Hälsotips för Bättre Hälsa
Hem / Hälsotips för Bättre Hälsa

Hälsotips

NAD+, spännande ämne som forskas på för lång levnad

NAD+, spännande ämne som forskas på för lång levnad

Spännande kosttillskott
NAD+ är ett kosttillskott som blivit extremt populärt på senare tid. Det finns flera anledningar till det. Många kallar NAD+ ett av de viktigaste kosttillskotten och det är ett av de mest studerade. (1)

Kortfattat: När vi åldras sjunker våra nivåer av NAD+ och detta får många att uppleva mindre energi och motivation att utföra olika vardagliga uppgifter. Detta är ett koenzym som deltar i ämnesomsättningen. NAD+ har centrala roller inom cellernas metabolism och energiproduktion.
NAD+ (nikotinamid-adenindi-nukleotid) anpassar och reglerar energiproduktionen samt många enzymer och kontrollerar därmed hundratals metaboliska processer i vår kropp inklusive överlevnad av celler och energimetabolism. NAD+ spelar en viktig roll för cellernas kraftverk (cellens mitokondrier) då det omvandlar näringsämnen i mat till energi. Det skyddar och reparerar även våra celler och DNA samt arbetar som en hjälpmolekyl för proteiner som reglerar viktiga cellulära funktioner. NAD+ påverkas dagligen av vad vi äter, träningsnivåer och mer, men den minskar också med åldern, vilket leder till förändringar i ämnesomsättningen, minskad energi och en ökad risk för ohälsa/sjukdom.
NAD+ skapas av en form av vitamin B3 som heter nikotinamid ribosid. Det finns två andra former: nikotinamid och nikotinsyra. Men nikotinamid ribosid (NR) är den mest verksamma formen som bäst omvandlas till NAD+ i kroppen. NAD+ har stor betydelse för de mitokondriska processerna och bildandet av ATP, alltså cellernas energi. Muskler utan NAD+ blir svaga och förtvinar.

Många undrar kanske vad pluset (+) står för, men det betyder helt enkelt att molekylen är positivt laddad. Det finns en spegelbild av NAD+ som heter NADH, den har en väteatom (H) kopplad till sig och är neutral. De utför i princip samma sak, men i och med deras olika laddning utför de ”motsatta” saker, ungefär som två sidor av samma mynt. Man pratar mest om NAD+ inom hälsobranschen och NADH inom kemin. Nåja, bägge är lika viktiga. (2)
Ungdomsfontän
Att öka NAD+nivåerna kan liknas vid en ungdomsfontän. De som har brist på det kommer att märka det snabbt. Det finns flera sätt att öka NAD+, inklusive tidsbegränsad ätning och motion under fasta. Ett tillskott med NAD+ kan också vara användbart. Stor forskning pågår runt NAD+ och lång levnad. Möss har ökat sin max-ålder med 30%, utan ålderssjukdomar. Nå, möss och människor är inte samma sak, men man har förlängt livet på alla organismer/djur/plantor där man ökat och aktiverat NAD+, inklusive jästceller.

Nikotinamid ribosid (NR) har en särskilt stark potential som ett speciellt vitamin B3 för att stödja mänskligt välbefinnande under metabolisk stress och åldrande.
Vidare visade en studie publicerad i Nature Communications, att när alla tre formerna av vitamin B3, niacin, nikotinamid och NR testades, så var NR den mest effektiva för att öka NAD+ nivåerna. De andra formerna leder till detta också men har i sig egna egenskaper som är nödvändiga för kroppen. NAD+ i form av NR har potential att öka motståndskraften och förlänga en hälsosam livslängd hos människor.

NAD+nivåerna minskar med stigande ålder till 50% efter 60 års ålder.

Forskning om NAD + är fortfarande i sin linda, men James Clement, författare till boken "The Switch: Ignite Your Metabolism with Intermittent Fasting, Protein Cycling, and Keto" (3), utförde sin egen forskning, inledande med en klinisk prövning som testade NAD+ hos äldre.
Du kan själv läsa vidare om hans resultat och erfarenhet.


Referenser
(1) https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32486488/
(2) https://www.elysiumhealth.com/en-us/science-101/whats-the-difference-between-nad-and-nadh
(3) https://www.amazon.com/Switch-Metabolism-Intermittent-Fasting-Protein/dp/198211539
GLA för hormonbalansen och huden

GLA för hormonbalansen och huden

GLA är en förkortning av gammalinolensyra, (engelska, Gamma Linolenic Acid). Det är en viktig omättad fettsyra i gruppen omega-6.

Man utvinner GLA från fröna i främst två växter, Jättenattljusolja (10%) eller Gurkörtsolja (20%), även kallad Borage Oil på engelska. GLA finns även i svarta vinbär men i mindre mängder. GLA har flera viktiga kroppsfunktioner, men kroppen kan oftast inte producera tillräckligt själv, utan det bör tillföras med kosten eller som kosttillskott. Brister kan uppstå med åldern, högt blodsocker, dålig diet och kroniska inflammationer, eller en kombination av dessa.

Köp GLA här »

Huden
GLA har stor betydelse för frisk och vital hud då den hjälper till att upprätthålla friska cellmembran. Brist på prostaglandiner visar sig ofta som torr hud och kan i längden även ge upphov till eksem, dermatit och akne samt torra slemhinnor. GLA kan användas direkt på huden vid akne och eksem, eller som kosttillskott vid allmänt torr hud.

I en studie av 45 kvinnor med torr och känslig hud förbättrade tillskott av GLA från Jättenattljusolja i en dos på cirka 2 gram om dagen hudens återfuktning, strävhet och fjällning. (1) Detta kan delvis bero på dess förmåga att återställa huden till sin naturliga pH-nivå. Ett korrekt pH-värde gör att rätt mikrober kan frodas på hudens yta. När hudmikrobiomet kommer ur balans kan hudtillstånd och störningar uppstå.

Här är några problem som är relaterade till förändringar i hudens pH och dess mikrobiom: (2)

  • Akne
  • Rosacea
  • Åldrande hud
  • Torr hud
  • Psoriasis
  • Eksem av olika slag
  • Sår som inte läker
I en klinisk prövning av 45 personer med mild akne minskade uppkomsten av akne avsevärt med GLA-tillskott som togs med 400 mg GLA. (3)
PMS
Kvinnor som lider av besvär vid PMS och klimakteriet med värmevallningar, kan uppleva en klar förbättring med användning av GLA. Den fungerar nämligen som ett förstadium till prostaglandin, en hormonliknande substans som reglerar många processer i kroppen, hormonbalansen, blodcirkulationen till vävnader, uppbyggnad av hud, hår och naglar. Dessutom påverkar prostaglandiner smärtsignaler genom att balansera anti-inflammatoriska och pro-inflammatoriska prostaglandiner. Kan man balansera dessa prostaglandiner så stabiliseras naturligtvis även humöret.

Gurkörtsolja passar något bättre för PMS-besvär men bägge passar för hudbesvär.

GLA är utmärkt att kombinera med Omega-3 för större effekt. (4) 

Gravida kvinnor rekommenderas använda Jättenattljusolja i stället för Gurkörtsolja, som är något svagare. 

BioCare har två produkter med GLA:

Jättenattljusolja – 80 mg GLA – 30 kapslar

Mega GLA – Gurkörtsolja – 190 mg GLA – 90 kapslar

 

Referenser:

(1) Henz, B. M. et al. “Double-blind, multicentre analysis of the efficacy of borage oil in patients with atopic eczema.” The British journal of dermatology. 1999.
Grice, Elizabeth A, and Julia A Segre. “The skin microbiome.” Nature reviews. Microbiology. 2011.

(2) Schommer, Nina N, and Richard L Gallo. “Structure and function of the human skin microbiome.” Trends in microbiology. 2013.

(3) Kim, Kun-Pyo et al. “Borage oil restores acidic skin pH by up-regulating the activity or expression of filaggrin and enzymes involved in epidermal lactate, free fatty acid, and acidic free amino acid metabolism in essential fatty acid-deficient Guinea pigs.” Nutrition research. 2018. 

(4) Jung, Jae Yoon et al. “Effect of dietary supplementation with omega-3 fatty acid and gamma-linolenic acid on acne vulgaris: a randomised, double-blind, controlled trial.” Acta dermato-venereologica. 2014.

(5) https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4975646/

Magnesium - ett mirakelmineral

Magnesium - ett mirakelmineral

Kan bristen på en enda mineral orsaka dussintals hälsoproblem? Möjligen så, för om du inte får i dig tillräckligt med magnesium kan det vara orsaken till dina udda symtom som du undrar över. Ett tillskott kan inte bara avhjälpa ett enda bristsymtom, utan ett flertal, varav vissa man inte ens lagt märke till – ännu.
Magnesium bidrar bland annat till minskad trötthet, normal energiproducerande metabolism, normal funktion av nervsystemet och normal muskelfunktion.

Magnesium för enzymfunktionen
Magnesium är involverat i 300 biokemiska reaktioner som är väsentliga för hälsan, inklusive energiproduktionen, blodtrycksreglering, blodsockerreglering, transmission av nervsignaler och muskelavslappningar samt även muskelsammandragningar.
Brister kan visa sig på olika sätt. Har du svårt med kroppstemperaturen kan det vara en anledning. Är du ständigt trött, kan det vara en anledning. Migrän, kramper, högt blodtryck, restless legs, fibromyalgi, ångest, depressioner och ADHD kan visa sig. Magnesium är akut nödvändigt för att hålla hjärtrytmen stadig (muskler/nerver). Hjärnan är i stort behov av magnesium (nerver).

Köp magnesium här »

Magnesium som lugnande mineral
Hyperaktiva barn kan ha för lite magnesium för att nervsystemet skall fungera korrekt. Magnesium är även involverad i produktionen av sömnhormonet melatonin. PMS-symtom kan orsaka kramper, insomnia och irritation, vilket är likt magnesiumbristsymtom. Då magnesium är involverad i produktionen av progesteron och östrogen krävs även mer magnesium då produktionen av dessa ökas.

Ett blodtest är inte alltid pålitligt då man inte kan se hur mycket magnesium som finns i benen och vävnaderna, de stora depåerna. Ett ganska tillförlitligt test är att titta på en lista med bristsymtom. Några av dem är:
  • Muskelsvaghet
  • Muskelkramper
  • Oregelbundna hjärtslag
  • Sömnproblem
  • Nervproblem
  • Ångest
  • Depression
  • Irritation
  • Magproblem, tex förstoppning
  • Trötthet under långa perioder
  • Höjd puls
  • Darrningar
  • Försämrat immunförsvar
Räcker det med magnesium i mat?
Trots att magnesium finns i många födoämnen såsom bladgrönsaker, baljväxter, nötter och säd, så uppnår två tredjedelar av befolkningen i västvärlden inte rekommenderat dagligt intag (RDI) på 375 mg.
Jordarna har genom konstgödsel och industriell skövling försurats med drastiskt minskad mineralmängd, vilket återspeglas i grönsaker med perfekt utseende, men med mindre perfekt innehåll. Vi äter dubbelt så mycket men får i oss hälften så mycket näring. För hundra år sedan fick vi i oss mångfaldigt mer magnesium från maten.

Vad hindrar upptaget av magnesium?
Några av de mest magnesiumrika livsmedlen innehåller även antinutrienter, vilket kan beskrivas som ämnen i maten som hämmar upptaget av olika näringsämnen. Fytin och oxalater i vissa bladgrönsaker, bönor och nötter hindrar upptaget ganska effektivt. Viktigt att tänka på när man äter grönsaker och vill ha sitt magnesium den vägen. Det behövs 54 magnesiummolekyler för kroppen att processa en enda sockermolekyl.
Med dagens sockerkonsumtion är det inte svårt att förstå eventuella brister. Kaffe, te, alkohol och mediciner drar också ut magnesium ur kroppen. Mag- och tarmproblem hindrar upptaget. Stress är en stor faktor, såväl som hård träning.
Kaffe, te och läskedrycker med fosforsyra (cola) stimulerar till utsöndring av både kalcium och magnesium i urinen. Alla vätskedrivande medel driver ut mineraler ur kroppen. Vissa läskedrycker innehåller fosforsyra som bildar fosfater med magnesium i magtrakten. Dessa är olösbara och kan inte absorberas. Drick inte dessa drycker till maten, och svälj inte ner tillskotten med läskedryck.
Äldre måste se upp
Äldre personer får svårare att ta upp magnesium, men också lättare att utsöndra det genom urinen, och bör därför se över sitt intag. Biverkningar från vissa mediciner kan mycket väl vara näringsbrister som uppstår. 60% av alla svenskar, de flesta äldre, tar någon form av mediciner, så det kan vara värt att se över sitt allmänna näringsintag, förutom magnesium.

Magnesium för muskler och vävnad
Ett problem som inte uppmärksammats tillräckligt är att det kan ta tid att bygga upp sin magnesiumdepå i kroppen, det skall lagras in i ben och vävnader. För vissa kan det ta många månader. Så man skall inte ge upp. En mycket känd homeopat berättade att det tog sex månader för honom själv med dagligt intag att hantera sin magnesiumbrist.
Magnesium för ökad energi
Magnesium är mycket viktig för energiproduktionen. Metaboliseringen av kolhydrater och fett för att producera energi kräver magnesiumberoende kemiska reaktioner.

Som kuriosa och kemi kan nämnas att häften av all energi vi konsumerar, ca 2500 kcal per dag, används för att skapa ATP i cellerna. Utan att gå alltför långt in i matematiken på detta så skapas ca 50 kilo ATP per dag. Hur är detta möjligt? Jo, en vuxen person lagrar ca 50 gram ATP i kroppen och varje ATP-molekyl återvinnes över tusen gånger varje dag. Denna process är beroende av magnesium.
Magnesium är i sammanhanget egentligen en kalciumantagonist, en kalciumblockerare, som gör att musklerna slappnar av efter sammandragning, annars uppstår kramp. Spänningshuvudvärk orsakas av för mycket muskelspänning i huvudet och nacken. Hjärtat är en enda stor muskel, och även blodkärlen, så man förstår vilken viktig roll magnesium har.
Magnesium är en viktig elektrolyt för nervsystemet
Magnesium krävs för transport av joner såsom kalium och kalcium genom cellmembranen. I sin roll som transportsystem så påverkar magnesium nervimpulser, muskelavslappning och normal hjärtrytm, genom styrning av koncentrationen av kalium och kalcium, vilket i sig naturligtvis påverkar hela kroppssystemet.

Behövs för cellsignaler
Cellsignalering kräver MgATP för signalerande molekyler. Vi har 37 biljoner celler (sist man räknade), ett enormt sammankopplat nätverk i kroppen. Triljoner kemiska reaktioner pågår hela tiden i ett visst samarbete. Det kräver magnesium för att fungera.

Olika former av magnesium
För att motverka brister använder sig många av tillskott för att säkerställa sitt dagliga behov. Men det finns så många olika sorter, så vilken skall jag välja? Vi rekommenderar följande med bra upptag:
  • Magnesiumaskorbat
  • Magnesiummalat
  • Magnesium(bis)glycinat
  • Magnesiumlaktat
Varför är en del magnesium­former laxerande?
En del upptäcker att de blir lösa i magen när de tar mycket magnesium. Det är absolut inget farligt eller konstigt. Minska bara mängden magnesium tills allt är bra igen och öka sakta upp dosen till den du vill ha. Bra för dem som är hårda i magen.

Köp magnesium här »
Quercetin - en typ av flavonoid från växtriket

Quercetin - en typ av flavonoid från växtriket

Quercetin är en typ av flavonoid, en klass av naturliga föreningar som finns i en mängd olika växtbaserade livsmedel. Det finns 6000 olika flavonoider, varav vissa är kända för sina antioxidanta, antiinflammatoriska och immunstödjande egenskaper och har använts i århundraden för sina potentiella hälsofördelar.

Flavonoider utgör växternas färgämnen vilket gör dem attraktiva för vissa pollinerande insekter. Quercetin är en starkt gul färg. Men växterna använder även flavonoider som sitt immunförsvar, då de är antimikrobiella, ljusskyddande och parasitfrånstötande. 

Det finns en mängd fördelar med quercetin som människan kan utnyttja, med fokus på dess användning för att förbättra övergripande hälsa och välbefinnande.

Användningen av quercetin kan spåras tillbaka till antika civilisationer, där det ansågs ha haft medicinska egenskaper. I traditionell kinesisk och ayurvedisk medicin har quercetin använts för att behandla en mängd olika åkommor, inklusive allergier och astma. Under de senaste åren har den återupptäckts vid influensaliknande symtom. (1)

Fördelar med quercetin
Modern forskning har stött många av dessa traditionella användningsområden för quercetin och har identifierat en rad potentiella hälsofördelar. En av de mest välkända fördelarna med quercetin är dess antioxidantaktivitet, som kan hjälpa till att skydda cellerna från skador orsakade av fria radikaler. Detta kan vara särskilt användbart för att minska risken för kroniska sjukdomar.

Quercetin är också känt för sina antiinflammatoriska egenskaper, vilket kan vara till hjälp för att minska inflammation i kroppen. Inflammation är en hälsosam och nödvändig kroppsreaktion som hjälper kroppen att bekämpa infektioner, men den kan skena i väg och bli kronisk och börja attackera frisk vävnad vilket kan framkalla svullnad och smärta.

Men det finns även ”tyst inflammation” som inte märks men är destruktiv på sikt. Quercetin kan mildra detta, men kan även vara fördelaktigt för en mängd olika tillstånd, inklusive allergier, astma och artrit.

Viss forskning har också föreslagit att quercetin kan ha en positiv effekt på blodtryck och kolesterolnivåer, vilket kan stödja hjärthälsa. Studier visar att quercetin påverkar blodtrycket. (2) Quercetin var ett hett ämne vid Amerikanska Hjärtförbundets internationella konferens. Fyra studier presenterades om quercetinets hälsoegenskaper. Den kan också reglera nyckelfunktioner hos vissa enzymer.

Quercetin används även av idrottsmän då det kan förbättra idrottsprestationer och fysisk återhämtning.

Quercetin i livsmedel
Quercetin finns i en mängd olika växtbaserade livsmedel, inklusive lök, äpplen, bär och gröna bladgrönsaker. Lök innehåller mest quercetin med 300 mg quercetin per kilo, men det är det knappast någon som äter – per dag. Lagring av löken sänker innehållet med 33% efter de första 12 dagarna. Dessutom förstörs mycket av quercetinet vid tillagning. Quercetin löser sig inte i vatten så det måste tas tillsammans med något fett.

Det finns även som kosttillskott, antingen ensamt eller i kombination med andra näringsämnen. En sådan kombination är quercetin och bromelain, ett enzym som härrör från ananas. Bromelain har visat sig ha sin egen uppsättning hälsofördelar, inklusive antiinflammatoriska effekter och stöd för matsmältningen. Viss forskning har också föreslagit att ta quercetin och bromelain tillsammans kan förbättra deras enskilda potentiella hälsofördelar samt upptagningsförmåga.

Sammanfattningsvis är quercetin en potent flavonoid med en lång historia av användning för dess potentiella hälsofördelar. Dess antioxidanta och antiinflammatoriska egenskaper gör det till ett användbart komplement för att förbättra den allmänna hälsan och välbefinnandet. Att inkludera det i kosten eller ta det som ett tillskott, antingen ensamt eller i kombination med bromelain, kan ge en rad potentiella fördelar för kroppen.

Frågor och svar om quercetin

När ska jag ta quercetin och hur mycket ska jag ta?
Den optimala dosen av quercetin beror på dina specifika hälsomål och behov, men 500–1000 mg är en vanlig dagsdos. Det rekommenderas i allmänhet att ta quercetin med måltider för att förbättra dess absorption då quercetin är fettlösligt men inte alls vattenlösligt.

Hur ska jag ta quercetin?
Quercetin finns i en mängd olika former, inklusive kapslar, tabletter och pulver. Det kan också hittas i livsmedel som lök, äpplen, bär och gröna bladgrönsaker.

Är quercetin säkert att använda? Finns det några kontraindikationer eller biverkningar att tänka på?
Quercetin anses allmänt säkert när det tas i de rekommenderade doserna. Men som med alla kosttillskott kan det vara bra att prata med en hälsorådgivare innan du börjar använda, om du är gravid, ammar eller har ett medicinskt tillstånd. Vissa människor kan uppleva milda biverkningar när de tar quercetin, såsom magbesvär, diarré eller huvudvärk. Men det är ovanligt om man håller sig till rekommenderad dos.

Hur används quercetin?
Quercetin används oftast som ett kosttillskott, antingen ensamt eller i kombination med andra näringsämnen. Det finns också i en mängd olika växtbaserade livsmedel och används ibland som en ingrediens i naturliga skönhetsprodukter.



Referenser:
(1) https://www.atsjournals.org/doi/abs/10.1164/ajrccm-conference.2010.181.1_MeetingAbstracts.A4434
(2) https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31940027/
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27405810/

Fördelar med animalisk kost?

Vi skall ta upp ett något kontroversiellt ämne. Allt fler går över till vegansk kost. Det finns i princip fyra anledningar: klimatet, miljön, ideellt, näringsmässigt eller en kombination av flera. Vilket är jättebra, men när det gäller näringsmässigt finns det delade meningar. Man måste vara verkligt duktig för att få i sig all näring från vegetarisk eller vegansk diet och dessutom äta väldigt mycket. Detsamma gäller dem som bara äter animaliskt.

En av flera undersökningar av British Nutrition Foundation (BNF) visar att växtbaserad diet reducerar verkligt essentiella näringsämnen såsom kalium, kalcium, magnesium, järn, jod, zink, vitamin B12 och D, samt inte minst omega-3 (1). Andra undersökningar visar att proteinintaget är i riskzonen för veganer som inte vet hur man skall äta korrekt. Flertalet bönor t.ex. innehåller inte alla essentiella aminosyror, och återigen handlar mycket om kvantitet.

Det kan vara svårt att förstå att ”vegansk hälsomat” kan orsaka allvarliga bristtillstånd, vilket i sin tur kan orsaka en hel del konflikter i familjer och hos andra. Man räknar med att närmare 10 procent av Sveriges befolkning är vegetarianer eller veganer. Många andra har dragit ner på köttkonsumtionen. I Storbritannien är 4% vegetarianer och 1% veganer. (1) I Indien räknar man med att fyra av fem indier har brister i mikronäringsämnen, och de är mestadels veganer, men detta beror också naturligtvis på matens sammansättning.
HUR SKALL MAN DÅ GÖRA?
Det har varit mycket diskussioner och varningar för att äta rött kött av flera olika anledningar, vilket lett till en veganvåg. Och det här är inget förespråkande eller varning för varken det ena eller andra, det är bara fakta vad gäller näringsintaget.

När det gäller rött kött, så handlar det i första hand om processat kött, med nitrit (rödfärg) och andra tillsatsämnen och omfattande processande. Och vi vet inte om varningarna gäller köttet eller tillsatsämnena. Nu bortser vi från miljöpåverkan, vi pratar bara näringsmässigt. Men ett flertal studier ifrågasätter även bevisen för faran med processat kött, som faktiskt inte fann någon signifikant relation mellan konsumtion av rött kött och ökad risk för dödsfall. Riskfaktorn tunnades till och med ut vid högre intag. (2)
VAD ÅTERSTÅR?
Faktum är att kött, i synnerhet organmat, lever, hjärta, njure, testiklar(!) är de mest näringstäta av alla livsmedel. En undersökning som räknar upp de mest näringstäta livsmedlen visar att lever ligger i topp, senare hittar du musslor/ostron, njure och hjärta.

För de som fortfarande hävdar att köttkonsumtion leder till sjukdomar och förkortad livslängd kan vi referera till invånarna i Hong Kong. De äter mest kött i hela världen, 664 gram per dag(!) med längst livslängd i världen, vilket är en indikator på folkhälsan enligt läkartidningen Lancet.

Nedan visas en lista av olika livsmedel och hur många gram/kalorier du behöver äta av dessa för att få i dig en tredjedel av dagligt referensintag av A-vitamin, folat, B12-vitamin, kalcium, järn och zink. Referensvärdet är beräknat på kvinnor i fertil ålder. (3)

Lever 7 g / 11 kcal
Musslor/ostron 103 g / 90 kcal
Biff 119 g / 275 kcal
Njure 128 g / 125 kcal
Hjärta 146 g / 163 kcal
Ägg 180 g / 281 kcal
Mörkgröna bladgrönsaker 239 g / 72 kcal
Fläskkött 283 g / 684 kcal
Kyckling 480 g / 1103 kcal
Quinoa 686 g / 789 kcal
Oraffinerade fullkorn 950 g / 1768 kcal
Andra grönsaker 1364 g / 380 kcal
Raffinerade spannmål 4000+ g / 4000+ kcal

Man ser då att man måste äta väldigt mycket av lågkaloritäta bladgrönsaker för att få i sig bara en tredjedel av det dagliga referensvärdet av dessa mineraler. Och som alla vet så äter vi inte längre inälvsmat, förutom lever i små mängder. Förr i tiden åt man ”nose to tail”, från nos till svans. Vi skall dock komma ihåg att växtriket bjuder på viktiga spårämnen och antioxidanter.
Minska julstressen

Minska julstressen

Vad är stress och hur hanterar man det?
Julen är till för att vi skall lugna ner oss och hinna begrunda vår situation i livet, och för en del, även efter livet. Julen skall även vara glädjens högtid. Och det är naturligtvis väldigt trevligt att träffa familjen, äta gott och umgås. Men för många blir julen i stället en stressfaktor som inte alltid är lika trevlig. Det skall handlas och lagas mat, städas och inte minst köpas julklappar (helst inte på julafton)! En del klarar detta och tycker det är roligt, men definitivt inte alla.

Dessutom lever vi redan i en hektisk miljö med många stressfaktorer. Mycket på jobbet, klimatkris, krig, elpriser och ökade levnadskostnader skruvar upp stressnivån för många. Det får kroppen att leva på en ”hög nivå” för att ständigt vara alert.

Svartvit bild med laptop och nyhetstidningar
Bra och dåliga nyheter
Även dåliga nyheter bidrar till stress. Media bombarderar oss ständigt med dåliga nyheter, dygnet runt, år efter år, vilket skapar en konstgjord farlig omgivning – en stor stressfaktor. Författaren Charles Baudelaire lär ha sagt att den snabbaste terapin är att sluta läsa tidningar och idag innebär det att begränsa vårt mediaintag i alla former. Bra nyheter ger oss något annat, så som t.ex hopp, glädje, engagemang och omtanke.
Humoristisk bild av irriterad kvinna i stressig kontorsmiljö

Sliten av stress
Är du sliten av stress, känner dig trött men uppskruvad, kämpar för att vakna, inte kan slappna av och har svårt att sova? Trött fast du sovit? Återhämtar dig inte lätt efter träning? Du kanske litar på kaffe, sockerrik mat och godis för att öka din energi, har lågt humör och motivation samt kämpar för att bibehålla vikten – särskilt runt midjan?

Vi bör vara pigga och alerta vid uppvaknandet och under dagen för att hjälpa oss att ta oss an och möta dagens utmaningar. Vi borde sedan gradvis bli trötta mot kvällen för att förbereda oss för sömn.

Miljögifter
Men även miljögifter påverkar; levern får jobba hårt för att avgifta kroppen. Till slut blir körtelsystemet helt utmattat av en ständig ström med signaler om fara. Immunförsvaret blir då försvagat och utmattat. Det öppnar upp för alla möjliga kroppsliga besvär. En del går in i den ökända ”väggen” – också kallad binjureutmattning. Det beror på att kortisolhalten först gått i taket och sedan orkar inte binjurebarken producera mer kortisol, vilket idag anses vara lika farligt som tobaksrökning. Inte bara det att kortisolhalten går ner, utan störtdyker. Kortisolsvikt är alltså bland det farligaste vi kan råka ut för. Det sker inte med en gång men när det väl händer blir det problem.


Trötta binjurar
Stress orsakar att binjurebarken producerar extra mycket kortisol (kortison omvandlas till kortisol i kroppen). Fortgår stressen så blir binjurarna utmattade och kan till slut inte producera tillräckligt med kortisol, vilket framkallar en hel del kroppskomplikationer, när det upphör så gott som helt och sker plötsligt. Men detta sker inte på en gång utan först efter långvarig stress. Man hinner troligen lägga på vikt eftersom kortisol är ett stresshormon och kroppen uppfattar stress som om vi är i fara och måste lägga på energidepåer för dåliga tider, och då går ämnesomsättningen ner och kroppen bränner inte fett, vilket oftast stannar kvar runt magen.

Bild av kvinna som ser besvärad ut

Nå, varken du eller livet tycks lugna ner sig, men det innebär inte att man måste leva med detta och vänta på att ramla in i väggen. Om man nu inte själv klarar av att hantera den externa stressen så finns det faktiskt en del näringsämnen, örter och växter som hjälper mot stressens inverkan på kroppen och hälsan. Men först…

Korta perioder av stress är normalt sett inga problem, för när stressituationen är över återgår kroppen till sitt normala tillstånd. Vi är gjorda för att ha kortare perioder av stress, det driver oss och vår överlevnad. Värre är det när situationen blir långvarig eller kronisk, för då tillåts inte kroppen att återgå till det normala. Det är då blodtrycket går upp, insulinhalten skjuter upp, adrenalinet går upp, temperaturen blir ojämn, hjärtat slår i otakt, män blir impotenta, och andningen påverkas.  

Börsen i New York hade en gång i tiden syrestationer installerade i lokalerna för börsmäklare som fick (ischematisk) hjärtattack – syrebrist i vävnaderna på grund av stress.

Bild av ett urklippt huvud med en ledsen emolji i

Stresshormoner
Vitamin- och mineraldepåer töms snabbt vid stress. Binjurebarken som producerar kortisol behöver mycket vitamin B5 (pantotensyra) för att fungera. När B5 töms ut – på några dagar vid hög stress – så kommer problemen som ett brev på posten. Stresshormonet kortisol stiger snabbt (även vid intensiv träning) vilket gör att kroppen producerar dubbelt så mycket insulin som normalt. Allergier och hudproblem börjar synas efter ett tag. Tyvärr går det inte lika fort att återställa balansen som att tömma depåerna.

En av de tidiga konsekvenserna av kronisk stress är minskad funktion hos immunförsvaret. Det kan minska motståndet mot olika infektioner, lungsjukdomar, allergier, astma, autoimmuna sjukdomar och reumatisk artrit. Det kan också leda till diabetes och fetma. Stress accelererar också åldringsprocessen kraftigt på cellulär nivå.

Vad kan man göra åt det?
Vi vill poängtera att vi pratar här om två aspekter av stress, dels de yttre stressfaktorerna, dels organismens respons, modifierat av individens tolerans för stress. Naturligtvis måste man hantera de yttre stressfaktorerna, men ibland klarar inte individen av det själv eller man är tvungen att stå ut med dem. Man ”vänjer sig” då vid stressen och det är då kroppen börjar få problem. Du måste alltså ta hand om helheten och hitta lösningar inom varje område.

Vi är experter på näring och nutrition, så här kommer några sådana tips. Du kommer här även få tips på ett antal produkter som kan vara till hjälp vid stress.

Bild av olika adaptogener, örter, svampar, rötter, vitlök, etc.

Adaptogener
Adaptogener är namnet på en grupp växtämnen som kan få kroppen att anpassa sig (adapt-) till stressen. Adaptogenerna tränar kroppen på sikt till ett naturligt mönster av stressanpassning och skyddar kroppen så att man inte hamnar i en utmattningsfas där sjukdom kan framkallas. Men adaptogener botar inte ohälsa eller sjukdomar, den återför bara kroppen till ett optimalt tillstånd. 


L-Teanin
L-Teanin är en aminosyra som förekommer naturligt i grönt te. Ämnet anses ha lugnande effekter. Ta gärna L-teanin innan läggdags eller när du vill varva ner inför kvällen.

Bild av par som dansar
Stöd för binjurar och celler
Vid stress känner vi ofta brist på energi och det viktigaste är naturligtvis att reducera och kontrollera stresstjuvarna. Men vi behöver också stödja vår kropp för att kunna skapa ny energi. Olika stresshormoner som kortisol, noradrenalin och adrenalin utsöndras från binjuren och skickas ut i blodet. Därför behöver vi stödja våra binjurar och även skydda våra celler där kroppens energifabriker finns, dvs våra mitokondrier.
Bild av källor till B-vitamin som kött, nötter, avokado, frukt, frön
B-VITAMINER
Det är allmänt känt att stress äter B-vitaminer. Vid stress förbrukar kroppen mer B-vitamin än vanligt och brister kan uppstå. Ät därför gärna ett B-vitaminkomplex i någon form.  Vitamin B5, B6 och B12 bidrar till att minska trötthet och utmattning och andra är kopplade till mentalfunktion och prestationsförmåga. B-vitaminer samarbetar med varandra, så därför rekommenderar vi dessa som komplex.
Bild av stenar som balanserar på varandra
Lugnande magnesium
Magnesium kallas för naturens lugnande och balanserande mineral då det är väsentligt för våra nerver och muskler och är viktigt för vårt nervsystem. En av dess viktigaste funktioner är nämligen att få musklerna att slappna och lugna ner vårt nervsystem.

Mota undan julstressen
Vi hoppas du lärt dig lite om stress i detta blogginlägg. Var och en behöver hitta sina egna åtgärder för att minska på stressnivån, beroende på dess orsak.
Information om jod

Information om jod

På grund av så stor efterfrågan på jod har Biocares kliniska support- och näringsteam utarbetat en enklare förklararing vad man ska göra vid strålning.
Det är viktigt att notera att BioCare Nutrisorb Jod inte utvecklades med avsikt som tillskott i händelse av en nukleär incident, och vi har inte heller rekommenderat den för sådan användning. Produkten är främst avsedd som dagligt tillskott för att stödja sköldkörtelfunktionen och allmän hälsa. Faktum är att dosen är otillräcklig om den jämförs direkt med de nivåer som rekommenderas för strålningsexponering.
Naturligtvis, om någon vill öka sitt intag för att nå de doser som myndigheter föreslår i händelse av exponering för nukleär strålning, kan man använda produkten, men det skulle behövas en mycket hög mängd.



Varför skall vi ta jod vid en reaktorolycka?
Sköldkörteln behöver jod för produktionen av sköldkörtelhormon. Brist på jod tvingar sköldkörteln att arbeta för hårt och leder till struma (förstorad sköldkörtel).
Det stora behovet av jod gör att sköldkörteln suger åt sig så gott som all jod som hamnar i kroppen. Vid en kärnkraftsolycka är radioaktivt jod en av sönderfallsprodukterna. Sköldkörteln gör inte skillnad på radioaktivt och stabilt jod utan tar emot all jod så länge som den har ett behov av ämnet.
Om vi andas in radioaktiv jod koncentreras den i sköldkörteln och utsätter körteln för bestrålning och en ökad cancerrisk. Om vi matar sköldkörteln full med icke radioaktiv jod kan den inte ta emot den radioaktiva jod som vi eventuellt andas in.
1 droppe BioCare Nutrisorb Jod ger 150 mcg kaliumjodid, vilket innebär att 1 mg tillhandahålls av 6,66 droppar. De statliga myndigheterna skulle rekommendera en mycket högre dos i händelse av en kärnkraftolycka och man skulle då behöva 2,5 flaskor utav Nutrisorb Jod för att täcka behovet för en vuxen. Barn är mer känsliga och behöver skyddas ännu bättre, även om de ska ha en mindre dos.
Om du som återförsäljare väljer att rekommendera BioCare jod för sköldkörtelstöd, eller för dagligt stöd för allmän miljöexponering av strålning, kan man göra det. Inom EU finns det rekommenderade doser.



Rekommendationer doser
Normalt sett är rekommenderat dagligt behov för vuxna 160 mikrogram (mcg). Vid en kärnkraftsolycka är rekommendationen mångfaldigt högre. Jod bör inte överdoseras, under längre tid, i synnerhet inte om man har en överkänslig sköldkörtel.

Vid en kärnkraftsolycka rekommenderas jod i Sverige med en enda dos:
  • Vuxna 135 mg (135 000 mcg) på en gång.
  • Barn över 12 år 65 mg
  • Spädbarn 1 mån-3 år 32 mg
  • Nyfödda <1 månad 16 mg
Dessa doser skyddar sköldkörteln i 24-36 timmar. Efter detta om fara kvarstår kan man ta en avsevärt mindre dos påföljande dagar upp till en vecka på 15 mg, hälften för barn. Därefter kan man återgå till rekommenderad dos. Det är ingen mening att förebygga med dessa enormt höga doser, endast vid akut fara inom 24 timmar.



Det är nu oroligt i Europa och många kan därav uppleva en egen oro. I händelse av en kärnkraftsincident rekommenderar vi starkt att varje land följer sina egna statliga riktlinjer.
I avsaknad av sådana råd, till exempel om det är en låg risk eller strålning på grund av avståndet från incidenten, finns det en möjlighet att använda BioCare joddroppar för en tolerabel övre nivå.
Rent vatten - en bristvara?

Rent vatten - en bristvara?

Rent vatten - en bristvara?
Få kan njuta av ett kristallklart glaciärvatten eller källvatten, fritt från läkemedelsrester, tungmetaller, pesticider, virus och andra mikroorganismer.

Har vi världens renaste vatten?
I Sverige har vi ofta idén att vi har ett av världens renaste dricksvatten, men många jämförande tester visar att vi inte ligger speciellt bra till. Ett test utfört av Stockholms läns landsting visade att dricksvattnet i Stockholm var sämre än i städer som Amsterdam, New York och Hongkong. Det innehåller bland annat alltför höga nivåer av medicinrester. I sjövatten runt Stockholm (som dricksvattnet kommer från) orsakar detta hormonrester som till och med gör att fiskar ändrar kön!

Mikrospiralfilter - sex reningsmetoder i ett filter.
Det är svårt att rena vattnet helt i reningsverk, men nu kan du enkelt göra det i ditt eget kök med hjälp av ett Mikrospiralfilter; du kan skapa ditt eget kristallklara glaciärvatten, fritt från oönskade belastande gifter men med de livsnödvändiga mineralerna kvar i vattnet.

Hur fungerar Mikrospiralfiltrets reningsteknik?
Filtermaterialet är helt unikt och det finns ingen annan teknik som liknar mikrospiral-materialets funktion. I en enda patron kombineras sex olika tekniker som innebär att föroreningar fastnar i filtermaterialet och kan inte, till skillnad mot många andra tekniker, plötsligt frigöras igen. Däremot passerar hälsosamma mineraler och salter igenom: Elektroadsorption innebär att materialet har en motsatt laddning mot virus och fångar upp och eliminerar dessa. (Testat av exempelvis Pasteur Institutet på legionella, salmonella, polio, rotavirus, hepatit).

Mekanisk rening innebär att porerna i filtret fungerar som en barriär mot partiklar större än 0,05μm, dvs effektivt mot mikroplaster, bakterier, parasiter (som har en storlek på mer än ca 1μm).

Sorption innebär att filtrets porer (vilka skulle täcka en fotbollsplan om de placerades på en plan yta) tar upp ämnen som klor och de mycket giftiga klorföreningarna till 100%, samt pesticider, biocider etcetera.

Jonbyte innebär att exempelvis tungmetaller reagerar med biokemiska ämnen i filtret. Även radioaktiva ämnen (som cesium-137, strontium-90) och uran hanteras genom en kombination av teknikerna.

Teknik för ett gradvis mjukgörande innebär att de kalciumpartiklar i vattnet som fäster på ledningar och kokkärl, och som orsakar njursten etcetera (kalcit) omvandlas till den mer hälsosamma aragonitformen. Bakterieostatisk metod innebär att man integrerat rent silver i filtermaterialet och detta hindrar tillväxten av virus och bakterier på̊ ytan. Det är alltså̊ helt integrerat och fast i materialet och kommer inte ut i vattnet. Ett virus fångas upp av en spiralformad struktur med ca 40.000 laddade porer. Filtret har en enorm inre ytstruktur, upp till 500 m2/gram.


Ovan ser du en kraftig förstoring av det unika filtermaterialet: mikroporer med spiralformade, avsmalnande kanaler.

Vilka vattenrenare har Mikrospiralfilter?

Det finns några som kan kopplas in på kökskranen och stå på diskbänken eller sitta direkt på kranen:


G1 vattenrenare är den populäraste, via slang till kökskranen. Ca 33 cm hög.


Geysir vattenrenare - Exklusivast, helt i rostfritt, via slang till kökskranen (Filterpatron ses till höger) Ca 30 cm hög.


Euro vattenrenare för kran – Billigast, samma filtermaterial men begränsad kapacitet. Sätts direkt på kökskranen. Ca 12 cm hög.
Jod är ett extremt viktigt mineral

Jod är ett extremt viktigt mineral

Jod är ett extremt viktigt mineral som hamnat lite i skymundan. Jod bidrar till att bibehålla normal ämnesomsättning, nervfunktion och kognitiv förmåga och produktion av sköldkörtelhormoner. Jod finns naturligt i sjögräs och alger. Bättre Hälsas jod är helt naturligt från ekologiskt sjögräs som skördas vid Hebriderna utanför Skottland. Skördandet sker mycket omsorgsfullt för att inte rubba ekosystemet och varje batch är mycket noggrant kontrollerad och analyserad för att kontrollera halten av toxicitet.

Vad gör jod?
Förr i tiden användes jod mycket som antiseptiskt medel då det är starkt bakteriedödande. Det finns fortfarande kvar jodlösning för mun- och halsgurglande vid infektioner. Jod är nödvändigt för hela kroppen, men främst sköldkörteln som är lokaliserad längst ner på främre halsen och svullnar upp om jodbrist förekommer vilket initialt kan visa sig som tryck mot strupen, även kallad struma.

Jod används av vår sköldkörtel för att skapa hormoner med krångliga namn, men som tur är har förkortats till T3 och T4 vilka styr metabolismen och tillväxt samt utveckling. T3 heter trijodtyronin och T4 tyroxin (jod omvandlar aminosyran tyrosin till tyroxin).

Koncentrationen i sköldkörteln är 1000 ggr mer än i musklerna. 75% av kroppens totala mängd av jod, upp till 50 mg, finns i första hand i sköldkörteln och sedan musklerna. 15% i huden och skelettet, resten i övriga organ. Inte bara i sköldkörteln alltså, jod finns i alla celler.

Blodrening
Allt blod i kroppen passerar genom sköldkörteln var 17:e minut. Cellerna i sköldkörteln innehåller mycket jod och för varje gång blodet passerar genom sköldkörteln försvagas bakterier och mikrober som kommit in i blodet genom sår, slemhinnorna i näsa och mun eller genom tarmen. Starka bakterier görs allt svagare vid varje passage tills de till slut dör – om det finns tillräckligt med jod. Tillsammans med det övriga immunsystemet kan de hantera inkräktande bakterier.

Jod förekommer i flera körtlar. Salivkörtlar och mjölkkörtlar kan koncentrera nästan lika mycket jod som sköldkörteln (som lagrar 40 ggr mer än i blodet). Äggstockar, brässen, prostatan, binjurar är andra organ som samlar jod. Det återfinns även i CNS, ögon, hud, leder, kärl och ben.

Den rekommenderade dagsdosen på 150 mcg (sedan 1940-talet) är avsedd att förhindra struma i sköldkörteln, och tydligen enbart för det ändamålet, men jod har mer funktioner som vi ser. Frågan är då om 150 mcg räcker till alla organ. Och ytterligare, då vår exponering för brom, flour och klor idag är långt större så finns det starka synpunkter på om RDI verkligen räcker. Dessa ämnen blockerar nämligen upptaget av jod. Allt fler människor får problem med sköldkörteln.

Godkända påståenden på jod (1):
Jod bidrar till normalt energigivande metabolism.
Jod bidrar till normal funktion hos nervsystemet.
Jod bidrar till normal kognitiv funktion.
Jod bidrar till bibehållandet av normal hud.
Jod bidrar till normal produktion av sköldkörtelhormoner och normal sköldkörtelfunktion.
Jod bidrar till normal tillväxt hos barn.

Gravida kvinnor behöver extra jod
Om en gravid kvinnas sköldkörtel inte får tillräckligt med jod för att skapa hormonerna T3 och T4 kan konsekvenserna bli katastrofala i form av hjärn- och nervskador hos fostret. Dessa hormoner är nödvändigt för den skyddande beläggningen på nerverna (kallad myelinskidan) vilka är som mest aktiva från 20 veckor efter befruktningen till strax efter födseln. (2)

Ett flertal studier visar att barnet kan uppvisa en reducering av IQ med 10-15 poäng. Mental efterblivenhet är oftast ett resultat av jodbrist. WHO skriver att närmare 50 miljoner människor lider av hjärnskador från jodbrist. (4) RDI är 175 mcg för gravida och 200 mcg för ammande kvinnor. 

Historia
Tyroid som sköldkörteln kallas på engelska betyder sköld, då brosket bakom körteln liknar en sköld. Den första boken som beskrev kroppens olika körtlar skrevs av Thomas Wharton år 1656. Wharton ansåg att körtelns funktion enbart var estetisk. Han observerade att körteln var större hos kvinnor än män ”vilket bidrar mycket till det vackra hos hals och nacke hos kvinnor”. Han pratade förmodligen om struma.

Under 1800-talet använde man jod för att bota struma – i hiskeliga mängder upp till 250 gram (250 000 mcg) per dag. 150 patienter rapporterades botade år 1820. Senare fick man veta att de fick en hel del kortvariga temporära biverkningar, som påminde om struma/akut jodbrist, men de verkade vara övergående.

Jod har mest använts inom medicinen som antiseptika. Stryker man det på huden dödar det 90 procent av bakterierna på 90 sekunder. På 1960-talet kom antibiotika och man slutade använda jod för infektioner. Man slutade även använda det som bronkvidgande för patienter med lungsjukdom. Antihistamin istället för jod, och man slutade även använda det för att minska förkylningssymtom. (4)

År 1821 var första gången jod förekom i en farmakopé. 1850 tillverkade 10 läkemedelsföretag mediciner med jod. 1890 noterades 30 mediciner med jod. Hoppar vi upp till 1956 fanns det 1700 godkända läkemedelsprodukter med jod. Därefter dalade antalet markant.

Den produkt som hållit längst och fortfarande används är Lugoils lösning med 10 mg kaliumjod och 5 mg jod. Den säljs fortfarande över hela världen. Nu som alternativmedicin. Försök görs för att förbjuda den.

Bristsymtom
Brist kan leda till förstorad sköldkörtel, även kallad struma. Det yttrar sig i utbuktning i nedre delen av halsen, vilket beror på att sköldkörteln inte kan producera tillräckligt med hormonet tyroxin och kompenserar bristen genom att växa.

WHO säger att jodbrist är den enskilt största orsaken till mental efterblivenhet och att 1,5 miljarder människor lever i jodfattiga områden och 72% av världens befolkning har jodbrist relaterade störningar. (5)

Trötthet, håravfall, sköra naglar, minnesproblem, pms-besvär, förstoppning och viktökning kan också vara tecken på jodbrist. På grund av att förbränningen/ämnesomsättningen går ner vid jodbrist kan också frusenhet och kalla händer, fötter vara ett tecken. Dessa tecken är dock lätt att förväxla med andra ohälsotillstånd och näringsbrister.

  • Det finns flera studier som visar att nedsatt inlärningsförmåga och försämrat minne kan kopplas till nedsatt sköldkörtelfunktion. Även minskad IQ. (6)

  • Kopplingen mellan sköldkörtelfunktion och depression är känt sedan länge. (7)
  • Gravida och ammande kvinnor bör se till att få i sig tillräckligt med jod då brist under fosterstadiet kan leda till störningar av nervsystemet och den psykiska utvecklingen såväl som den fysiska utvecklingen. (1)

  • Även veganer bör vara uppmärksamma om de inte äter jodrika alger.

  • Brist på jod gör oss orkeslösa då det bidrar till energiproduktionen i kroppen.

  • Eftersom metabolismen stannar upp vid jodbrist kan det hända att man lägger på mer vikt utan att förstå varför.

  • Då jod är viktig för nervsystemet kan möjligen olika nervproblem, irritation, stress, sömnsvårigheter etc. kopplas till brist, då kroppen kan sättas i ett stresstillstånd av fly eller fäkta. Även rastlösa barn kan behöva ett tillskott.

  • Har barnen stannat upp i tillväxten bör man se över jodhalten tillsammans med läkare.

  • Jod kan göra att man kan bli mer klartänkt då det bidrar till normal kognitiv funktion.

  • Sköldkörteln hyser ungefär 50 mg jod. På 1970-talet gjorde man en undersökning av hur mycket jod friska personer hade i sköldkörteln och fann att de hade 10 mg per sköldkörtel. Ett antal personer med autoimmun sköldkörtelsjukdom med normala värden T3 och T4, respektive låga värden, hade 4,7 mg respektive 2,3 mg jod per sköldkörtel. Personer med cancer i sköldkörteln hade 20 mcg jod. (4)

Inom medicinen finns uppgifter om att även ökat jodintag i högre mängder kan orsaka sköldkörtelsjukdomar, men det motsägs av det faktum att jodkoncentrationen hos människor har minskat med 50% på 40 år i USA från 1970 till 2012, samtidigt som sköldkörtelsjukdomar ökat ganska kraftigt under samma tid. Uppenbarligen är det brist som orsakar detta, inte tillgång. Dock finns det vissa uppgifter som säger att symtom på struma kan visa sig vid höga doser jod, men att symtomen är relativt snabbt övergående. (3-1-A)

En studie i Köpenhamn på 4639 personer från Köpenhamn och Ålborg visade att de från Ålborg hade ”svår jodbrist” mot Köpenhamns ”medelsvår jodbrist”. Ålborg hade 2,6 gånger mer sköldkörtelsjukdomar än Köpenhamn.

Finländarna hade högsta dödligheten i hjärt-kärlsjukdom och det visade sig att det dog fler personer i östra Finland än västra. Det enda statistiskt signifikanta var att de i östra Finland åt mer jod än i västra. Risken att dö i hjärt-kärlsjukdom är 353 gånger högre om man har struma = jodbrist. Då började man berika jod i fodret till alla djur och lade mer jod i saltstenarna till korna. Idag har dödligheten i hjärt-kärlsjukdom minskat med 50 % och livslängden ökat med fem år. (3-1-B). Man berikar även jordarna med selen.

Förekomst
Havet innehåller den största jodkällan. Jod förekommer därför naturligt i hummer, fisk, torsk och kolja i synnerhet, musslor och framförallt i havsalger med varierande mängd, beroende på vilken alg. Kelp har mycket hög halt. Studier har visat att Kelp absorberar ökade mängder jod när den utsätts för oxidativ stress. Även blå-gröna alger absorberar mer jod som en antioxidant vid stress.

Dock innehåller havssalt inte så mycket jod. Förr (från 1936) berikades så gott som allt salt med extra jod (Jodsalt) med 50 mcg per gram salt. Detta är dock frivilligt. Idag förekommer det många olika sorter med flingsalt, örtsalt, havssalt och Himalayasalt etc. som inte berikas. Dessutom kan den 30-åriga kampanjen för minskat saltintag ha bidragit till problemet.

Som kosttillskott förekommer det ofta som algpreparat med mängden standardiserad. Äter man mycket alger (sushi t.ex.) kan man se över totala mängden, men då får man äta mycket om det skulle bli ett problem. Det finns även som droppar som kosttillskott med högre mängd.

Då jod även förekommer i berggrunden såväl som i det övre jordskiktet uppkommer brist där inlandsisen skalat bort det övre lagret och tryckt ner berggrunden. Skandinavisk jordmån har därför låg halt av jod, såväl som selen.

Någon undersökning av hur mycket vi får i oss genom maten har inte gjorts i Sverige. Nedan visas några vanliga livsmedel med högt jodinnehåll. Men man får tänka på att det är per 100 gram livsmedel – och hur många äter 100 salt per dag, eller hummer? Ägg med jodiserat salt är bra. Tyvärr är det nyttiga havssaltet oftast inte jodberikat och vanligt salt är nästan alltid raffinerat från nyttiga spårmineraler.

Mcg / 100 g  Livsmedel
5 000,0Joderat salt
700,0Hummer rå
448,6Kolja kokt
270,9Torsk kokt
180,0Blåmusslor kokta
140,0Löjrom saltad
120,0Äggula ekologisk
108,4Makrill kokt


Upptaget
En annan viktig faktor som vi nämnde i början är att upptaget av jod kan ersättas av klor, brom och flour (vilket kallas halogenförskjutning inom kemin). Om man dricker klortillsatt vatten utomlands bör man tänka på det. Mycket salt (natriumklorid) kan även störa upptaget. Flour finns i så gott som all tandkräm. Brom, som är den värsta av dem och kemisk släkting till jod, används i flamskyddsmedel i möbler, samt i ogräsmedel. Det finns även i vissa läskedrycker (som BVO) och andra matvaror, det sprutas på frukt och grönsaker, trots att det är förbjudet på livsmedel. I vissa länder används det i bröd då det gör degen lättare att knåda. Brom hälls fortfarande i simbassänger och hemmapooler som ”hälsosam ersättning till klor”. Det skrevs ut som bromsalt på 1800-talet då det dämpade sexlusten hos ”livliga kvinnor”! Det är cancerframkallande och inflammationsframkallande, vilket man tror beror på att brom blockerar jodupptaget. Alltså inget man vill ha i kroppen. Men tillför man högre doser av jod verkar det som kroppen avgiftas på dessa ämnen. Det kan resultera i en del avgiftningsreaktioner i början när de frigörs, om man tar extra jod.

En annan viktig faktor är att fruktsocker hindrar upptaget av koppar vilket i sin tur minskar produktionen av T3 och T4 hos sköldkörteln. (8,9) Så även om den gravida kvinnan äter jodrik mat, men också mycket fruktsocker (frukt, läsk etc.), riskerar hon barnets hälsa och IQ. Två stora studier visar att jodbrist kan sänka barnets IQ med 10 poäng. En studie visar att gravida kvinnor i Sverige lider av mild jodbrist, enligt normer från WHO.

En studie från Australien visar att kombinationen med jodfattig diet i kombination med mycket fruktos antyder en 50 procentig ökning av sköldkörtelhormonbrist hos gravida kvinnor. (10) Myndigheterna beordrade tillsats av jod till allt bröd i Australien från oktober 2009. Dock inget förbud eller restriktioner av fruktos, så problemet lär fortsätta. Även Danmark och USA tillsätter jod i brödet. Men i och med att folk äter mindre bröd och kolhydrater; att mineralerna i jordarna minskar; att färdigmat, snabbmat och skräpmat sällan innehåller jod, så minskar intaget drastiskt i vissa områden. 

En annan viktig faktor är att vissa mediciner blockerar upptaget, betablockerare, P-piller och hormonbaserade läkemedel, och kanske framförallt SSRI-medel, alltså antidepressiva, som långt över en miljon svenskar, främst kvinnor, använder. Om det är en tillfällighet vet man inte, men främst kvinnor drabbas av sköldkörtelproblem. Det kan även bero på att östrogen (estradiol) blockerar upptaget i tunntarmen. (7) 

Hur mycket jod behöver vi?
Livsmedelsverkets rekommenderade intag per dag (1) skiljer sig mellan olika åldersgrupper, se tabellen nedan:

Kön/Grupp/Ålder Rekommenderat intag
Spädbarn 6-11 månader 50 mikrogram
Barn 12-23 månader 70 mikrogram
Barn 2-5 år 90 mikrogram
Barn 6-9 år 120 mikrogram
Vuxna, tonåringar och barn över 10 år 150 mikrogram
Gravida 175 mikrogram
Ammande 200 mikrogram

 I och med våra jodfattiga jordar och att salt inte längre joderas på samma sätt så är risken stor att vi får i oss för lite jod.

Jämför man med Japan uppstår en stor skillnad. Japanerna får i sig omkring 3-4000 mcg (3-4 mg) per dag. De äter mycket bruna alger (kelp), röd alg (nori blad med sushi) och gröna alger (chlorella) dagligen. (7) Att det skulle bero på att japanerna anses som världens friskaste folk får vi låta bero. Det finns uppgifter på nätet att japanerna får i sig 13-14 mg jod per dag, men det verkar felaktigt. Man hade utgått från hur mycket alger japaner åt per dag. Men forskarna hade mätt på fuktiga alger, det skall mätas på torra alger. De får i sig ca 3-4 mg per dag, vilket är högst i världen via maten, och de har även högst livslängd av alla länder, om det nu skulle vara relativt.

UL eller Upper Tolerance level (högsta toleransnivå vid längre intag) i Japan för jod är också 3000 mcg, medan det är 1100 mcg i USA och 600 mcg i EU/Sverige. Och det finns det alltså synpunkter på.

Som dr Guy E.Abraham, professor i obstretik, gynekologi och endokronologi vid UCLA School of Medicine, som forskat mycket runt jod, skriver:

”Med tanke på vikten av detta element för ett övergripande välbefinnande, så är det fantastiskt att ingen studie hittills har gjort försök att svara på den mycket viktiga frågan: Vad är den optimala mängden dagligt intag [av jod] som leder till de största nivåerna av psykiskt och fysiskt välbefinnande hos majoriteten av en befolkning med ett minimum av negativa effekter?” (11)

Demografiska undersökningar av Japan och Island avslöjade att båda länderna har ett relativt högt intag av jod och låg förekomst av struma och bröstcancer,

I Mexiko och Thailand observerades det motsatta: en hög förekomst av både endemisk struma och bröstcancer. Thomas et al har visat en signifikant och invers korrelation mellan jodintag och förekomsten av bröst-, endometriecancer och äggstockscancer i olika geografiska områden. (12)

Jod är definitivt ett omtvistat mineral. Detta material är avsett att presentera de olika åsikterna om användningen av jod, och är inte avsett att diagnosticera eller rekommendera behandling. Det bör göras med en läkare, funktionsmedicinare eller alternativläkare. Om man har problem med sköldkörteln bör man inte experimentera själv med höga doser. Jod är ingen magisk kur som botar alla sjukdomar, bara de som beror på jodbrist.

Referenser
(1) https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/salt-och-mineraler1/jod 
(2) https://davidgillespie.org/why-iodine-is-being-added-to-your-daily-bread/ 
(3) https://www.who.int/news-room/q-a-detail/nutrition-effects-of-iodine-deficiency 
(4) https://link.springer.com/chapter/10.1007/978-94-009-6705-2_10 
(5) https://kurera.se/jod-i/ 
(6) https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3246784/ 
(7) https://naringscenter.se/jod-den-bortglomda-mineralen/ 
(8) https://academic.oup.com/jn/article-abstract/116/4/625/4763166?redirectedFrom=fulltext 
(9) https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/1694503/ 
(10) https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/11708309/ 
(11) https://www.optimox.com/iodine-research 
(12) https://www.optimox.com/pdfs/ 

Brist på energi, eller vårtrött?

Brist på energi, eller vårtrött?

Brist på energi – är det kopplat till stress?
Våren är här, det är ljust och härligt, men du är stressad och har mycket att göra. Är dina energier överallt? Är du trött när du ska känna dig pigg och vaken när du skall sova? Är du hängig på eftermiddagen? Har du varit sjuk under vårvintern och känner dig orkeslös? Nu är det dags att fånga upp dina energinivåer och hitta drivkraften. 

Känslan av trötthet kan definieras som behovet av vila och sömn. Detta sker dagligen som en del av vår normala sömncykel. Vi bör vara fyllda av energi och alerta när vi vaknar samt under hela dagen för att möta dagens utmaningar och sedan gradvis bli trötta på kvällen för att förbereda oss för nattens sömn. Sömn är vår stund för "vila och reparation" och är avgörande för att hålla kropp och sinne motståndskraftigt för vad som komma skall under nästa dag.



Här är några viktiga energiutmanare som du kan ta itu med:

  1. Stress. Människokroppen kan inte upprätthålla långvarig exponering för mental, känslomässig eller fysisk stress under lång tid utan konsekvenser. Om du är ständigt överarbetad kan det resultera i kronisk trötthet. Ett långvarigt stresspåslag kan tömma dig på de näringsämnen som du behöver för att skapa energi, såsom t.ex. B-vitaminer och magnesium, särskilt om intaget via kosten är lågt.

  2. Långvarig stress kan resultera i högre nivåer av kortisol, med ennegativ inverkan sömnen, vilket ytterligare påverkar energinivåerna grund av sömnbrist. Vissa människor verkar vara mer predisponeraderent genetiskt för att vara stressade än andra. Vissa verkar vara merbenägna till stress än andra. En variation i en gen som kallas "GAD" kanresultera i mindre omvandling av stresskemiska budbärare till delugnande substanserna, vilket resulterar i högre stressnivåer totalt sett.Andra kan ha en genvariant vilket innebär att de inte minskar sinastresshormoner lika snabbt. För dessa individer kan det vara att ett individuellt riktat närings- och livsstilsstöd behövs, för att göra det möjligtför dem att anpassa sig mer effektivt till stressiga situationer.  

  3. Inflammation är en naturlig del av vårt immunsvar och är avgörande för att hantera olika immunhot. Detta försvar är utformat för att vara tillfälligt och akut. Kronisk stress, störd sömn och dålig kost (se nedan) är förknippade med låggradig, kronisk inflammation, vilket långsiktigt kan tömma ut din energi. Det kan ha en direkt negativ inverkan på energinivåerna genom att orsaka oxidativ stress och skada våra mitokondrier, vilket är våra huvudsakliga energiproducenter i cellerna. Mitokondrierna blir utarmade och minskar produktionen av energi helt enkelt.  

  4. Tarmhälsa. Dålig tarmhälsa, som i fallet med IBS, kan ge ökad tarmpermeabilitet ("läckande tarm") eller kolit (inflammerad tarm). Dålig tarmhälsa kan försämra matsmältningen och näringsabsorptionen. Detta kan potentiellt leda till otillräckligt upptag av mikronäringsämnen som krävs för viktiga enzymer och som är involverade i energiproduktionen, såsom vitaminerna; B1, B2, B3, B5, B12 och magnesium. Ihållande stress med en inflammationsretad tarm kan också leda till att viktiga biologiska funktioner bortprioriteras och regleras ner av kroppen. Detta inkluderar även matsmältningen, vilket ytterligare försämrar näringsabsorption och energiproduktion.

  5. Kosten. Att konsumera en kost med högt innehåll av snabba kolhydrater och socker kan direkt bidra till blodsockerobalanser. Ökat intag av dessa livsmedel kan leda till att blodsockernivåerna når sin kulmen och sedan sjunker, vi får en häftig svängning i blodsocker, vilket är tröttsamt för vår kropp. När vi är trötta kan vi ofta bli sugna på det som är sött, men detta stimulerar ytterligare begäret efter sötsaker och snabba kolhydrater. Ett lågt näringsstatus kan ha en negativ effekt på energinivåerna, då viktiga näringsämnen som behövs för energiproduktion går förlorade.


Hur stödjer du dina energinivåer?
För att stödja dina energinivåer finns det flera rekommendationer kopplat till näring och livsstil som du kan testa, här är några:

  • Minska din stress genom att ta tillräckligt med tid för avkoppling – meditation, promenader, yoga, mindfulness och andra liknande aktiviteter kan vara behjälpliga.

  • Ta hand om din sömn –  in i en rutin, och lägg dig i tid och försök att minska på blått ljus (skräpljus) på kvällen, eftersom detta kan störasömnen. Detta ljus kommer t.ex. från datorskärmar, TV-apparater och telefoner.

  • Minska intaget av stimulantia, såsom koffein, eftersom det kan stimulerakortisolproduktionen samt främja vakenhet nattetid, vilket ytterligare kanstöra sömnen.

  • Kost - välj lågraffinerade kolhydrater, ät mycket grönsaker och välj en kosthållning med ett högre proteinvärde. För att minska dina stressnivåer kan du även testa olika tillägg som innehåller lugnande näringsämnen.

  • Magnesium kan hjälpa oss att hantera stress och förbättrasömnen, magnesiumtaurat kan här vara fördelaktigt. Magnesiummalat kan hjälpa till med att stödja en normal energimetabolism för att minska trötthet och utmattning.

  • För att stödja dina energinivåer behöver du B-vitaminer, särskilt B2, B3och B5. 

  • För att balansera ditt blodsocker kan du också använda krom,magnesium och kanel.

  • Probiotika (mjölksyrabakterier) och matsmältningsenzymer kan hjälpa till att smälta maten för bättre näringsabsorption och stödjer en god tarmhälsa.

Oavsett vilka dina energinivåer är, oavsett om du är trött hela tiden eller ibland,kan ovanstående punkter verkligen hjälpa till att stödja ditt system totalt sett och sätt ta bort energitjuvarna. Det kan vara nycklarna som låser upp och höjer dina energinivåer mer hållbart på kort och lång sikt.

ARTIKEL 1-10 AV 57.1 2 3 4  Nästa »  | Visa alla