• Vuxna 135 mg (135 000 mcg) på en gång.
• Barn över 12 år 65 mg
• Spädbarn 1 mån-3 år 32 mg
• Nyfödda <1 månad 16 mg

Jod är ett extremt viktigt mineral som hamnat lite i skymundan. Jod bidrar till att bibehålla normal ämnesomsättning, nervfunktion och kognitiv förmåga och produktion av sköldkörtelhormoner. Jod finns naturligt i sjögräs och alger. Bättre Hälsas jod är helt naturligt från ekologiskt sjögräs som skördas vid Hebriderna utanför Skottland. Skördandet sker mycket omsorgsfullt för att inte rubba ekosystemet och varje batch är mycket noggrant kontrollerad och analyserad för att kontrollera halten av toxicitet.

Vad gör jod?
Förr i tiden användes jod mycket som antiseptiskt medel då det är starkt bakteriedödande. Det finns fortfarande kvar jodlösning för mun- och halsgurglande vid infektioner. Jod är nödvändigt för hela kroppen, men främst sköldkörteln som är lokaliserad längst ner på främre halsen och svullnar upp om jodbrist förekommer vilket initialt kan visa sig som tryck mot strupen, även kallad struma.

Jod används av vår sköldkörtel för att skapa hormoner med krångliga namn, men som tur är har förkortats till T3 och T4 vilka styr metabolismen och tillväxt samt utveckling. T3 heter trijodtyronin och T4 tyroxin (jod omvandlar aminosyran tyrosin till tyroxin).

Koncentrationen i sköldkörteln är 1000 ggr mer än i musklerna. 75% av kroppens totala mängd av jod, upp till 50 mg, finns i första hand i sköldkörteln och sedan musklerna. 15% i huden och skelettet, resten i övriga organ. Inte bara i sköldkörteln alltså, jod finns i alla celler.

Blodrening
Allt blod i kroppen passerar genom sköldkörteln var 17:e minut. Cellerna i sköldkörteln innehåller mycket jod och för varje gång blodet passerar genom sköldkörteln försvagas bakterier och mikrober som kommit in i blodet genom sår, slemhinnorna i näsa och mun eller genom tarmen. Starka bakterier görs allt svagare vid varje passage tills de till slut dör – om det finns tillräckligt med jod. Tillsammans med det övriga immunsystemet kan de hantera inkräktande bakterier.

Jod förekommer i flera körtlar. Salivkörtlar och mjölkkörtlar kan koncentrera nästan lika mycket jod som sköldkörteln (som lagrar 40 ggr mer än i blodet). Äggstockar, brässen, prostatan, binjurar är andra organ som samlar jod. Det återfinns även i CNS, ögon, hud, leder, kärl och ben.

Den rekommenderade dagsdosen på 150 mcg (sedan 1940-talet) är avsedd att förhindra struma i sköldkörteln, och tydligen enbart för det ändamålet, men jod har mer funktioner som vi ser. Frågan är då om 150 mcg räcker till alla organ. Och ytterligare, då vår exponering för brom, flour och klor idag är långt större så finns det starka synpunkter på om RDI verkligen räcker. Dessa ämnen blockerar nämligen upptaget av jod. Allt fler människor får problem med sköldkörteln.

Godkända påståenden på jod (1):
Jod bidrar till normalt energigivande metabolism.
Jod bidrar till normal funktion hos nervsystemet.
Jod bidrar till normal kognitiv funktion.
Jod bidrar till bibehållandet av normal hud.
Jod bidrar till normal produktion av sköldkörtelhormoner och normal sköldkörtelfunktion.
Jod bidrar till normal tillväxt hos barn.

Gravida kvinnor behöver extra jod
Om en gravid kvinnas sköldkörtel inte får tillräckligt med jod för att skapa hormonerna T3 och T4 kan konsekvenserna bli katastrofala i form av hjärn- och nervskador hos fostret. Dessa hormoner är nödvändigt för den skyddande beläggningen på nerverna (kallad myelinskidan) vilka är som mest aktiva från 20 veckor efter befruktningen till strax efter födseln. (2)

Ett flertal studier visar att barnet kan uppvisa en reducering av IQ med 10-15 poäng. Mental efterblivenhet är oftast ett resultat av jodbrist. WHO skriver att närmare 50 miljoner människor lider av hjärnskador från jodbrist. (4) RDI är 175 mcg för gravida och 200 mcg för ammande kvinnor. 

Historia
Tyroid som sköldkörteln kallas på engelska betyder sköld, då brosket bakom körteln liknar en sköld. Den första boken som beskrev kroppens olika körtlar skrevs av Thomas Wharton år 1656. Wharton ansåg att körtelns funktion enbart var estetisk. Han observerade att körteln var större hos kvinnor än män ”vilket bidrar mycket till det vackra hos hals och nacke hos kvinnor”. Han pratade förmodligen om struma.

Under 1800-talet använde man jod för att bota struma – i hiskeliga mängder upp till 250 gram (250 000 mcg) per dag. 150 patienter rapporterades botade år 1820. Senare fick man veta att de fick en hel del kortvariga temporära biverkningar, som påminde om struma/akut jodbrist, men de verkade vara övergående.

Jod har mest använts inom medicinen som antiseptika. Stryker man det på huden dödar det 90 procent av bakterierna på 90 sekunder. På 1960-talet kom antibiotika och man slutade använda jod för infektioner. Man slutade även använda det som bronkvidgande för patienter med lungsjukdom. Antihistamin istället för jod, och man slutade även använda det för att minska förkylningssymtom. (4)

År 1821 var första gången jod förekom i en farmakopé. 1850 tillverkade 10 läkemedelsföretag mediciner med jod. 1890 noterades 30 mediciner med jod. Hoppar vi upp till 1956 fanns det 1700 godkända läkemedelsprodukter med jod. Därefter dalade antalet markant.

Den produkt som hållit längst och fortfarande används är Lugoils lösning med 10 mg kaliumjod och 5 mg jod. Den säljs fortfarande över hela världen. Nu som alternativmedicin. Försök görs för att förbjuda den.

Bristsymtom
Brist kan leda till förstorad sköldkörtel, även kallad struma. Det yttrar sig i utbuktning i nedre delen av halsen, vilket beror på att sköldkörteln inte kan producera tillräckligt med hormonet tyroxin och kompenserar bristen genom att växa.

WHO säger att jodbrist är den enskilt största orsaken till mental efterblivenhet och att 1,5 miljarder människor lever i jodfattiga områden och 72% av världens befolkning har jodbrist relaterade störningar. (5)

Trötthet, håravfall, sköra naglar, minnesproblem, pms-besvär, förstoppning och viktökning kan också vara tecken på jodbrist. På grund av att förbränningen/ämnesomsättningen går ner vid jodbrist kan också frusenhet och kalla händer, fötter vara ett tecken. Dessa tecken är dock lätt att förväxla med andra ohälsotillstånd och näringsbrister.

• Det finns flera studier som visar att nedsatt inlärningsförmåga och försämrat minne kan kopplas till nedsatt sköldkörtelfunktion. Även minskad IQ. (6)
  
  
• Kopplingen mellan sköldkörtelfunktion och depression är känt sedan länge. (7)
• Gravida och ammande kvinnor bör se till att få i sig tillräckligt med jod då brist under fosterstadiet kan leda till störningar av nervsystemet och den psykiska utvecklingen såväl som den fysiska utvecklingen. (1)
  
  
• Även veganer bör vara uppmärksamma om de inte äter jodrika alger.
  
  
• Brist på jod gör oss orkeslösa då det bidrar till energiproduktionen i kroppen.
  
  
• Eftersom metabolismen stannar upp vid jodbrist kan det hända att man lägger på mer vikt utan att förstå varför.
  
  
• Då jod är viktig för nervsystemet kan möjligen olika nervproblem, irritation, stress, sömnsvårigheter etc. kopplas till brist, då kroppen kan sättas i ett stresstillstånd av fly eller fäkta. Även rastlösa barn kan behöva ett tillskott.
  
  
• Har barnen stannat upp i tillväxten bör man se över jodhalten tillsammans med läkare.
  
  
• Jod kan göra att man kan bli mer klartänkt då det bidrar till normal kognitiv funktion.
  
  
• Sköldkörteln hyser ungefär 50 mg jod. På 1970-talet gjorde man en undersökning av hur mycket jod friska personer hade i sköldkörteln och fann att de hade 10 mg per sköldkörtel. Ett antal personer med autoimmun sköldkörtelsjukdom med normala värden T3 och T4, respektive låga värden, hade 4,7 mg respektive 2,3 mg jod per sköldkörtel. Personer med cancer i sköldkörteln hade 20 mcg jod. (4)

Inom medicinen finns uppgifter om att även ökat jodintag i högre mängder kan orsaka sköldkörtelsjukdomar, men det motsägs av det faktum att jodkoncentrationen hos människor har minskat med 50% på 40 år i USA från 1970 till 2012, samtidigt som sköldkörtelsjukdomar ökat ganska kraftigt under samma tid. Uppenbarligen är det brist som orsakar detta, inte tillgång. Dock finns det vissa uppgifter som säger att symtom på struma kan visa sig vid höga doser jod, men att symtomen är relativt snabbt övergående. (3-1-A)

En studie i Köpenhamn på 4639 personer från Köpenhamn och Ålborg visade att de från Ålborg hade ”svår jodbrist” mot Köpenhamns ”medelsvår jodbrist”. Ålborg hade 2,6 gånger mer sköldkörtelsjukdomar än Köpenhamn.

Finländarna hade högsta dödligheten i hjärt-kärlsjukdom och det visade sig att det dog fler personer i östra Finland än västra. Det enda statistiskt signifikanta var att de i östra Finland åt mer jod än i västra. Risken att dö i hjärt-kärlsjukdom är 353 gånger högre om man har struma = jodbrist. Då började man berika jod i fodret till alla djur och lade mer jod i saltstenarna till korna. Idag har dödligheten i hjärt-kärlsjukdom minskat med 50 % och livslängden ökat med fem år. (3-1-B). Man berikar även jordarna med selen.

Förekomst
Havet innehåller den största jodkällan. Jod förekommer därför naturligt i hummer, fisk, torsk och kolja i synnerhet, musslor och framförallt i havsalger med varierande mängd, beroende på vilken alg. Kelp har mycket hög halt. Studier har visat att Kelp absorberar ökade mängder jod när den utsätts för oxidativ stress. Även blå-gröna alger absorberar mer jod som en antioxidant vid stress.

Dock innehåller havssalt inte så mycket jod. Förr (från 1936) berikades så gott som allt salt med extra jod (Jodsalt) med 50 mcg per gram salt. Detta är dock frivilligt. Idag förekommer det många olika sorter med flingsalt, örtsalt, havssalt och Himalayasalt etc. som inte berikas. Dessutom kan den 30-åriga kampanjen för minskat saltintag ha bidragit till problemet.

Som kosttillskott förekommer det ofta som algpreparat med mängden standardiserad. Äter man mycket alger (sushi t.ex.) kan man se över totala mängden, men då får man äta mycket om det skulle bli ett problem. Det finns även som droppar som kosttillskott med högre mängd.

Då jod även förekommer i berggrunden såväl som i det övre jordskiktet uppkommer brist där inlandsisen skalat bort det övre lagret och tryckt ner berggrunden. Skandinavisk jordmån har därför låg halt av jod, såväl som selen.

Någon undersökning av hur mycket vi får i oss genom maten har inte gjorts i Sverige. Nedan visas några vanliga livsmedel med högt jodinnehåll. Men man får tänka på att det är per 100 gram livsmedel – och hur många äter 100 salt per dag, eller hummer? Ägg med jodiserat salt är bra. Tyvärr är det nyttiga havssaltet oftast inte jodberikat och vanligt salt är nästan alltid raffinerat från nyttiga spårmineraler.

Upptaget
En annan viktig faktor som vi nämnde i början är att upptaget av jod kan ersättas av klor, brom och flour (vilket kallas halogenförskjutning inom kemin). Om man dricker klortillsatt vatten utomlands bör man tänka på det. Mycket salt (natriumklorid) kan även störa upptaget. Flour finns i så gott som all tandkräm. Brom, som är den värsta av dem och kemisk släkting till jod, används i flamskyddsmedel i möbler, samt i ogräsmedel. Det finns även i vissa läskedrycker (som BVO) och andra matvaror, det sprutas på frukt och grönsaker, trots att det är förbjudet på livsmedel. I vissa länder används det i bröd då det gör degen lättare att knåda. Brom hälls fortfarande i simbassänger och hemmapooler som ”hälsosam ersättning till klor”. Det skrevs ut som bromsalt på 1800-talet då det dämpade sexlusten hos ”livliga kvinnor”! Det är cancerframkallande och inflammationsframkallande, vilket man tror beror på att brom blockerar jodupptaget. Alltså inget man vill ha i kroppen. Men tillför man högre doser av jod verkar det som kroppen avgiftas på dessa ämnen. Det kan resultera i en del avgiftningsreaktioner i början när de frigörs, om man tar extra jod.

En annan viktig faktor är att fruktsocker hindrar upptaget av koppar vilket i sin tur minskar produktionen av T3 och T4 hos sköldkörteln. (8,9) Så även om den gravida kvinnan äter jodrik mat, men också mycket fruktsocker (frukt, läsk etc.), riskerar hon barnets hälsa och IQ. Två stora studier visar att jodbrist kan sänka barnets IQ med 10 poäng. En studie visar att gravida kvinnor i Sverige lider av mild jodbrist, enligt normer från WHO.

En studie från Australien visar att kombinationen med jodfattig diet i kombination med mycket fruktos antyder en 50 procentig ökning av sköldkörtelhormonbrist hos gravida kvinnor. (10) Myndigheterna beordrade tillsats av jod till allt bröd i Australien från oktober 2009. Dock inget förbud eller restriktioner av fruktos, så problemet lär fortsätta. Även Danmark och USA tillsätter jod i brödet. Men i och med att folk äter mindre bröd och kolhydrater; att mineralerna i jordarna minskar; att färdigmat, snabbmat och skräpmat sällan innehåller jod, så minskar intaget drastiskt i vissa områden. 

En annan viktig faktor är att vissa mediciner blockerar upptaget, betablockerare, P-piller och hormonbaserade läkemedel, och kanske framförallt SSRI-medel, alltså antidepressiva, som långt över en miljon svenskar, främst kvinnor, använder. Om det är en tillfällighet vet man inte, men främst kvinnor drabbas av sköldkörtelproblem. Det kan även bero på att östrogen (estradiol) blockerar upptaget i tunntarmen. (7) 

Hur mycket jod behöver vi?
Livsmedelsverkets rekommenderade intag per dag (1) skiljer sig mellan olika åldersgrupper, se tabellen nedan:

Kön/Grupp/Ålder Rekommenderat intag
Spädbarn 6-11 månader 50 mikrogram
Barn 12-23 månader 70 mikrogram
Barn 2-5 år 90 mikrogram
Barn 6-9 år 120 mikrogram
Vuxna, tonåringar och barn över 10 år 150 mikrogram
Gravida 175 mikrogram
Ammande 200 mikrogram

 I och med våra jodfattiga jordar och att salt inte längre joderas på samma sätt så är risken stor att vi får i oss för lite jod.

Jämför man med Japan uppstår en stor skillnad. Japanerna får i sig omkring 3-4000 mcg (3-4 mg) per dag. De äter mycket bruna alger (kelp), röd alg (nori blad med sushi) och gröna alger (chlorella) dagligen. (7) Att det skulle bero på att japanerna anses som världens friskaste folk får vi låta bero. Det finns uppgifter på nätet att japanerna får i sig 13-14 mg jod per dag, men det verkar felaktigt. Man hade utgått från hur mycket alger japaner åt per dag. Men forskarna hade mätt på fuktiga alger, det skall mätas på torra alger. De får i sig ca 3-4 mg per dag, vilket är högst i världen via maten, och de har även högst livslängd av alla länder, om det nu skulle vara relativt.

UL eller Upper Tolerance level (högsta toleransnivå vid längre intag) i Japan för jod är också 3000 mcg, medan det är 1100 mcg i USA och 600 mcg i EU/Sverige. Och det finns det alltså synpunkter på.

Som dr Guy E.Abraham, professor i obstretik, gynekologi och endokronologi vid UCLA School of Medicine, som forskat mycket runt jod, skriver:

”Med tanke på vikten av detta element för ett övergripande välbefinnande, så är det fantastiskt att ingen studie hittills har gjort försök att svara på den mycket viktiga frågan: Vad är den optimala mängden dagligt intag [av jod] som leder till de största nivåerna av psykiskt och fysiskt välbefinnande hos majoriteten av en befolkning med ett minimum av negativa effekter?” (11)

Demografiska undersökningar av Japan och Island avslöjade att båda länderna har ett relativt högt intag av jod och låg förekomst av struma och bröstcancer,

I Mexiko och Thailand observerades det motsatta: en hög förekomst av både endemisk struma och bröstcancer. Thomas et al har visat en signifikant och invers korrelation mellan jodintag och förekomsten av bröst-, endometriecancer och äggstockscancer i olika geografiska områden. (12)

Jod är definitivt ett omtvistat mineral. Detta material är avsett att presentera de olika åsikterna om användningen av jod, och är inte avsett att diagnosticera eller rekommendera behandling. Det bör göras med en läkare, funktionsmedicinare eller alternativläkare. Om man har problem med sköldkörteln bör man inte experimentera själv med höga doser. Jod är ingen magisk kur som botar alla sjukdomar, bara de som beror på jodbrist.

Referenser
(1) https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/salt-och-mineraler1/jod 
(2) https://davidgillespie.org/why-iodine-is-being-added-to-your-daily-bread/ 
(3) https://www.who.int/news-room/q-a-detail/nutrition-effects-of-iodine-deficiency 
(4) https://link.springer.com/chapter/10.1007/978-94-009-6705-2_10 
(5) https://kurera.se/jod-i/ 
(6) https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3246784/ 
(7) https://naringscenter.se/jod-den-bortglomda-mineralen/ 
(8) https://academic.oup.com/jn/article-abstract/116/4/625/4763166?redirectedFrom=fulltext 
(9) https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/1694503/ 
(10) https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/11708309/ 
(11) https://www.optimox.com/iodine-research 
(12) https://www.optimox.com/pdfs/ 

Brist på energi – är det kopplat till stress?
Våren är här, det är ljust och härligt, men du är stressad och har mycket att göra. Är dina energier överallt? Är du trött när du ska känna dig pigg och vaken när du skall sova? Är du hängig på eftermiddagen? Har du varit sjuk under vårvintern och känner dig orkeslös? Nu är det dags att fånga upp dina energinivåer och hitta drivkraften. 

Känslan av trötthet kan definieras som behovet av vila och sömn. Detta sker dagligen som en del av vår normala sömncykel. Vi bör vara fyllda av energi och alerta när vi vaknar samt under hela dagen för att möta dagens utmaningar och sedan gradvis bli trötta på kvällen för att förbereda oss för nattens sömn. Sömn är vår stund för "vila och reparation" och är avgörande för att hålla kropp och sinne motståndskraftigt för vad som komma skall under nästa dag.

Här är några viktiga energiutmanare som du kan ta itu med:

1. Stress. Människokroppen kan inte upprätthålla långvarig exponering för mental, känslomässig eller fysisk stress under lång tid utan konsekvenser. Om du är ständigt överarbetad kan det resultera i kronisk trötthet. Ett långvarigt stresspåslag kan tömma dig på de näringsämnen som du behöver för att skapa energi, såsom t.ex. B-vitaminer och magnesium, särskilt om intaget via kosten är lågt.
   
   
2. Långvarig stress kan resultera i högre nivåer av kortisol, med ennegativ inverkan på sömnen, vilket ytterligare påverkar energinivåerna pågrund av sömnbrist. Vissa människor verkar vara mer predisponeraderent genetiskt för att vara stressade än andra. Vissa verkar vara merbenägna till stress än andra. En variation i en gen som kallas "GAD" kanresultera i mindre omvandling av stresskemiska budbärare till delugnande substanserna, vilket resulterar i högre stressnivåer totalt sett.Andra kan ha en genvariant vilket innebär att de inte minskar sinastresshormoner lika snabbt. För dessa individer kan det vara så att ett individuellt riktat närings- och livsstilsstöd behövs, för att göra det möjligtför dem att anpassa sig mer effektivt till stressiga situationer.  
   
   
3. Inflammation är en naturlig del av vårt immunsvar och är avgörande för att hantera olika immunhot. Detta försvar är utformat för att vara tillfälligt och akut. Kronisk stress, störd sömn och dålig kost (se nedan) är förknippade med låggradig, kronisk inflammation, vilket långsiktigt kan tömma ut din energi. Det kan ha en direkt negativ inverkan på energinivåerna genom att orsaka oxidativ stress och skada våra mitokondrier, vilket är våra huvudsakliga energiproducenter i cellerna. Mitokondrierna blir utarmade och minskar produktionen av energi helt enkelt.  
   
   
4. Tarmhälsa. Dålig tarmhälsa, som i fallet med IBS, kan ge ökad tarmpermeabilitet ("läckande tarm") eller kolit (inflammerad tarm). Dålig tarmhälsa kan försämra matsmältningen och näringsabsorptionen. Detta kan potentiellt leda till otillräckligt upptag av mikronäringsämnen som krävs för viktiga enzymer och som är involverade i energiproduktionen, såsom vitaminerna; B1, B2, B3, B5, B12 och magnesium. Ihållande stress med en inflammationsretad tarm kan också leda till att viktiga biologiska funktioner bortprioriteras och regleras ner av kroppen. Detta inkluderar även matsmältningen, vilket ytterligare försämrar näringsabsorption och energiproduktion.
   
   
5. Kosten. Att konsumera en kost med högt innehåll av snabba kolhydrater och socker kan direkt bidra till blodsockerobalanser. Ökat intag av dessa livsmedel kan leda till att blodsockernivåerna når sin kulmen och sedan sjunker, vi får en häftig svängning i blodsocker, vilket är tröttsamt för vår kropp. När vi är trötta kan vi ofta bli sugna på det som är sött, men detta stimulerar ytterligare begäret efter sötsaker och snabba kolhydrater. Ett lågt näringsstatus kan ha en negativ effekt på energinivåerna, då viktiga näringsämnen som behövs för energiproduktion går förlorade.

Hur stödjer du dina energinivåer?
För att stödja dina energinivåer finns det flera rekommendationer kopplat till näring och livsstil som du kan testa, här är några:

• Minska din stress genom att ta tillräckligt med tid för avkoppling – meditation, promenader, yoga, mindfulness och andra liknande aktiviteter kan vara behjälpliga.
  
  
• Ta hand om din sömn – gå in i en rutin, gå och lägg dig i tid och försök att minska på blått ljus (skräpljus) på kvällen, eftersom detta kan störasömnen. Detta ljus kommer t.ex. från datorskärmar, TV-apparater och telefoner.
  
  
• Minska intaget av stimulantia, såsom koffein, eftersom det kan stimulerakortisolproduktionen samt främja vakenhet nattetid, vilket ytterligare kanstöra sömnen.
  
  
• Kost - välj lågraffinerade kolhydrater, ät mycket grönsaker och välj en kosthållning med ett högre proteinvärde. För att minska dina stressnivåer kan du även testa olika tillägg som innehåller lugnande näringsämnen.
  
  
• Magnesium kan hjälpa oss att hantera stress och förbättrasömnen, magnesiumtaurat kan här vara fördelaktigt. Magnesiummalat kan hjälpa till med att stödja en normal energimetabolism för att minska trötthet och utmattning.
  
  
• För att stödja dina energinivåer behöver du B-vitaminer, särskilt B2, B3och B5. 
  
  
• För att balansera ditt blodsocker kan du också använda krom,magnesium och kanel.
  
  
• Probiotika (mjölksyrabakterier) och matsmältningsenzymer kan hjälpa till att smälta maten för bättre näringsabsorption och stödjer en god tarmhälsa.

• Ger oss energi och höjer humöret. Detta är en av huvudanledningarna till att vi gillar kaffe. Du blir mindre deppig och håller dig lättare på den glada och alerta sidan. Kaffe stimulerar ditt dopamin.
• Innehåller massa nyttiga antioxidanter som skyddar våra celler från oxidativ stress.
• Påverkar ditt minne, både långtidsminne och inlärningsförmåga (1). Så en kopp kaffe inför viktiga prestationer kan vara helt rätt.
• Du presterar bättre. Det finns en stark anledning till att många sportdrycker innehåller koffein. En kopp kaffe innan träningspasset ger dig energi och du blir mer pigg. Detta beror på att kaffe stimulerar och förbättrar blodtillförseln till dina muskler och ditt hjärta, du orkar därför mer.
• Bränner fett. Kaffe kan påverka din kroppstemperatur och kan därmed öka din fettförbränning. Det har också en förmåga att minska sötsuget. Men det gäller då att du hoppar över fika-kulturen, socker i godsaker triggar hunger och aptit.
• Kaffe för ett långt liv. I näringsfysiologens Fredrik Paulúns bok: Biohack -Ät rätt för din kropp, kan du läsa om studier som visar att kaffe ger ett längre liv. Detta beror på dess innehåll av antioxidanter som skyddar våra kroppar.(2)

1. https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/koffein-kan-hjalpa-dig-lagga-saker-pa-minnet/
2. Fredrik Paulún. Bok: Biohack, Ät rätt för just din kropp. ISBN:978-91-509-4718-2

Källor:

• https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23651522/
• https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5842847/
• https://www.medicalnewstoday.com/articles/9152
• https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5452247/
• https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31405021/

Enzymer är kroppens byggarbetare. De bygger upp kroppens vävnader med hjälp av protein, fett och kolhydrater samt vitaminer och mineraler. Men de river även ner skadad och gammal vävnad och transporterar bort den ur kroppen. Om det finns tillräckligt med byggarbetare vill säga.

Eftersom enzymer är nödvändiga för alla levande växter och djur, inte bara människor, kan enzymer hittas i nästan all mat. Men den mesta av maten vi äter har få eller inga aktiva enzymer av två enkla anledningar: först och främst gör värme (+ 48°) och bearbetning att enzymaktivitet förstörs. Kokt och stekt mat innehåller inga enzymer alls. Kroppen får då jobba hårdare och förbruka mer av sina egna enzymer. Kroppen har en begränsad ”enzymbank” och vi tömmer därmed kroppens   ”konto” utan att sätta in något. 

Det finns en mängd uppgifter som visar att vi lider av enzymbrist. Människor har till exempel de lägsta nivåerna av enzymer som bryter ner stärkelse av alla arter. Men vi har även den högsta nivån av dessa enzymer i urinen, vilket innebär att de förbrukas snabbare. 

Det finns andra bevis som visar att dessa låga enzymnivåer inte beror på en egenhet hos vår art. Istället beror det på de stora mängder kokt stärkelse vi äter. Djur som äter rå mat producerar inte enzymer i saliven, människan gör det. När djur får upphettad mat börjar även de producera stärkelsenedbrytande enzymer i saliven redan efter tio dagar. Det är faktiskt en patologisk funktion. 

Man vet också att minskade enzymnivåer återfinns i ett antal kroniska åkommor, såsom allergier, hudsjukdomar och till och med allvarliga sjukdomar såsom diabetes och cancer.

Dessutom finns det bevis för att kokta, enzymfria dieter bidrar till en patologisk överförstoring av hypofysen, som reglerar de andra körtlarna. Det finns dessutom forskning som visar att nästan 100% av de människor över 50 som dör av tillfälliga orsaker visade sig ha defekt hypofys.

Brist på matenzym är också en viktig orsak till övervikt hos många barn och vuxna. Många djurförsök har visat att enzymfattiga dieter ger en mycket snabbare mognad än vanligt. Det gäller även våra barn. Djur på en diet som är tillagad är också mycket tyngre än motsvarigheten på råa dieter. Grisar som får kokt potatis växer mycket snabbare än de som får rå potatis.

Det är mycket svårt att bli överviktig på en diet av rå mat, oavsett kaloriintag! 

En annan viktig sak är att när en person fastar så upphör så gott som omedelbart produktionen av matsmältningsenzymer i saliven, magen och bukspottskörteln. Under fastan så är kroppens enzymer fria att reparera och avlägsna sjuk vävnad.

Människor äter så stora mängder lagad mat att deras enzymsystem hålls aktivt hela tiden med att smälta mat. Resultatet blir att kroppen saknar enzymer för att upprätthålla vävnader i kroppens olika organ i gott skick.

Många som fastar genomgår en så kallad ”helande kris”. De blir illamående, får diarré och kan till och med kräkas. Vad som händer är att enzymerna nu arbetar för att förändra kroppens ohälsosamma struktur. Enzymerna attackerar patologisk vävnad och bryter ner osmälta och oprocessade ämnen, och dessa avlägsnas därefter genom tarmarna, genom kräkning, urinen (som kan lukta illa) eller via huden.

Lagad mat dränerar vårt enzymsystem, det räcker inte heller med att lägga till lite rå mat. Antingen äter man mängder med så gott som enbart rå mat eller så tillför man enzymer. Men det är inte alltid säkert att rå mat räcker till ändå, man måste veta vad som är enzymrikt. Grönsaker och frukt är inte de koncentrerade källor till enzymer man tror. När de mognar så använder de sig av sina egna enzymer. Som exempel kan nämnas, att när man gör enzym från papaya och ananas, så används omogen frukt. Mogen papaya och ananas i sig har inte stora mängder enzymer.

Sedan har vi problemet med ämnen som kallas ”inhibitor”, alltså som hindrar den enzymatiska processen. De finns i stora mängder i säd och nötter. Råa jordnötter och vetegroddar innehåller stora mängder inhibitors. De skyddar dessa då naturen inte vill att de gror i förtid och förlorar sin livskraft. De förväntas hamna i jorden och där grodda för att föröka arten.

Kokar man maten förstörs inhibitors, men även enzymerna. Det andra och bästa sättet att förstöra enzyminhibitorerna är groddning, det ökar även enzyminnehållet från en faktor 3 till 6.

Äter man enbart varierad rå mat behöver man oftast inte tillföra enzymer, annars behöver man tillföra det som kosttillskott. Då eliminerar man även enzyminhibitorerna. Man kan öppna kapslarna och strö över maten, då börjar de genast att agera. Tillförda enzymer hinner oftast inte förstöras av magsyran. Växtenzymer fungerar bäst, då de arbetar direkt i övre magen. Och det skall helst vara kapslar. Tabletter hinner passera magsäcken innan de verkar. Då har kroppen redan använt sina egna enzymer.

Man har faktiskt nytta av ett tillskott även om man har ett bra matsmältningssystem, då de lägger till enzymbanken, oavsett vad man äter. Man får också tänka på att enzymer förbrukas snabbare under sjukdom, stress, ansträngning, men även kallt och varmt väder. Man får också tänka på att man har mindre och mindre enzymer ju äldre man blir, det tycks kopplas till ålderdom och även kroniska sjukdomar. 

Att vi människor skulle leva längre på grund av extra enzymer finns inga bevis på, men råttor som äter rå mat lever tre år medan råttor som äter lagad mat lever två år, det är 30% reducering av livslängden, det skulle innebär 20 år för en människa, så det kan ju vara värt att satsa på. Den som lever får se... Om inte annat så mår man bättre.

• Nu har vi fått in zink som sugtabletter i form av zinkacetat för bästa absorption, som heter Zinc Lozenges. Den innehåller även Quercetin, bor, B6-vitamin och organiskt bundet selen. Zinc Lozenges är inte för daglig användning, utan ska användas vid första tecken på halsont, rinnande näsa, feber, eller andra liknande symtom. Du tar den upp till fem gånger om dagen. Om du ofta får förkylningar kan det vara värt att pröva zink.

• En kollega till Zink Lozenges är T-CELL ZINC i kapselform med Royal Jelly, B6- och C-vitamin, selen och ämnet B-cyclodextrin. Denna produkt skall användas som underhållsdos för dagligt bruk. Dessa övriga ämnen hjälper upptaget av zink samt frigörandet av zink till cellerna. Zink kan vara besvärligt att absorbera, så dessa bärare hjälper med detta. T-CELL T-CELL ZINC är en mycket prisvärd produkt för daglig basis, då den innehåller 120 kapslar, och räcker fyra månader.

Superseniorer
En färsk studie på människor över 110 år (super-centenarianer) visar att de har ett mycket aktivt immunförsvar jämfört med andra som inte lever så länge. (1) Man tror nu att immunförsvaret avgör livslängden, eller har avgörande betydelse för den. Vitaminer och mineraler och andra näringsämnen är viktiga, men zink är absolut nödvändigt för att immunförsvaret skall fungera genom att förhindra dess åldersrelaterade nedgång.

Vad man upptäckte i studien var att +hundraåringarna hade en slags T-celler som var mer effektiva än andra i att eliminera bakterier och virus. De utgjorde 80 procent av alla T-celler, jämfört med 10-20 procent hos kontrollgruppen. Därmed har man dragit slutsatsen att livslängden är beroende av immunförsvaret, vilket i sig är beroende av zink.

Kroppens viktigaste mineral
ZINK är ett av kroppens viktigaste mineral och behövs för att skapa immunförsvarets ”mördar T-celler” och nödvändigt för att producera långvariga antikroppar. (2) Zink upprätthåller en normal funktion hos immunsystemet. 

T-celler produceras i en mindre känd körtel som heter brässen, som finns under bröstbenet, strax ovanför hjärtat. T:et i T-cell står för Thymus som är det medicinska/engelska namnet på brässen. Den tillverkar T-celler av lymfocyter. Brässen reglerar immunförsvaret i stort. Men den krymper med åldern. Detta på grund av brist på zink. Det är tveksamt om vi får i oss tillräckligt med zink med tanke på dagens jordar och matkvalitet. Zinkbrist är vanligt, i synnerhet bland äldre vilket leder till ett sämre immunförsvar. Även ett milt underskott påverkar immunförsvaret. Även de som får i sig de 10 mg som rekommenderas kan man ha zinkbrist.

Man måste vara medveten om att intaget inte är lika med upptaget. Zink är inte så biotillgänglig som man önskar då det behöver bärare in i cellerna. Selen frigör zink från metallotionein i kroppen, ett metallbindande cysteinrikt protein som är viktig för homeostasen (balanseringen i kroppen) av bl.a. zink och koppar. Ett bra selen- och zinktillskott kan därför vara nödvändigt i dessa dagar – om man inte vill äta ostron varje dag. Zinkacetat, zinkglukonat, zinkaspartat och zinkcitrat är bra former. Zinkoxid är mycket svårupptagligt.

Zink och brässen
Brässen som tillverkar T-celler krymper vid zinkbrist. Brässen hos en frisk vuxen person är stor som en valnöt. Vid 70-80 år har den krympt till en ärtas storlek. Vid puberteten väger den ca 35 gram, en 80-årings väger ca 6 gram. Man har trott att detta var normalt, då så gott som alla vuxna har en krympt bräss. Man trodde därför att man vid ung ålder tillverkade tillräckligt för en livstid. En zinkbrist gör att det finns mindre med ”färska” T-celler som ännu inte hunnit producerat antikroppar som kan attackera patogena bakterier och virus och skräddarsy antikroppar. Det finns två slags immunrespons. Ett träder in omedelbart då det upptäcker en inkräktare. Om det inte lyckas hantera kopplas det adaptiva immunförsvaret in efter en vecka som neutraliserar dem och skapar antikroppar som sedan känner igen just det viruset eller bakterierna om det kommer igen. 

Bristsymtom på zink är dåligt immunförsvar och frekventa förkylningar och infektioner, försämrat smak- och luktsinne, försämrad aptit, håravfall samt nagel- och hudproblem. 20 % av kroppens zink finns i huden. Det går åt rikliga mängder zink vid sårläkning och tillskott kan minska tiden för sårläkningen markant, gärna med C- och E-vitamin. Brist kan yttra sig som eksem, hudsprickor, acne, rosacea och psoriasis. Det kan också leda till diarré och lunginflammation, vilket är en av de vanligaste dödsorsakerna bland barn under fem år i världen. (3) Bristsymtom visar sig som vita fläckar på naglarna, långsam sårläkning och tillväxt samt även blodbrist. Kan även påverka synen negativt och ge ett flertal ögonsjukdomar samt dåligt mörkerseende. Män kan drabbas av testosteronbrist med försämrad spermakvalitet. Zinkbrist kan även påverka humöret med irritation, depression, aggression samt inlärningsproblem. Även andra hormonella problem kan uppstå. Gravida och ammande kvinnor bör uppmärksamma zinkintaget. Diabetiker bör även uppmärksamma sin zinkstatus då zink elimineras genom urinen med högt blodsocker. Om man svettas mycket så förlorar man zink via svetten.

Funktioner i kroppen
Zink är inte bara viktigt för immunförsvaret, det är ett mycket viktigt mineral som deltar i över ett hundratal kroppsfunktioner och över 300 enzymreaktioner, fler än resten av alla spårämnen tillsammans. Det behövs zink för att insulin ska kunna tillverkas, lagras och frigöras samt för att frigöra A-vitamin från levern, som också är viktigt för immunförsvaret och synen. 

Här är några övriga viktiga funktioner: 

• Zink binder tungmetaller tillsammans med selen och minskar dess skadeverkan.
• Zink skyddar DNA från att oxidera (”rosta”) vilket har avsevärd effekt på ämnesomsättningen. 
• Utan zink skulle du bli alkoholförgiftad av en starköl. 
• Zink behövs för hormonet TSH som stimulerar sköldkörteln.
• Bidrar till bibehållandet av normalt hår, naglar och hud. 
• Viktigt för celldelning och nedbrytning av kolhydrater samt ämnesomsättningen.
• Zink har en avgörande betydelse för normal funktion av hjärnan och det centrala nervsystemet samt för kognitiv funktion.

Koppar – zink
Att ta megadoser med zink är ingen idé. Överdrivet intag av zink, 50-100 mg under längre tid kan faktiskt leda till undertryckande av immunresponsen. (4) Dock blir det inte överstimulerat av megadoser, då proteinet metallotionein avlägsnar överskott av alla mineraler genom urinen. Normala doser normaliserar immunresponsen, 25 mg per dag ger 

inga problem. Upp till 45 mg per dag har inte visat sig minska kopparstatusen hos äldre individer. (5) Däremot kan för höga kopparvärden bidra till att upptaget av zink minskar då de konkurrerar med varandra. För höga kopparvärden är direkt skadligt. Men tar man över 40 mg zink längre tid kan 1-2 mg koppar vara nödvändigt. Om man tar kosttillskott i övrigt bör man vara uppmärksam om man tar zink separat då dessa ofta innehåller dagsdosen. Järn motverkar och hämmar vissa T-celler. (6) Ett för högt zinkintag kan även leda till koppar eller järnbrist.

Upptaget av zink i kroppen
Problemet är att zink är svårt att absorbera från tarmen. Har man dessutom problem med matsmältning och tarm förvärras upptaget ännu mer. Fytinsyra och oxalsyra som finns i grönsaker och rikligt i fullkorn, nötter, legymer och bönor hämmar upptaget rejält. Veganer och vegetarianer samt ”lågproteinare” är därmed i riskzonen. Te innehåller tanniner som blockerar upptaget. Drick helst inte te till mat. Även de som har glutenintolerans eller tarmproblem bör observera sitt intag. Kopparspiral kan påverka upptaget. Zink finns främst i kött, fisk och mejeriprodukter, mer än dubbelt så mycket som i vegetabilier. Ostron har högst halt av zink av alla födoämnen, upp till 25 mg/100g.

Man behöver en bärare av zink in i cellerna, B6 är nödvändigt för upptaget, B-cyclodextrin är en annan känd bärare av ämnen inom medicinen. Selenet frigör zink från det protein (metallotionein) som forslar omkring det i kroppen. Och de problemen har lösts nu i och med Zinc Lozenges och T-CELL ZINC som inte bara innehåller zink utan även bidragande ämnen till upptag och frigörande av zink i kroppen.

Godkända Hälsopåståenden för zink
Zink har fler godkända hälsopåstående än övriga vitaminer och mineraler och bidrar till:

• immunsystemets normala funktion
• normal DNA-syntes
• normal syrabaserad metabolism
• normal kolhydratmetabolism
• normal kognitiv funktion
• normal fertilitet och reproduktion
• normal makronäringsämnesomsättning
• normal metabolism av fettsyror
• normal metabolism av vitamin A
• normal proteinsyntes
• att upprätthålla normala ben
• att upprätthålla normalt hår
• att upprätthålla normal nagelväxt och kvalitet
• att upprätthålla normal hud
• att upprätthålla normala testosteronnivåer i blodet
• att upprätthålla normal syn
• att skydda cellerna från oxidativ stress
• zink har en roll i processen för celldelning

.............................................................................................
Referenser (1) https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31719197/

(2) https://www.google.com/search?client=safari&channel=iphone_bm&ei=DW8qXqHmKYfu-gSSv5X4Aw&q=t-cell+mediated+immune+response+to+respiratory+coronaviruses&oq=t-cell+mediated+immune+response+to+respiratory+coronaviruses&gs_l=psy-ab.3...3047.18196..18358...1.0..0.156.5116.55j6......0....1..gws-wiz.....6..0i362i308i154i357j0i273j0i131i273j0j0i131j0i67j0i22i30j0i333j33i22i29i30j33i160j33i299.RuwgDZpVbIA&ved=0ahUKEwjhoKror5vnAhUHt54KHZJfBT8Q4dUDCAo&uact=5

(3) https://www.cdc.gov/healthywater/global/diarrhea-burden.html

(4) https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0955286318305965?via%3Dihub 

(5) https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/20427734/

(6) https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/8131214/