Vitaminer.nu - Vitaminer och kosttillskott

Inlägg taggade med "stress"

Jod är ett extremt viktigt mineral

Jod är ett extremt viktigt mineral

Jod är ett extremt viktigt mineral som hamnat lite i skymundan. Jod bidrar till att bibehålla normal ämnesomsättning, nervfunktion och kognitiv förmåga och produktion av sköldkörtelhormoner. Jod finns naturligt i sjögräs och alger. Bättre Hälsas jod är helt naturligt från ekologiskt sjögräs som skördas vid Hebriderna utanför Skottland. Skördandet sker mycket omsorgsfullt för att inte rubba ekosystemet och varje batch är mycket noggrant kontrollerad och analyserad för att kontrollera halten av toxicitet.

Vad gör jod?
Förr i tiden användes jod mycket som antiseptiskt medel då det är starkt bakteriedödande. Det finns fortfarande kvar jodlösning för mun- och halsgurglande vid infektioner. Jod är nödvändigt för hela kroppen, men främst sköldkörteln som är lokaliserad längst ner på främre halsen och svullnar upp om jodbrist förekommer vilket initialt kan visa sig som tryck mot strupen, även kallad struma.

Jod används av vår sköldkörtel för att skapa hormoner med krångliga namn, men som tur är har förkortats till T3 och T4 vilka styr metabolismen och tillväxt samt utveckling. T3 heter trijodtyronin och T4 tyroxin (jod omvandlar aminosyran tyrosin till tyroxin).

Koncentrationen i sköldkörteln är 1000 ggr mer än i musklerna. 75% av kroppens totala mängd av jod, upp till 50 mg, finns i första hand i sköldkörteln och sedan musklerna. 15% i huden och skelettet, resten i övriga organ. Inte bara i sköldkörteln alltså, jod finns i alla celler.

Blodrening
Allt blod i kroppen passerar genom sköldkörteln var 17:e minut. Cellerna i sköldkörteln innehåller mycket jod och för varje gång blodet passerar genom sköldkörteln försvagas bakterier och mikrober som kommit in i blodet genom sår, slemhinnorna i näsa och mun eller genom tarmen. Starka bakterier görs allt svagare vid varje passage tills de till slut dör – om det finns tillräckligt med jod. Tillsammans med det övriga immunsystemet kan de hantera inkräktande bakterier.

Jod förekommer i flera körtlar. Salivkörtlar och mjölkkörtlar kan koncentrera nästan lika mycket jod som sköldkörteln (som lagrar 40 ggr mer än i blodet). Äggstockar, brässen, prostatan, binjurar är andra organ som samlar jod. Det återfinns även i CNS, ögon, hud, leder, kärl och ben.

Den rekommenderade dagsdosen på 150 mcg (sedan 1940-talet) är avsedd att förhindra struma i sköldkörteln, och tydligen enbart för det ändamålet, men jod har mer funktioner som vi ser. Frågan är då om 150 mcg räcker till alla organ. Och ytterligare, då vår exponering för brom, flour och klor idag är långt större så finns det starka synpunkter på om RDI verkligen räcker. Dessa ämnen blockerar nämligen upptaget av jod. Allt fler människor får problem med sköldkörteln.

Godkända påståenden på jod (1):
Jod bidrar till normalt energigivande metabolism.
Jod bidrar till normal funktion hos nervsystemet.
Jod bidrar till normal kognitiv funktion.
Jod bidrar till bibehållandet av normal hud.
Jod bidrar till normal produktion av sköldkörtelhormoner och normal sköldkörtelfunktion.
Jod bidrar till normal tillväxt hos barn.

Gravida kvinnor behöver extra jod
Om en gravid kvinnas sköldkörtel inte får tillräckligt med jod för att skapa hormonerna T3 och T4 kan konsekvenserna bli katastrofala i form av hjärn- och nervskador hos fostret. Dessa hormoner är nödvändigt för den skyddande beläggningen på nerverna (kallad myelinskidan) vilka är som mest aktiva från 20 veckor efter befruktningen till strax efter födseln. (2)

Ett flertal studier visar att barnet kan uppvisa en reducering av IQ med 10-15 poäng. Mental efterblivenhet är oftast ett resultat av jodbrist. WHO skriver att närmare 50 miljoner människor lider av hjärnskador från jodbrist. (4) RDI är 175 mcg för gravida och 200 mcg för ammande kvinnor. 

Historia
Tyroid som sköldkörteln kallas på engelska betyder sköld, då brosket bakom körteln liknar en sköld. Den första boken som beskrev kroppens olika körtlar skrevs av Thomas Wharton år 1656. Wharton ansåg att körtelns funktion enbart var estetisk. Han observerade att körteln var större hos kvinnor än män ”vilket bidrar mycket till det vackra hos hals och nacke hos kvinnor”. Han pratade förmodligen om struma.

Under 1800-talet använde man jod för att bota struma – i hiskeliga mängder upp till 250 gram (250 000 mcg) per dag. 150 patienter rapporterades botade år 1820. Senare fick man veta att de fick en hel del kortvariga temporära biverkningar, som påminde om struma/akut jodbrist, men de verkade vara övergående.

Jod har mest använts inom medicinen som antiseptika. Stryker man det på huden dödar det 90 procent av bakterierna på 90 sekunder. På 1960-talet kom antibiotika och man slutade använda jod för infektioner. Man slutade även använda det som bronkvidgande för patienter med lungsjukdom. Antihistamin istället för jod, och man slutade även använda det för att minska förkylningssymtom. (4)

År 1821 var första gången jod förekom i en farmakopé. 1850 tillverkade 10 läkemedelsföretag mediciner med jod. 1890 noterades 30 mediciner med jod. Hoppar vi upp till 1956 fanns det 1700 godkända läkemedelsprodukter med jod. Därefter dalade antalet markant.

Den produkt som hållit längst och fortfarande används är Lugoils lösning med 10 mg kaliumjod och 5 mg jod. Den säljs fortfarande över hela världen. Nu som alternativmedicin. Försök görs för att förbjuda den.

Bristsymtom
Brist kan leda till förstorad sköldkörtel, även kallad struma. Det yttrar sig i utbuktning i nedre delen av halsen, vilket beror på att sköldkörteln inte kan producera tillräckligt med hormonet tyroxin och kompenserar bristen genom att växa.

WHO säger att jodbrist är den enskilt största orsaken till mental efterblivenhet och att 1,5 miljarder människor lever i jodfattiga områden och 72% av världens befolkning har jodbrist relaterade störningar. (5)

Trötthet, håravfall, sköra naglar, minnesproblem, pms-besvär, förstoppning och viktökning kan också vara tecken på jodbrist. På grund av att förbränningen/ämnesomsättningen går ner vid jodbrist kan också frusenhet och kalla händer, fötter vara ett tecken. Dessa tecken är dock lätt att förväxla med andra ohälsotillstånd och näringsbrister.

  • Det finns flera studier som visar att nedsatt inlärningsförmåga och försämrat minne kan kopplas till nedsatt sköldkörtelfunktion. Även minskad IQ. (6)

  • Kopplingen mellan sköldkörtelfunktion och depression är känt sedan länge. (7)
  • Gravida och ammande kvinnor bör se till att få i sig tillräckligt med jod då brist under fosterstadiet kan leda till störningar av nervsystemet och den psykiska utvecklingen såväl som den fysiska utvecklingen. (1)

  • Även veganer bör vara uppmärksamma om de inte äter jodrika alger.

  • Brist på jod gör oss orkeslösa då det bidrar till energiproduktionen i kroppen.

  • Eftersom metabolismen stannar upp vid jodbrist kan det hända att man lägger på mer vikt utan att förstå varför.

  • Då jod är viktig för nervsystemet kan möjligen olika nervproblem, irritation, stress, sömnsvårigheter etc. kopplas till brist, då kroppen kan sättas i ett stresstillstånd av fly eller fäkta. Även rastlösa barn kan behöva ett tillskott.

  • Har barnen stannat upp i tillväxten bör man se över jodhalten tillsammans med läkare.

  • Jod kan göra att man kan bli mer klartänkt då det bidrar till normal kognitiv funktion.

  • Sköldkörteln hyser ungefär 50 mg jod. På 1970-talet gjorde man en undersökning av hur mycket jod friska personer hade i sköldkörteln och fann att de hade 10 mg per sköldkörtel. Ett antal personer med autoimmun sköldkörtelsjukdom med normala värden T3 och T4, respektive låga värden, hade 4,7 mg respektive 2,3 mg jod per sköldkörtel. Personer med cancer i sköldkörteln hade 20 mcg jod. (4)

Inom medicinen finns uppgifter om att även ökat jodintag i högre mängder kan orsaka sköldkörtelsjukdomar, men det motsägs av det faktum att jodkoncentrationen hos människor har minskat med 50% på 40 år i USA från 1970 till 2012, samtidigt som sköldkörtelsjukdomar ökat ganska kraftigt under samma tid. Uppenbarligen är det brist som orsakar detta, inte tillgång. Dock finns det vissa uppgifter som säger att symtom på struma kan visa sig vid höga doser jod, men att symtomen är relativt snabbt övergående. (3-1-A)

En studie i Köpenhamn på 4639 personer från Köpenhamn och Ålborg visade att de från Ålborg hade ”svår jodbrist” mot Köpenhamns ”medelsvår jodbrist”. Ålborg hade 2,6 gånger mer sköldkörtelsjukdomar än Köpenhamn.

Finländarna hade högsta dödligheten i hjärt-kärlsjukdom och det visade sig att det dog fler personer i östra Finland än västra. Det enda statistiskt signifikanta var att de i östra Finland åt mer jod än i västra. Risken att dö i hjärt-kärlsjukdom är 353 gånger högre om man har struma = jodbrist. Då började man berika jod i fodret till alla djur och lade mer jod i saltstenarna till korna. Idag har dödligheten i hjärt-kärlsjukdom minskat med 50 % och livslängden ökat med fem år. (3-1-B). Man berikar även jordarna med selen.

Förekomst
Havet innehåller den största jodkällan. Jod förekommer därför naturligt i hummer, fisk, torsk och kolja i synnerhet, musslor och framförallt i havsalger med varierande mängd, beroende på vilken alg. Kelp har mycket hög halt. Studier har visat att Kelp absorberar ökade mängder jod när den utsätts för oxidativ stress. Även blå-gröna alger absorberar mer jod som en antioxidant vid stress.

Dock innehåller havssalt inte så mycket jod. Förr (från 1936) berikades så gott som allt salt med extra jod (Jodsalt) med 50 mcg per gram salt. Detta är dock frivilligt. Idag förekommer det många olika sorter med flingsalt, örtsalt, havssalt och Himalayasalt etc. som inte berikas. Dessutom kan den 30-åriga kampanjen för minskat saltintag ha bidragit till problemet.

Som kosttillskott förekommer det ofta som algpreparat med mängden standardiserad. Äter man mycket alger (sushi t.ex.) kan man se över totala mängden, men då får man äta mycket om det skulle bli ett problem. Det finns även som droppar som kosttillskott med högre mängd.

Då jod även förekommer i berggrunden såväl som i det övre jordskiktet uppkommer brist där inlandsisen skalat bort det övre lagret och tryckt ner berggrunden. Skandinavisk jordmån har därför låg halt av jod, såväl som selen.

Någon undersökning av hur mycket vi får i oss genom maten har inte gjorts i Sverige. Nedan visas några vanliga livsmedel med högt jodinnehåll. Men man får tänka på att det är per 100 gram livsmedel – och hur många äter 100 salt per dag, eller hummer? Ägg med jodiserat salt är bra. Tyvärr är det nyttiga havssaltet oftast inte jodberikat och vanligt salt är nästan alltid raffinerat från nyttiga spårmineraler.

Mcg / 100 g  Livsmedel
5 000,0Joderat salt
700,0Hummer rå
448,6Kolja kokt
270,9Torsk kokt
180,0Blåmusslor kokta
140,0Löjrom saltad
120,0Äggula ekologisk
108,4Makrill kokt


Upptaget
En annan viktig faktor som vi nämnde i början är att upptaget av jod kan ersättas av klor, brom och flour (vilket kallas halogenförskjutning inom kemin). Om man dricker klortillsatt vatten utomlands bör man tänka på det. Mycket salt (natriumklorid) kan även störa upptaget. Flour finns i så gott som all tandkräm. Brom, som är den värsta av dem och kemisk släkting till jod, används i flamskyddsmedel i möbler, samt i ogräsmedel. Det finns även i vissa läskedrycker (som BVO) och andra matvaror, det sprutas på frukt och grönsaker, trots att det är förbjudet på livsmedel. I vissa länder används det i bröd då det gör degen lättare att knåda. Brom hälls fortfarande i simbassänger och hemmapooler som ”hälsosam ersättning till klor”. Det skrevs ut som bromsalt på 1800-talet då det dämpade sexlusten hos ”livliga kvinnor”! Det är cancerframkallande och inflammationsframkallande, vilket man tror beror på att brom blockerar jodupptaget. Alltså inget man vill ha i kroppen. Men tillför man högre doser av jod verkar det som kroppen avgiftas på dessa ämnen. Det kan resultera i en del avgiftningsreaktioner i början när de frigörs, om man tar extra jod.

En annan viktig faktor är att fruktsocker hindrar upptaget av koppar vilket i sin tur minskar produktionen av T3 och T4 hos sköldkörteln. (8,9) Så även om den gravida kvinnan äter jodrik mat, men också mycket fruktsocker (frukt, läsk etc.), riskerar hon barnets hälsa och IQ. Två stora studier visar att jodbrist kan sänka barnets IQ med 10 poäng. En studie visar att gravida kvinnor i Sverige lider av mild jodbrist, enligt normer från WHO.

En studie från Australien visar att kombinationen med jodfattig diet i kombination med mycket fruktos antyder en 50 procentig ökning av sköldkörtelhormonbrist hos gravida kvinnor. (10) Myndigheterna beordrade tillsats av jod till allt bröd i Australien från oktober 2009. Dock inget förbud eller restriktioner av fruktos, så problemet lär fortsätta. Även Danmark och USA tillsätter jod i brödet. Men i och med att folk äter mindre bröd och kolhydrater; att mineralerna i jordarna minskar; att färdigmat, snabbmat och skräpmat sällan innehåller jod, så minskar intaget drastiskt i vissa områden. 

En annan viktig faktor är att vissa mediciner blockerar upptaget, betablockerare, P-piller och hormonbaserade läkemedel, och kanske framförallt SSRI-medel, alltså antidepressiva, som långt över en miljon svenskar, främst kvinnor, använder. Om det är en tillfällighet vet man inte, men främst kvinnor drabbas av sköldkörtelproblem. Det kan även bero på att östrogen (estradiol) blockerar upptaget i tunntarmen. (7) 

Hur mycket jod behöver vi?
Livsmedelsverkets rekommenderade intag per dag (1) skiljer sig mellan olika åldersgrupper, se tabellen nedan:

Kön/Grupp/Ålder Rekommenderat intag
Spädbarn 6-11 månader 50 mikrogram
Barn 12-23 månader 70 mikrogram
Barn 2-5 år 90 mikrogram
Barn 6-9 år 120 mikrogram
Vuxna, tonåringar och barn över 10 år 150 mikrogram
Gravida 175 mikrogram
Ammande 200 mikrogram

 I och med våra jodfattiga jordar och att salt inte längre joderas på samma sätt så är risken stor att vi får i oss för lite jod.

Jämför man med Japan uppstår en stor skillnad. Japanerna får i sig omkring 3-4000 mcg (3-4 mg) per dag. De äter mycket bruna alger (kelp), röd alg (nori blad med sushi) och gröna alger (chlorella) dagligen. (7) Att det skulle bero på att japanerna anses som världens friskaste folk får vi låta bero. Det finns uppgifter på nätet att japanerna får i sig 13-14 mg jod per dag, men det verkar felaktigt. Man hade utgått från hur mycket alger japaner åt per dag. Men forskarna hade mätt på fuktiga alger, det skall mätas på torra alger. De får i sig ca 3-4 mg per dag, vilket är högst i världen via maten, och de har även högst livslängd av alla länder, om det nu skulle vara relativt.

UL eller Upper Tolerance level (högsta toleransnivå vid längre intag) i Japan för jod är också 3000 mcg, medan det är 1100 mcg i USA och 600 mcg i EU/Sverige. Och det finns det alltså synpunkter på.

Som dr Guy E.Abraham, professor i obstretik, gynekologi och endokronologi vid UCLA School of Medicine, som forskat mycket runt jod, skriver:

”Med tanke på vikten av detta element för ett övergripande välbefinnande, så är det fantastiskt att ingen studie hittills har gjort försök att svara på den mycket viktiga frågan: Vad är den optimala mängden dagligt intag [av jod] som leder till de största nivåerna av psykiskt och fysiskt välbefinnande hos majoriteten av en befolkning med ett minimum av negativa effekter?” (11)

Demografiska undersökningar av Japan och Island avslöjade att båda länderna har ett relativt högt intag av jod och låg förekomst av struma och bröstcancer,

I Mexiko och Thailand observerades det motsatta: en hög förekomst av både endemisk struma och bröstcancer. Thomas et al har visat en signifikant och invers korrelation mellan jodintag och förekomsten av bröst-, endometriecancer och äggstockscancer i olika geografiska områden. (12)

Jod är definitivt ett omtvistat mineral. Detta material är avsett att presentera de olika åsikterna om användningen av jod, och är inte avsett att diagnosticera eller rekommendera behandling. Det bör göras med en läkare, funktionsmedicinare eller alternativläkare. Om man har problem med sköldkörteln bör man inte experimentera själv med höga doser. Jod är ingen magisk kur som botar alla sjukdomar, bara de som beror på jodbrist.

Referenser
(1) https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/salt-och-mineraler1/jod 
(2) https://davidgillespie.org/why-iodine-is-being-added-to-your-daily-bread/ 
(3) https://www.who.int/news-room/q-a-detail/nutrition-effects-of-iodine-deficiency 
(4) https://link.springer.com/chapter/10.1007/978-94-009-6705-2_10 
(5) https://kurera.se/jod-i/ 
(6) https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3246784/ 
(7) https://naringscenter.se/jod-den-bortglomda-mineralen/ 
(8) https://academic.oup.com/jn/article-abstract/116/4/625/4763166?redirectedFrom=fulltext 
(9) https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/1694503/ 
(10) https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/11708309/ 
(11) https://www.optimox.com/iodine-research 
(12) https://www.optimox.com/pdfs/ 

Brist på energi, eller vårtrött?

Brist på energi, eller vårtrött?

Brist på energi – är det kopplat till stress?
Våren är här, det är ljust och härligt, men du är stressad och har mycket att göra. Är dina energier överallt? Är du trött när du ska känna dig pigg och vaken när du skall sova? Är du hängig på eftermiddagen? Har du varit sjuk under vårvintern och känner dig orkeslös? Nu är det dags att fånga upp dina energinivåer och hitta drivkraften. 

Känslan av trötthet kan definieras som behovet av vila och sömn. Detta sker dagligen som en del av vår normala sömncykel. Vi bör vara fyllda av energi och alerta när vi vaknar samt under hela dagen för att möta dagens utmaningar och sedan gradvis bli trötta på kvällen för att förbereda oss för nattens sömn. Sömn är vår stund för "vila och reparation" och är avgörande för att hålla kropp och sinne motståndskraftigt för vad som komma skall under nästa dag.



Här är några viktiga energiutmanare som du kan ta itu med:

  1. Stress. Människokroppen kan inte upprätthålla långvarig exponering för mental, känslomässig eller fysisk stress under lång tid utan konsekvenser. Om du är ständigt överarbetad kan det resultera i kronisk trötthet. Ett långvarigt stresspåslag kan tömma dig på de näringsämnen som du behöver för att skapa energi, såsom t.ex. B-vitaminer och magnesium, särskilt om intaget via kosten är lågt.

  2. Långvarig stress kan resultera i högre nivåer av kortisol, med ennegativ inverkan sömnen, vilket ytterligare påverkar energinivåerna grund av sömnbrist. Vissa människor verkar vara mer predisponeraderent genetiskt för att vara stressade än andra. Vissa verkar vara merbenägna till stress än andra. En variation i en gen som kallas "GAD" kanresultera i mindre omvandling av stresskemiska budbärare till delugnande substanserna, vilket resulterar i högre stressnivåer totalt sett.Andra kan ha en genvariant vilket innebär att de inte minskar sinastresshormoner lika snabbt. För dessa individer kan det vara att ett individuellt riktat närings- och livsstilsstöd behövs, för att göra det möjligtför dem att anpassa sig mer effektivt till stressiga situationer.  

  3. Inflammation är en naturlig del av vårt immunsvar och är avgörande för att hantera olika immunhot. Detta försvar är utformat för att vara tillfälligt och akut. Kronisk stress, störd sömn och dålig kost (se nedan) är förknippade med låggradig, kronisk inflammation, vilket långsiktigt kan tömma ut din energi. Det kan ha en direkt negativ inverkan på energinivåerna genom att orsaka oxidativ stress och skada våra mitokondrier, vilket är våra huvudsakliga energiproducenter i cellerna. Mitokondrierna blir utarmade och minskar produktionen av energi helt enkelt.  

  4. Tarmhälsa. Dålig tarmhälsa, som i fallet med IBS, kan ge ökad tarmpermeabilitet ("läckande tarm") eller kolit (inflammerad tarm). Dålig tarmhälsa kan försämra matsmältningen och näringsabsorptionen. Detta kan potentiellt leda till otillräckligt upptag av mikronäringsämnen som krävs för viktiga enzymer och som är involverade i energiproduktionen, såsom vitaminerna; B1, B2, B3, B5, B12 och magnesium. Ihållande stress med en inflammationsretad tarm kan också leda till att viktiga biologiska funktioner bortprioriteras och regleras ner av kroppen. Detta inkluderar även matsmältningen, vilket ytterligare försämrar näringsabsorption och energiproduktion.

  5. Kosten. Att konsumera en kost med högt innehåll av snabba kolhydrater och socker kan direkt bidra till blodsockerobalanser. Ökat intag av dessa livsmedel kan leda till att blodsockernivåerna når sin kulmen och sedan sjunker, vi får en häftig svängning i blodsocker, vilket är tröttsamt för vår kropp. När vi är trötta kan vi ofta bli sugna på det som är sött, men detta stimulerar ytterligare begäret efter sötsaker och snabba kolhydrater. Ett lågt näringsstatus kan ha en negativ effekt på energinivåerna, då viktiga näringsämnen som behövs för energiproduktion går förlorade.


Hur stödjer du dina energinivåer?
För att stödja dina energinivåer finns det flera rekommendationer kopplat till näring och livsstil som du kan testa, här är några:

  • Minska din stress genom att ta tillräckligt med tid för avkoppling – meditation, promenader, yoga, mindfulness och andra liknande aktiviteter kan vara behjälpliga.

  • Ta hand om din sömn –  in i en rutin, och lägg dig i tid och försök att minska på blått ljus (skräpljus) på kvällen, eftersom detta kan störasömnen. Detta ljus kommer t.ex. från datorskärmar, TV-apparater och telefoner.

  • Minska intaget av stimulantia, såsom koffein, eftersom det kan stimulerakortisolproduktionen samt främja vakenhet nattetid, vilket ytterligare kanstöra sömnen.

  • Kost - välj lågraffinerade kolhydrater, ät mycket grönsaker och välj en kosthållning med ett högre proteinvärde. För att minska dina stressnivåer kan du även testa olika tillägg som innehåller lugnande näringsämnen.

  • Magnesium kan hjälpa oss att hantera stress och förbättrasömnen, magnesiumtaurat kan här vara fördelaktigt. Magnesiummalat kan hjälpa till med att stödja en normal energimetabolism för att minska trötthet och utmattning.

  • För att stödja dina energinivåer behöver du B-vitaminer, särskilt B2, B3och B5. 

  • För att balansera ditt blodsocker kan du också använda krom,magnesium och kanel.

  • Probiotika (mjölksyrabakterier) och matsmältningsenzymer kan hjälpa till att smälta maten för bättre näringsabsorption och stödjer en god tarmhälsa.

Oavsett vilka dina energinivåer är, oavsett om du är trött hela tiden eller ibland,kan ovanstående punkter verkligen hjälpa till att stödja ditt system totalt sett och sätt ta bort energitjuvarna. Det kan vara nycklarna som låser upp och höjer dina energinivåer mer hållbart på kort och lång sikt.

Vad alla med sköldkörtelbesvär borde veta om Glutation

Vad alla med sköldkörtelbesvär borde veta om Glutation

Glutation är ett fantastiskt ämne som kan balansera immunförsvaret, öka utrensningen av gifter och fungera som en antioxidant. Ämnet är särskilt viktigt för dig med sköldkörtelbesvär. För både Hashimotos tyreodit – den vanligaste typen av hypotyreos och Graves tyreodit- den vanligaste typen av hypertyreos – är det konstaterat att nivåerna av glutation är låga. 

Glutation tillverkas i våra kroppar och är ett väldigt litet protein som består av tre aminosyror, cystein, glycin och glutmate. Glutation kallas ofta för den viktigaste antioxidanten våra egna kroppar kan bilda och den stöttar funktion och återaktivering av andra antioxidanter som vitamin C, vitamin E, Alfaliponsyra (ALA) och CoQ10. 

Glutation finns i två former: 

  • reducerat glutation – det vill säga aktivt glutation som är redo att neutralisera fria radikaler
  • oxiderat glutation, det vill säga glutationet har redan plockat upp en fri radikal i form av en vätejon. Oxiderat glutation kan bildas tillbaka till reducerat glutation men när enzymet som ska göra det inte hinner med kan oxiderat glutation ansamlas i cellerna och ställa till skada. 

Därför kan du med sköldkörtelbesvär ha nytta av glutation
Det finns flera potentiella fördelar att öka dina nivåer av glutation vid sköldkörtelbesvär: 

  • Viktigt i sköldkörteln för att det tillsammans med selen ingår i de enzymer som förhindrar inflammation som annars kan bidra till autoimmunitet.
  • Minskade nivåer av glutation kan skapa obalans i immunförsvaret och leda till autoimmunitet. 
  • Glutation är en kraftfull antioxidant och skulle kunna minska symtom den oxidativa stress som är hög både vid hypo- och hypertyreos. 
  • Stöttar leverns avgiftning av hormonnedbrytningsprodukter, tungmetaller och hormonstörande kemikalier som annars kan bidra till autoimmunitet. 
  • Glutation hjälper till att skydda mitokondrierna, cellens energifabriker. Mitokondrierna kan ta skada och fungera sämre av både för lite och för mycket sköldkörtelhormon. 

Stötta glutation med livsstil och tillskott
Normalt sett ska kroppen tillverka tillräckligt med glutation men på grund av hälsobesvär eller livsstil är det inte säkert att den gör det. Har du sköldkörtelproblem kan du använda tillskott eller livsstilen för att få upp dina nivåer igen. Glutation minskar också när vi åldras. 

Sätt att öka dina glutationnivåer med hjälp av livsstilen:

  • Tillräckligt selenintag. Selen är en kofaktor till glutation och behövs för dess funktion.
  • Ökat intag av svavelhaltiga grönsaker som kål och lök. Svavel behövs för att bilda glutation. Ägg innehåller cystein som är en svavelinnehållande aminosyra.
  • Vitamin C-rik mat kan hjälpa till att öka nivåerna av glutation.
  • Sova, röra på dig tillräckligt och minska alkoholintag är andra sätt att öka glutation.  
  • Avlägsna tungmetaller från kroppen. Tungmetallen kvicksilver gör slut på våra glutationförråd och kan finnas i maten vi äter eller komma från amalgamfyllningar i tänderna.
  • Minska stress, även i form av rökning, mat du inte tål, socker och alkohol. 
  • Undvik kemikalier i mat, smink och plast. 

Tillskott för mer glutation
För att stötta produktionen av glutation kan du välja att antingen ta glutation direkt eller andra ämnen som stöttar produktionen. Glutation kräver näring för att bildas däribland aminosyror och vitaminer, därför är näringsrik kost en grund för bra glutationnivåer. 

Mineralen selen har visat sig fördelaktigt som tillskott vid både hypo- och hyper och en av anledningarna är att det ingår i ett enzym som kan skydda sköldkörteln från den inflammation som uppstår när sköldkörtelhormon tillverkas. Tillverkningen innebär under normala omständigheter fria radikaler och dessa tas om hand av glutationperoxidas, ett enzym som innehåller glutation förstås men även selen.  

För att öka nivåerna med hjälp av tillskott: 

Glutation. Färdigbildat glutation, välj en liposomal variant. Liposomala tillskott ger en mycket högre biotillgänglighet av glutation som i vanliga fall inte tas upp av tarmen. Med en liposomal variant kapslas glutationet in av fosfolipider och blir till en fettkula som levereras till cellerna där det används.

Ämnen som stöttar glutation

  • Lökväxter och korsblommiga växter (som broccoli, grönkål och blomkål) 
  • NAC
  • Vitamin C
  • B-vitaminer, gärna i metylerad (aktiverad) form
  • Vitamin E
  • Omega-3
  • Selen
  • ALA
  • Mariatistel eller på engelska milk thistle
  • Aminosyrorna glutamin, cystein och glycin ger byggstenar när kroppe ska bilda mer glutation.



Katarina Fornander
Kommunikationskonsult inom medicin och hälsa

Katarina Fornander har en magister i Biomedicin från KI och är journalist inom medicin och hälsa. Hon har skrivit ”Efter Graves – Din väg till läkning” om Graves tyreodit, som är den vanligaste typen av hypertyreos och vad du kan göra för att återhämta dig efter problemen. 

Källor

Pubchem Glutathione https://pubchem.ncbi.nlm.nih.gov/compound/glutathione#section=Top

Minich DM, Brown BI. A Review of Dietary (Phyto)Nutrients for Glutathione Support. Nutrients. 2019;11(9):2073. Published 2019 Sep 3. doi:10.3390/nu11092073Källor

Rostami R, Aghasi MR, Mohammadi A, Nourooz-Zadeh J. Enhanced oxidative stress in Hashimoto’s thyroiditis: inter-relationships to biomarkers of thyroid function. Clin Biochem. 2013;46(4-5):308-312. doi:10.1016/j.clinbiochem.2012.11.021

Vrca VB, Skreb F, Cepelak I, Romic Z, Mayer L. Supplementation with antioxidants in the treatment of Graves’ disease; the effect on glutathione peroxidase activity and concentration of selenium. Clin Chim Acta. 2004;341(1-2):55-63. doi:10.1016/j.cccn.2003.10.028

Kroppen behöver B-vitaminer varje dag

Kroppen behöver B-vitaminer varje dag

Dagligt intag av B-vitaminer är nödvändigt.Kroppen kan inte producera sitt eget B-vitamin. Det kan vara svårt att få i sig tillräckliga mängder genom maten, beroende på kosthållning, vissa dieter och livstillstånd. B-vitaminer är vattenlösliga och spolas lätt ur kroppen. I synnerhet om man använder vätskeutdrivande preparat eller dricker mycket av koffeinhaltiga drycker, men faktiskt även om man dricker mycket vatten. Dessutom kan mediciner, gifter, stress och alkohol mycket snabbt utarma kroppen på B-vitaminer.

Om man dricker någon form av alkohol regelbundet bör man också se till att få i sig B-vitaminer regelbundet. Men även stress förbrukar stora mängder B-vitamin, det kan gå på en dag. Det är därför de kallas anti-stressvitaminer.

 

B-vitaminer är även viktiga för hud, hår och naglar – inte minst!
B-vitaminer har en mängd funktioner i kroppen, men en stor del består i att frigöra energi från kolhydrater, fett och protein. Trötthet kan vara första stadiet på långvariga och svåra problem vid B-vitaminbrist.

En brist på B-vitaminer påverkar optimal funktion av organsystemen i hela kroppen. Alla B-vitaminer spelar en stor roll för ämnesomsättningen, att omvandla mat till energi, men är även viktiga för helt andra funktioner som till exempel normal hjärt- och neurologisk funktion. Folsyra och B12 spelar en viktig roll vid bildandet av röda blodceller. Andra stöder bildandet av hormoner och nervtransmittorer, såsom B5, pantotensyra. Enzymsystemet är också beroende av B-vitaminer.

Det är också viktigt att man får alla B-vitaminer samtidigt, annars haltar det; en funktion går upp och andra stannar kvar eller går ner. Det orsakar konstlade brister. B-vitaminer samarbetar med varandra kan man säga och som kosttillskott tas dessa ofta som ett komplex.

Till sist vill vi nämna B-vitaminernas inverkan på den mentala hälsan och koncentrationsförmågan. Barn såväl som vuxna som har svårt att koncentrera sig bör pröva en kur med B-komplex. Dessutom ökar det allmänna välbefinnandet.

Forskning har visat att tillskott av B12 och B6 även reducerar risken för äldre att bli deprimerade. Det visar en studie på 3500 äldre personer. För varje 10 milligrams ökning av intaget av B6 och för varje 10 mikrograms ökning av B12 så minskade risken för depression med 2 procent, enligt den studie som publicerades i American Journal of Clinical Nutritional. Studien pågick i lite över 7 år på personer över 65 år. Forskarna noterade att ökat intag av vitamin B6 och B12 associerades med ”en minskad sannolikhet för depression”.

Med detta sagt skall man inte förvänta sig att äldre kommer att omvandlas till skämtsamma stå-upp-komiker, ju mer B-vitamin man tar, men att slippa vara deprimerad kan vara nog så roligt.


Ett B-komplex bör ha alla B-vitaminer i balanserande doser, och även innehålla de följande aktiva formerna, vilka ökar biotillgängligheten:

  • B2 i form av Riboflavin 5'-fosfat (R5P)
  • B3 som både nikotinsyra och nikotinamid
  • B6 i form av Pyridoxal 5'-fosfat (P5P)
  • B12 i form av metylkobalamin
  • Folat i form av metylfolat

De kemiska namnen kanske inte säger så mycket, men cellen måste omvandla de vanliga formerna för biotillgänglighet med ett specifikt enzym, för att kroppen skall kunna använda dem. En del människor har också problem med metyleringsprocessen pga av genavvikelser, därför är det viktigt att hjälpa kroppen. Här får du en redan omvandlad form för snabb biotillgänglighet.

Kortfattad guide om de olika B-vitaminernas funktion:
Tiamin/vitamin B1 - kan hjälpa till att konvertera kolhydrater till användbar energi. Det kallas även ”energivitaminet”. Brister påverkar både hjärna, nervsystem och hjärta.

Riboflavin/vitamin B2 har här redan omvandlats till sin aktiva form som kallas Riboflavin 5'-fosfat som kroppen använder för energiproduktion och vars form återfinns i celler och vävnader och därför inte behöver omformas. B2 bibehåller normal hud, naglar, hår, blodkroppar, slemhinnor, synförmåga och järnomsättning. Utan B2 fungerar inte de andra B-vitaminerna. Påverkar humöret positivt. Höga doser kan förhindra migränattacker. Minskar trötthet och utmattning.

Niacin (nikotinsyra/nikotinamid)/vitamin B3 - stödjer viktiga energiöverföringar mellan cellerna. Det är också nödvändigt för metabolismen av glukos, fett och alkohol. Dessutom kan det stödja hälsosamma kolesterolnivåer. Denna formel innehåller två varianter av B3: nikotinsyra och nikotinamid. Nikotinsyra utvidgar blodkärlen och ökar cirkulationen och kan därför föra ut mer näring till kroppen. Viktigt för huden. Påverkan på hjärthälsan.

Pantotensyra/vitamin B5 - kan stödja syntesen av hemoglobin, hormoner, nervtransmittorer och förbränning av kolhydrater och fettsyror. Viktig för binjurarna som producerar kortisol. Kan också hjälpa vid akne.

Pyridoxal 5'-fosfat (P5P)/vitamin B6 – viktig för metabolismen av aminosyror och fetter. Tillsammans med vitamin B5 kan det också stödja neurotransmittorer och hemoglobinsyntes. Dessutom spelar B6 en viktig roll i bildandet av glukos från icke-kolhydratkällor och är nödvändig för matsmältningen. I en hälsosam kropp omvandlar levern vanlig B6 till den aktiva formen (P5P) men en hel del har problem med detta och bör ta P5P. P5P hjälper till att forsla in näringsämnen, såsom magnesium, in genom cellmembranerna. Den är viktig för cellulär metabolism. B6 är också viktig för huden, blodsockerhalten och korrekt histaminrespons. Påverkar sömnen, nerver, hjärna och det mentala positivt. Brist kan orsaka depression. Ökar i synnerhet den mentala energin.


Biotin/vitamin B7
viktig för metabolismen av kolhydrater, fett och protein. Det spelar också en roll för att upprätthålla metabolisk homeostas eller balansen mellan kroppens många unika kemiska vägar och processer. Även viktigt för hud, hår och naglar.

Folat/Metylfolat/(5-MTHF) - upprätthåller produktion av röda blodkroppar inom normalområdet samt syntes av nukleinsyror och aminosyror samt DND/RNA-replikation. Behövs för att synteisera protein från aminosyror. Det är mycket viktigt för fosterutvecklingen. Här i den bioaktiva formen av folat som inte behöver omvandlas i levern och som finns naturligt i gröna bladväxter.

Metylkobalamin/Vitamin B12 - krävs för frisk nervsystemets normala funktion, produktionen av röda blodkroppar. Har man pirrningar och stickningar i extremiteterna (neuropati) bör man pröva B12 i höga doser under lång tid. Bör tas som sugtabletter, munspray eller i flytande form då B12 består av stora molekyler. Här i form av den naturliga och aktiva formen metylkobalamin som inte behöver omvandlas i levern. Den vanligaste formen är annars cyanokobalamin. B12-brist orsakar utmattning, nervskador, matsmältningsproblem, depression och minnesstörningar.

Kolin – är ett förbisett men viktigt B-vitamin som stöder gallblåsans, binjurarnas, könskörtlarnas och hjärtats funktion, samt minnet. Det hjälper också till vid framställning av lecitin i levern. Kolin hjälper till att bryta ner fett i levern, vilket annars kan leda till fettlever. Kolinbrist kan leda till grå starr, brustna blodkärl i ögonen och dåligt minne. Påverkar den kognitiva förmågan. Kan minska inflammationsnivån i kroppen. Kan hjälpa vid hjärnskador. Gravida kvinnor bör inta 400-500 mg/dag då kolin är nödvändigt för fostrets utveckling.

Inositol - är viktigt för kalcium- och insulinsignalöverföringen. Det transporterar fett mellan cellerna och tillsammans med kolin stimulerar det fettomsättningen. Viktigt för nervöverföringar och det ges ibland tillsammans med antidepressiva vid ångest och andra mentala störningar, men även vid sömnbesvär. Då i höga doser.

 
Referenser:

    1. Ann N Y Acad Sci. 1980;355:80-97.
    2. Int J Vitam Nutr Res Suppl.1989;30:163-91.
    3. Curr Med Chem. 2016 Sep 20. [Epub ahead of print]
    4. Handb Exp Pharmacol. 2005;(170):325-38.
    5. Altern Med Rev. 2003 Feb;8(1):7-19.
    6. 2002 Jan 19;359(9302):227-8.

Bästa tipsen för bättre sömn

Sömn är ett av våra mest grundläggande behov och viktigt för både stora och små. Under sömntimmarna repareras det slitage som kroppen fått under dagen, vår lever jobbar för högtryck för att rena bort gifter och vi sorterar dagens intryck. Ingen eller för lite sömn kan innebära allt från att vi blir trötta och tappar vår koncentration. En obruten nattsömn är värt mycket för humöret. Vi på Bättre Hälsa vill gärna tipsa om våra bästa tips för en god nattsömn:

1. Ett sovrum kan inredas och användas på ett sätt som främjar god sömn. Använd bara sovrummet till att sova, och titta på tv eller utför andra sysslor i hemmets andra rum. Inred rummet mysigt och med varma, lugnande färger som tex gröna färger. Vårt sömnhormon, melatonin, bildas när det är mörkt, så det är viktigt att släcka ner ordentligt och att använda rullgardiner eller annan mörkläggning så att det blir riktigt mörkt i rummet.

2. Ofta kan ett svalt sovrum hjälpa sömnen till det bättre. Sov med fönstret lite på glänt, eller vädra ordentligt innan ni går till sängs. Om ni har dålig och varm luft i sovrummet kan det vara en god idé att förbättra inneluften med extra frånluftsfilter eller en luftrenare.

3. Vissa drycker, som svart te, kaffe eller alkohol kan påverka sömnen. Om du har svårigheter att somna eller vaknar lätt, så kan det vara värt att byta bort eftermiddagens och kvällens te och kaffe mot andra alternativ. Välj istället dryck som är fri från koffein som rött te, örtte eller bambukaffe. Många klarar även att dricka grönt te).

4. Många som har svårt att somna har för lite mineraler som aktiverar det avslappnade nervsystemet (högt påslag på det sympatiska nervsystemet istället för det parasympatiska). 

5. Om du vaknar upp på natten och tankarna bara rusar. Ha ett glas magnesium färdigblandat på nattduksbordet och ta en B1 100 mg - Kan också tas innan du går och lägger dig - man får pröva sig fram. 

6. Örter kan också vara en bra hjälp vid sömnbesvär. Du kan koka te på avslappnande citronmeliss eller kamomill, eller använda tinktur med rogivande örter som hjärtstilla och passionsblomma. Bättre Hälsa har en väldigt bra produkt med just citronmeliss och kamomill kallad ZLP. I denna produkt finns även surkörsbär som innehåller hög halt av naturligt melatonin. Kombinera med Calm+ som bl.a. innehåller kalcium, magnesium, C-vitamin och kalium.

7. Om du fortfarande har svårt att somna trots de vanligaste knepen, så rekommenderar jag att ge dig själv vila på kvällskanten. Lägg dig ner i lugn och ro, ta ett varmt bad eller lyssna till lugn avkopplande musik. Det viktiga är att kroppen får komma ner i varv.

8. Sist men inte minst. Det är viktigt att låta kroppens produktion av melatonin fungera som den ska. Melatoninproduktionen blockeras/hämmas av blått ljus som du tex får från tv:n och mobiler. Varje gång du tittar på din mobil, så hämmas produktionen i upp till 20 minuter. Var alltså noga med att undvika denna form av apparatur timmarna innan du går och lägger dig och ha hellre en sängklocka bredvid sängen än att du tittar på din mobilklocka.

Önskar dig en god sömn!

Fokus och koncentration i julstressen

Nu är det mörk vintertid och många av oss känner julstressen komma krypande. Vinter och tidig vår är vanliga säsonger för utmattning. Solens frånvaro och låga D-vitaminnivåer kan vara bidragande faktorer. Utmattning kan också bero på den stress och belastning som vi utsätter våra kroppar för.

Det är viktigt att ha god hjärnhälsa när vi möter allt från stress och strålning till mängder med information och medier. Att ta hand om kroppen är viktigt, men det är också en god idé att ta lite extra hand om hjärnan. 

Att vara i tystnad och lugn, få god sömn och en kravlös stund av återhämtning är mycket viktigt för hjärnan. Det är också nödvändigt att äta rätt näringsämnen för en frisk och pigg hjärna. Sockerberoende kan tex bidra till obalanser i kroppen som kan ställa till det rejält.

Här kommer våra tips för att hålla hjärnan igång:

1. Minska ner på sockerintaget och välj långsamma kolhydrater. Om du behöver energi till hjärnan så är det bättre med en sked kokosolja. Kokosolja innehåller medellånga fettsyror (kaprylsyra) som fungerar som energi till hjärnan. Om du har starkt sockersug så kan du testa med krom eller undersöka om du har överväxt av candida.

2. Kokosolja är bra på många sätt. Du kan använda kokosolja till bakning, stekning, för att smörja in kroppen och som solskyddsmedel.

3. Hjärnan är, liksom resten av kroppen, beroende av aminosyror. Aminosyran tyrosin behövs för hjärnans funktioner. Ett enkelt sätt för att få i sig alla aminosyror är genom att ta aminosyrakomplex.

4. Omega 3 är viktigt för hjärnan. Välj en riktigt potent omega 3 som har producerats, renats och förvarats på bästa sätt.

5. Testa gärna Bättre Hälsa FOCUS Brain Support, ett kosttillskott som är anpassad för att ge hjärnan de näringsämnen som den behöver. Nerver som utgår från hjärnan behöver näringsämnen för optimal funktion. FOCUS Brain Support innehåller Astaxantin, Acetyl-l-karnitin, gurkmeja, liponsyra (ALA), fosfatidylserin, extrakt från grönt té, l-teanin, E-vitamin och B12.

Utslagen av värmen?

När den tropiska värmen slår till i Sverige är det många som slås ut. Svenskar som åker till tropiska länder drabbas även lätt av utmattningstillstånd. Även de som tränar och svettas mycket råkar lätt ut för detta, eller i alla fall en prestationsminskning. Men med rätt mängd vätska och elektrolyter kan man undvika det. Enbart vatten hjälper inte i längden.

Elektrolyter är salter. Dessa är elektriskt laddade och kan överföra nervsignaler. När salterna löses upp i vatten bildas det en elektriskt ledande lösning. På så sätt kommunicerar cellerna. De viktigaste elektrolyterna är natrium och kalium, men även magnesium och kalcium samt klor är viktiga elektrolyter. Salt håller kvar vätskan i kroppen. Längre ner i texten förklarar vi skillnaden mellan salt och natrium.

När man förlorar eller får för lite elektrolyter förlorar man även vätska – och naturligtvis tvärtom. Svettning är den avgörande faktorn vid vätskeförlust, men vi förlorar även en hel del vätska genom andningen. I rum med effektiv aircondition kan det bli avsevärda mängder och eftersom luften känns kall tror man inte att man förlorar vätska. Långa resor med bil med aircondition på kan orsaka detta, såväl som vistelse i rum/hotell med effektiv aircondition. Luften blir kall men torr. Man svettas inte men vätskeförlusten är ändå markant genom andningen. 

Svettning är kroppens sätt att kyla ner sig. Om man slutar att svettas i värmen ligger man dåligt till. Det antyder både salt och vätskebrist. Det börjar märkas genom att svetten blir klibbig. Man hanterar det genom att ta antingen salt eller kalium, eller båda och dricka mycket vatten.

Brist på kalium kan resultera i ökande grad utmattning, svaghet, matthet, illamående, huvudvärk, ryckningar, skakningar, kramper, spasmer, oregelbundna hjärtslag, förvirring.

Träning över en timme kräver vätskeersättning med elektrolyter. Man kan förlora upp till 5 gram natrium (12 gram bordssalt) under intensiva och långa träningspass.

Man förlorar närmare 1 gram natrium (2,5 g salt) per liter svett, 200 mg kalium, 20 mg kalcium och 1,5 mg magnesium.

Att enbart dricka vatten hjälper knappast. Salterna håller kvar vätskan i kroppen, och svettas man ut dessa rinner vattnet bara rätt igenom kroppen, och man kissar ut det nästan omedelbart efter att ha druckit vatten.

Äldre människor drabbas lättare av uttorkningsvärmeslag. Det beror oftast på att njurarna, som i sin tur reglerar vätske- och elektrolytnivåerna, inte fungerar som de skall.

Små barn är mycket känsliga för vätskeförluster.

Personer som jobbar på tak och vägarbetare drabbas ganska snabbt av värmeslag om de inte ersätter förlusterna med vatten och elektrolyter, främst salt och kalium.

Vi hörde talas om en svensk racerbåtsförare i Dubai som körde med nedfälld plastkupol under ett internationellt lopp. Han kunde inte ta sig upp ur båten efter loppet. En person gav honom ett antal salttabletter att tugga på. Efter bara några minuter kunde han resa sig.

Kalium och natrium
Det viktiga är egentligen balansen mellan natrium och kalium. Salt i form av natriumklorid består av en förening mellan natrium (40%) och klor (60%). Man räknar ut salthalten genom att multiplicera natriumhalten med 2,5 eller natriumhalten genom att dividera salthalten med 2,5. 2 gram natrium är alltså lika med 5 gram salt.

Föreningen löses upp i kroppen och bildar joner, elektriskt laddade partiklar.

Överflödet av natrium saktar ner cellernas förbränningshastighet. Ju mer natrium man får i sig desto mer vätska samlar man på sig i kroppen. En korrekt balans mellan kalium och salt är viktig. Kroppen behöver knappt dubbelt så mycket mer kalium än natrium.

En världsomfattande studie på 100 000 människor under fyra år från 18 länder visar att de som höll sig friskast var de som åt mellan 7,5 och 15 gram salt per dag. Livsmedelsverket rekommenderar 6 gram salt per dag.

En annan faktor är att det inte är saltet som är boven när det gäller ”faran med saltet”. Det är ”skräpmaten” i sig, med vegetabiliska fetter som steks med för hög temperatur vilket kan bilda transfetter, samt övriga tillsatsmedel och dåliga råvaror. Detta hade man inte tagit hänsyn till i studierna. Man ”trodde” att det var saltet och struntade i övriga faktorer.

Man bör använda riktigt havssalt som har en mängd spårmineraler vilka många fungerar som elektrolyter. Vanligt vitt bordssalt är raffinerat.

Särskilt för nordbor som kommer till varmt klimat är det viktigt att ta extra salt om man känner av illamående, matthet och huvudvärk vilka är några av symtomen som många råkar ut för när de åker till varma länder eller svettas mycket. Ta och pröva vanligt salt först, hjälper inte det så skall man pröva kalium (potassium på engelska).

Många människor har spenderat hela sitt liv med hög halt av natrium och låg halt av kalium. Således tycker de att det är normalt att vara trötta. De kan också ha vant sig vid muskelspasmer och andra symtom. Har man kramper kan magnesium hjälpa, om inte det hjälper tar man kalium.

Högt intag av natrium tenderar att påskynda förlusten av kalium och magnesium, och möjligen kalcium. 

Om man äter ”vanlig” mat på restaurang eller tillagar maten själv och ”kryddar” med vanligt bordssalt (natrium) så är det så gott som omöjligt att inte få i sig för höga halter av natrium i förhållande till kalium. Om man inte kan minska saltintaget bör man ta ett extra kaliumtillskott.

Natriumpumpen
Forskare vid Harvard Medical School mätte aktiviteten på den så kallade natrium-kaliumpumpen i cellerna. Natrium som elektrolyt förekommer mest utanför cellerna; kalium förekommer mest inne i cellerna. Kroppen behöver mer kalium än natrium. Denna ”pump” kontrollerar transporten av natrium och kalium till och från cellerna. När natrium-kaliumpumpen fungerar som den skall så bränner den kalorier och producerar upp till 50 procent av all värme som kroppen skapar.

Kontroverser
Det finns en hel del kontroverser runt salt. Den medicinska vetenskapen påstår envist att vi äter för mycket salt och att vi måste dra ner på intaget. Men det börjar komma fram en hel del uppgifter som säger att vi faktiskt äter för lite salt om vi skall gå efter Livsmedelsverkets rekommendationer på max 6 gram salt. Vi skall se på en del uppgifter om detta. (1)

Kroppen reglerar saltöverskottet själv, man lär ha kapacitet att utsöndra 100 gram salt per dag. Om man äter mer än 50 gram säger kroppen ifrån och man kräks. Äter man för mycket salt blir man törstig och dricker vatten och kissar ut överskottet.

Man kan inte dricka saltvatten om man råkar ut för skeppsbrott för då får man i sig mer salt än man kan göra sig av med eftersom vattnet inte späder ut saltet. Det måste vara sötvatten.

Man utsöndrar 10-18 gram salt per dag. Men om man bara skall äta 6 gram så råkar man ut för saltbrist. Om man förlorar mer än 20 procent av saltet i kroppen dör man. Kroppen innehåller 50 gram salt totalt. Om man bara skulle få i sig 6 gram salt per dag så råkar man riktigt illa ut.  Matematiken är klar. Men nu blir det inte så eftersom vi får i oss tillräckligt genom maten.

Men barn och äldre, idrottare och sjuka, i synnerhet njursjuka, kan råka illa ut. Man skall dock vara mycket försiktig med att ge bebisar och små barn för mycket salt, då deras njurar inte utvecklats tillräckligt.

Att salt inte höjer blodtrycket är i debatt. Man har inte tagit hänsyn till faktorer som skräpmaten i sig. Enbart tittat på saltet i maten. Ett för högt saltintag regleras normalt genom utsöndring av njurarna. Möjligen kan det även vara så att för lite salt ökar blodtrycket. Men vi måste nog definiera vilket salt vi pratar om. Vanligt bordssalt är raffinerat och befriat från alla viktiga mineraler. Om man äter mindre än 6 gram salt per dag måste kroppen utsöndra blodtryckshöjande hormoner. 

Cochrane släppte en studie år 2011 som var en sammanställning av 167 studier där man undersökte effekten av lågt saltintag på blodtrycket. Hos friska personer sjönk det med en procent och på personer med högt blodtryck med 3,5 procent. Effekten får nog anses vara meningslös och lågt saltintag är farligt på andra sätt. (2)

Debatten och kontroversen kommer att fortsätta, men precis som med varningarna för fett, så lutar det nog åt att saltet är till nytta.

(1) https://kurera.se/for-lite-salt-ger-dig-hogt-blodtryck/

(2) http://www.cochrane.org/CD004022/HTN_effect-low-salt-diet-blood-pressure-and-some-hormones-and-lipids-people-normal-and-elevated-blood

Minska inflammatoriska processer med avslappnande och antiinflammatoriska näringsämnen

Minska inflammatoriska processer i kroppen med hjälp av antiinflammatorisk kost och näringsämnen
Inflammation är en av våra vanligaste sjukdomstillstånd och handlar om flera olika saker. Först och främst behöver du se över vad du äter. Socker, vete, stora mängder rött kött, helfabrikat och stekt mat etc innehåller få näringsämnen, små mängder omega-3 och påverkar dina inflammationsvärden negativt. 
Vi behöver istället äta gott om ekologiska, färska grönsaker, ekologiska eller egenplockade bär, gräskött (kött från djur som fått beta gräs) och ekologisk fisk. Vi behöver byta bort läsk, kaffe och alkohol mot rent vatten, näringsrika smoothies eller gröna juicer och produkter med bra probiotisk effekt som tex kombucha.

En annan viktig aspekt är hur du lever ditt liv. Stress, dålig sömn, hård träning och inre oro är nedbrytande för en frisk kropp. Varje gång du stressar eller påfrestar kroppen på andra mindre bra sätt, så behöver binjurarna frisätta kortisol för att hjälpa kroppen med det stresstillstånd som uppstår. När stress blir ett dagligt faktum, så blir binjurarna trötta och de signaler som skickas från hypothalamys via hypofysen till binjurarna fungerar inte längre. Resultatet blir att kortisolproduktionen inte längre fungerar och utbrändheten är ett faktum. Då en av kortisolets viktigaste uppgifter är att hålla nere inflammation, så innebär låg kortisolproduktion även att vi inte längre kan hålla nere inflammatoriska processer på ett effektivt sätt. I detta läge uppstår ofta inflammationer i allt från leder, muskler, i tarmen och i hjärnan.

När vår egen kortisolproduktion inte längre lyckas hålla inflammationer i schack, så erbjuds vi oftast kortison (ett läkemedel som är förstadie till kortisol) för att motverka inflammationerna. Vi tillför alltså kortisol utifrån för att vi inte klarar av att producera den mängd som behövs. Vid akut inflammation kan det absolut vara ett alternativ, men problemet är inte brist på kortison, utan att våra binjurar inte klarar att korrigera detta på ett kroppseget sätt pga utbrändhet.

Vi behöver således leva ett stressfritt och lugnt liv för att vår kortisolproduktion ska fungera optimalt. Kortisolets uppgift är, förutom att hålla nere inflammation, även att kontrollera tarmens rörelser, väcka oss på morgonen och göra oss pigga och motverka stress. Utan kortisol i rätt mängd, börjar magen att krångla, både då stress ger minskad frisättning av magsyra och pepsin (det enzym som bryter ner proteiner i magsäcken), men också för att vi äter snabbare, glömmer bort att sitta ner och tugga ordentligt samt att vi har för lite kortisol för fungerande tarmrörelser.

Det tredje är att du behöver vila kroppen. Att träna är bra men vila är minst lika viktigt. Varje gång du sliter på kroppen så behövs kortisol för att motverka och näringsämnen för att reparera. Om det inte finns rätt näringsämnen och kortisol, så kommer träningen att slita mer än den gör nytta.
ARTIKEL 1-8 AV 8.1  | Visa alla