslutande baserade på frukt, istället för grönsaker och bär.

Det är viktigt att tänka på att mat på burk kan ha producerats för flera månader sedan, vilket påverkar matens näringsstatus. Utöver detta så är det mycket diskussion om bla: kadmium i barnmat och hur det påverkar barnen. Kadmium är en tungmetall som lätt tas upp i barnets tarm och som finns i många av dagens grödor pga användning av rötslam på åkermarker.

Att göra sin egen barnmat är väldigt enkelt och oftast kan barn äta samma mat som vi vuxna äter. Det du bör tänka på är att undvika salt och nitratrik mat till de minsta. Använd gärna skonsamma tillagningsmetoder, såsom ångkokning, blanchering eller mixa grödor råa. Du kan även göra egna klämmisar med extra fokus på grönsaker och bär. Ett alternativ är att mixa morot, palsternacka och blåbär tillsammans med lite kokosolja eller kokosgrädde. För lite större barn, kan det passa bra med en mellanmålssmoothie med greens och nyponpulver.

2. Barn behöver tugga maten och äta i lugn och ro
Stressa aldrig när ni äter. Ät långsamt, sitt alltid ner när ni äter och lär barnen att tugga maten nog. Den gamla regeln med att tugga 20 gånger är fantastisk för matsmältningen. Lite större barn som har problem med matsmältningen eller som har problem med förstoppning kan testa matsmältningsenzymer.

3. Barn behöver leva giftfritt
Köp gärna ekologiska råvaror, som är fria från kemikalier. Laga så mycket som möjligt från grunden och undvik att köpa allt för mycket hel- och halvfabrikat. Undvik natriumglutamat (vid överaktivitet) och citronsyra (vid astma/allergi). Byt bort socker och sötningsmedel och söta istället med färska eller frysta/tinade bär och grönsaker.

Tänk på att det finns kemikalier i allt från golv och tak, till kläder och hudvårdsprodukter. Ett tips är att byta ut så mycket som möjligt till ekologiska alternativ, och helst de saker som är nära huden som underkläder, pyjamas, sänglakan, kudde, tvättmedel, sköljmedel och hudvårdsprodukter samt de saker som ni spejar i luften såsom hushållsprodukter.

4. Barn behöver äta mindre socker
Om du märker att ditt barn reagerar starkt på socker eller sockerrika produkter, så ta gärna bort så mycket du kan av det söta. Vårt belöningssystem är olika och de som har ett system som lätt triggas av socker, tål sällan sött godis och söta bakverk eller andra triggers som kan skapa beroenden.

Tänk gärna efter hur du själv ser på mat och bakverk. Använder du dessa saker för att fira, som tröst, när du är stressad, nervös eller glad? De flesta av oss använder mat på ett eller flera sätt som inte är sunda. För att hjälpa ditt barn, så behöver du identifiera din egen syn på belöning och välja bort det. Istället för belöning med mat och godis, så kan ni göra roliga saker tillsammans, göra något gott för en medmänniska eller fira med kramar.

Om ni absolut vill ha något speciellt till helgen, så kan ni göra egna raw food-bollar eller raw food-kakor. Det finns även ekologiskt godis att köpa, och flera av dessa är endast baserade på grönsaker, frukt och bär. Ett annat tips är att göra egen rawfood-glass genom att mixa frysta bananer, fryst avocado, frysta bär och några skedar kokosolja eller kokosgrädde. Smaksätt med kryddor och/eller carob, så har ni en jättegod och hälsosammare glass. Många barn gillar även smoothies som ett alternativ till söta saker. Fyll er smoothie med massor med bär, greens och carob, så har ni en härlig och god dessertsmoothie.

5. Barn behöver extra näring.
Ofta sägs det att ett barn får allt de behöver via maten, vilket inte stämmer. För att få riktigt bra näring, så behöver ett barn äta helt ekologisk mat, baserad på riktigt bra råvaror, som är skonsamt upphettade och tillagade från grunden. Och idag ser det sällan så ut.

Idag får djuren sällan äta det de är avsedda att äta och istället används kraftfoder av alla olika slag. Fisk behöver äta alger och småfisk och kor behöver beta gräs. Om de istället får kraftfoder så minskar mängden av omega 3 i köttet avsevärt. Fisk som odlas har dessutom sällan D-vitamin i den grad som är önskvärt o.s.v. Samma problem finns bland grönsaker och bär. Idag odlas det mesta i gödseltråg, och inte alls i den mineralrika mark som krävs för växternas näringstäthet. Allt detta bidrar till att det numera är svårt att få i sig det man behöver, särskilt när vi behöver extra mycket näring pga. stress, strålning, kemikalier och annat som bryter ner kroppen.

Bra kosttillskott för ett barn kan vara en bred multivitaminmineral, en riktigt bra omega 3, probiotika och relativt hög dos D-vitamin. Doser på dessa är svårt att säga då det beror på barnets vikt, längd och halveringstid. Genrellt så brukar en halv vuxendos passa bra för ett lite större barn. 

6. Barn behöver rörelse och lugn och ro
Ett barn föds med spring i benen, och i dagens samhälle är det mycket upp till oss föräldrar om lekfullheten uppmuntras eller inte. Fråga vad barnet gillar att göra, och låt dem testa olika aktiveter.

Låt även barnet får chans att vila. Om han/hon är stressat och har svårt att slappna av är det väl värt att testa magnesiumspray framåt kvällskanten.

7. Barn behöver strålningsfritt
Stäng av mobilerna och trådlösa nätverk, eller finn bra strålningsblockerare som minskar eller omvandlar strålningen. Inget barn (och inte vi vuxna heller) mår bra av strålning och även om det inte ger konkreta symtom så kan det mycket väl vara droppen som får bägaren att rinna över hos ett barn som är belastat från olika håll.

8. Barn behöver bygga sitt immunförsvar
Barnsjukdomar är viktiga för att bygga upp ett barns immunförsvar och avsett om man vill vaccinera sitt barn eller inte, så är det viktigt att de får vara sjuka när kroppen behöver. En viktig del i ett fungerande immunförsvar är att undvika att medicinera bort feber och andra krämpor för att minska på barnets sjukdagar. Visst ska du söka läkarvård om barnet blir väldigt dåligt, men om så inte är fallet så är näring, sömn och lugn och ro en bättre lämpad medicin. Tänk på att kroppen hela tiden jobbar för att bygga upp immunförsvaret och genom att låta det träna, så kommer barnet få ett bra försvar i resten av sitt liv. 

Om ditt barn av någon anledning skulle behöver antibiotika, så är det viktigt att komplettera med probiotika direkt efter avslutad läkemedelskur. Tänk på att probiotika skall vara potent och med många bra stammar. T.ex. Complete Probio. Om barnet har svårt att svälja hela kapslar, så går det bra att öppna upp kapseln och röra ner pulvret i ett glas färskpressad juice.

Hög konsumtion av vitaminer och mineraler genom tidig ålder kan hjälpa till att fördröja den biologiska åldern, enligt en ny studie som följde 2000 medelålders och äldre personer i en tidsperiod av tio år. Konsumtion av mikronäringsämnen såsom vitamin C, folat och kalium associerades med fördröjt biologiskt åldrande.

Forskarna skrev i Journal of Human Nutrition and Dietetics (1) att det fram till nu har varit få studier som undersökt kopplingen mellan näringsintag och biologiskt åldrande.

Forskarna samlade in uppgifter om konsumtionen av A, B1, B2, B3, B6, B9 (folat) samt C och E såväl som kalcium, fosfor, kalium, järn och zink. Man fann att vitamin C, folat och kalium i synnerhet bidrog till ett fördröjt biologiskt åldrande.

Slutsatsen var att tidig konsumtion av dessa näringsämnen kan fördröja åldrandet hos medelålders och äldre.

Denna studie bekräftar en tidigare studie vi skrivit om som utförts av National Institute of Health (NIH). (2) Forskarna fann att personer som tog ett vanligt multivitamin i teorin kunde förlänga sitt liv 10 år. De ansåg att näringsämnen såsom vitamin C, E och B, i synnerhet B12, och vissa mineraler kan hjälpa till att reducera oxidativ stress och inflammationer.

En annan studie som publicerats i The Nutrition Journal (3) visade att de som intog en stor variation av kosttillskott visade sig vara mycket friskare än de som endast intog ett enda kombinationstillskott eller som inte intog några kosttillskott alls.

Resultaten var häpnadsväckande. Tvärtemot väntade biverkningar och överdoseringar fann forskarna ofta optimala näringsvärden hos personer som intog många olika kosttillskott dagligen.

Vi är idag utsatta för näringsfattig mat, bristen skapar ett ständigt cellsug efter mer mat, och vi går bara upp i vikt. Oavsett vad Livsmedelsverket hävdar, så räcker maten inte till för att ge tillräckligt med näring om man inte tillför extra näring. Jo, om man vill undvika skörbjugg, rakitis och andra akuta bristsjukdomar så är deras dagliga minimala rekommendation exakt tillräckliga, men inte mycket mer.  Inte för att uppnå optimal hälsa. Kanske för hundra år sedan, då jordarna hade tillräckligt med mineraler och humusämnen räckte näringen, men inte med dagens konstgödslade, utarmade jordar och hårdprocessad mat. Människan blir allt sjukare trots mer mat, eller kanske snarare mer mat utan tillräckligt med näring. Magen blir full men cellerna svälter och det uppstår ett konstant sug.

Kan vi då verkligen lita på Livsmedelsverkets råd när alla utom en i deras expertgrupp har varit jäviga eller finansiellt kopplade till livsmedelsföretag, läkemedelsföretag och lobbyorganisationer? (4) Inte vill eller kan de förespråka att livsmedlen är näringsfattiga? Och vill verkligen läkemedelsbolagen att folk skall hålla sig friska?

Oavsett alla vinklade artiklar i media om hur ”onödigt” och ”farligt” det är med kosttillskott, så kommer allt fler fakta som talar för att det är mycket nödvändigt, och faktiskt farligt att inte inta tillräckligt med näring. Ett optimalt intag av vitaminer, mineraler, antioxidanter och andra fytoämnen är så viktigt för att upprätthålla hälsan och välmående att vetenskapsmän vid Harvard Medical School, världens mest välrenommerade, har gett ut råd till alla vuxna att ta ett multivitamin för att förebygga brister som kan bidra till kroniska sjukdomar.

Den ledande forskaren för studien om multivitaminer, dr J.M. Gaziano, klarlade vikten av att ta multivitaminer med följande ord:

”Multivitaminer är den billigaste hälsoförsäkring en person någonsin kan ta. Denna studie avslutar allt tvivel någon kan ha om att multivitaminer inte har något värde.”

(1) http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/jhn.12403/full

(2)  http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2714373/

(3)  http://www.nutraingredients.com/Research/Prenatal-vitamins-may-reduce-risk-of-pregnancy-loss-by-55

(4) http://www.sockerchocken.se/granskning/livsmedelsverkets-nya-expertgrupp/

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6357719

Friska barn - friska vuxna
Friska barn kommer sannolikt att växa upp till friska vuxna, att därför skapa goda näringsmässiga vanor i barndomen kan ha livslånga fördelar. Vårt utbud av högkvalitativa näringstillskott för barn täcker fler av de viktigaste områdena som ligger till grund för barns utveckling, främjar hälsan och ger ett allmänt näringsstöd även vid komplexa behov.

Här presenteras en speciell serie av produkter, framtagna för barn av BioCare Clinical Nutrition Team. Produkterna är fria från konstgjorda färgämnen, sötningsmedel och smaker. Produkterna finns antingen i flytande form eller som pulver, vilket gör dem bekväma och lätta att ta. Vi går här igenom några av produkterna i BioCares barnsortiment. Några av produkterna har liknande egenskaper men skiljer sig ändå åt. 

En multivitamin för barn i alla åldrar
En multivitamin som kan ges till barn från 6 månader till 14 år är BioCare Children’s Complete Complex. Denna innehåller ett helt spektrum av näringsämnen som behövs för barn som växer och utvecklas, inklusive D-vitamin, kalcium, järn och zink. Detta är en frystorkad pulverform i välsmakande banansmak som kan blandas i mjölk/yoghurt eller strös på mat. Pulvret är förpackat i en flaska för att lätt kunna doseras för dagligt bruk. 

D-vitamin är en av de viktigaste vitaminerna som vår kropp behöver för att fungera optimalt. D-vitamin är mest känd för sin benstödjande funktion, där den spelar en viktig roll för att öka absorptionen av kalcium och fosfor vilket även stödjer tandhälsan. Andra viktiga roller som D-vitamin har, är att stödja ett normalt immunsystem samt celldelningen. Trots dess betydelse är det vanligt med D-vitaminbrist. Detta beror främst på för lite solljusexponering (som är vår huvudsakliga källa till D-vitamin), då barn inte är ute i solen så mycket längre, tillsammans med ett lågt intag genom kosten. 

B-vitaminer, magnesium, och mycket mer
Children’s Mindlinx® Multinutrient är ett noggrant utformat multivitamintillskott i koncentrerad pulverform, med bra innehåll av B-vitaminer, magnesium och zink. Innehåller även C- och D-vitamin och flera olika spårmineraler. Den är välsmakande med naturlig aprikossmak. Lämplig från 3 års ålder.  

D-vitamindroppar
Children’s BioMulsion® D ger 300iu (7.5 mcg) av D3-vitamin i en frisk, naturlig citronsmak i vätskeform. Vätskan har emulgerats, vilket gör att den lätt absorberas och tas upp väl av kroppen. Man tar bara tre droppar direkt i munnen. Dropparna smakar riktigt bra. Går även att blanda i drycker. 

Smälter lätt i munnen
Children’s Red Berry BioMelts innehåller levande mjölksyrebakterier och D-vitamin för dagligt immunstöd för barn. Produkten är praktiskt förpackad i dospåsar och är naturligt sötad med xylitol, pulvret smälter snällt och lätt i munnen eller på maten. Den innehåller stammarna Lactobacillus rhamnosus GG och Bifidobacterium lactis (3 miljarder) och ger 7.5 mcg D3-vitamin (kolecalciferol). D-vitamin bidrar till immunsystemets normala funktion och bidrar till att upprätthålla en normal benstomme. Blandas i vätska eller strös förslagsvis på frukostgröten eller blandas i smoothies, när som helst på dygnet. Den är mycket god och uppskattad. Produkten är mjölkfri och lämplig från 3 år. 

Goda bakterier för barn
Children’s Mindlinx® Powder är en produkt med levande bakterier med tillägg av glutamin, innehåller 16 miljarder av den väldokumenterade LAB4-stammen av bakterier. Pulvret är mjölkfritt och passar från 2 års ålder.

Även för de allra minsta har vi BioCare Baby BioFlora, som innehåller Bifido-bakterier, en levande bakterie lämplig för småbarn i alla åldrar men mest lämpliga för spädbarn.